En viktig del till att bli en framgångsrik chef är att finna en balans mellan arbete ochfritid. Går det att finna balans mellan arbete och fritid. I det långa loppet handlar detom att orka hantera hög arbetsbelastning och krav som stundtals tenderar att spillaöver på ens fria tid. Genom teknikutvecklingen är inte längre tillgängligheten ettproblem utan problematiken ligger snarare hos individen att sätta sina egna gränser.Den här studien innefattar nio chefer från olika branscher verkade iGöteborgsområdet. Respondenterna har intervjuats där egna tankar och reflektionerkring deras balans har varit i fokus.

Syftet med studien var att undersöka hur socialarbetare på barn- och ungdomsavdelningen bedömer föräldrars omsorgsförmåga utifrån ett fiktivt fall. Vidare undersöks om det förekommer skillnader i bedömning angående föräldraförmågan utifrån ett genusperspektiv. Slutligen undersöks socialarbetares handlingsutrymme satt i relation till bedömningen. Studien baseras på en kvalitativ vinjettmetod som omfattar intervjuer med socialarbetare, där intervjuerna har utgått från konstruerade fallbeskrivningar, som är typiska för barnavårdsutredningar. Hälften av deltagarnas intervjuer utgår från en vinjett och hälften från en annan, men vinjetterna är detsamma förutom att föräldrarnas könstillhörighet är utbytta.

The present study deals with the scope of action available to a social worker when analyzing, assessing and proposing measures regarding young persons experiencing social problems. The interest in the subject area emanates from the fact that the number of youth placed in different forms of round the clock out-of-home care in Sweden increases, whereas research in the subject shows that such placement gives few positive results and sometimes even has negative consequences for their development.The study investigates how the preconditions of the social worker influence their scope of possible action, in particular as regards their place of work, the situation of the individual dealt with, and the profession itself being one based both on scientific evidence and knowledge gained by experience. Lipsky?s theory on ?street-level bureaucracy? and Hasenfelds theory on human servicing organizations form the theoretical framework of the present study. The empirical input comes from interviews with focus groups of active social workers.The analysis of the interviews shows that social workers generally feel that they have a broad scope of action as far as the regulatory framework and office management are concerned.

Social workers in the Social Services are seen as professionals and they are associatedwith a substantial degree of freedom to carry out their work in order to interpret theSocial Services Act and make decisions. This freedom is referred to as discretion andis a central aspect of the role of the social worker. But the social worker is employedwithin an organisation that exists in an environment influenced of political decisionswhich sets boundaries to how far the freedom stretches. The general aim with thisthesis is to gain insight in how social workers within the Social Services experiencetheir discretion. Secondary this thesis also aims to explore how discretion is shapedand negotiated.

I Europakonventionen finns ett förbud mot att en person skall kunna bli straffad för ett brott där denne redan blivit slutligt dömd eller frikänd. Det innebär alltså i praktiken ett förbud mot dubbelbestraffning, eller som principen också benämns ? ?ne bis in idem?. Detta förbud har flera gånger varit föremål för prövning i såväl Europadomstolen som i nationella domstolar. Målen har gällt allt från rattfylleri till miljösanktioner.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka huruvida det finns ett samband mellanolika aspekter av skolans psykosociala arbetsmiljö och 15-åriga ungdomars subjektivtskattade livskvalitet. I fokus står skolarbetets organisering med svenska niondeklassaresupplevelse av krav i skolarbetet, kontroll över dess planering och innehåll samt tillgång tillstöd och praktisk hjälp från sina lärare. Bakgrunden är den ökade rapporteringen av psykiskohälsa för denna åldersgrupp och de senaste årens relativt omfattande hälsoforskning omskolans psykosociala miljö och förekomsten av psykiska och psykosomatiska hälsobesvär.Som ett komplement till detta har här istället elevers subjektivt skattade livskvalitetanalyserats, vilket kan betraktas som en relativt bred hälsoindikator som delvis är kopplattill psykiska och psykosomatiska hälsobesvär men som också kan spegla välbefinnande iett vidare perspektiv. Den centrala frågan är om dessa aspekter av skolan har en så vidinverkan att de även påverkar hur eleverna betraktar sin livskvalitet i stort?Studien bygger på data från Folkhälsoinstitutets enkätundersökning ? Skolbarnshälsovanor? som utgör en del av ett internationellt samarbete samordnat av WHO.

The study aims to describe and analyse the relationship between norm and practice regarding social services casework on honour-related problems. The relationship between norm and practice involves the difference between the way it is intended that social workers shall operate in these cases and how they perceive that this works in practice. We interviewed two focus groups of eight Swedish social workers, four in each group. We also held an individual interview with a social services business developer. Focus group interviews were based on two vignettes; one depicting an honour-related case and the second an "ordinary" case.

Uppsatsen handlar om den subjektivt upplevda tyngden i musik. Avsikten med arbetet har varit att härleda ljudets fysiska egenskaper ur upplevelsen av tyngd och rörelse, och på det viset klargöra samband, vilka kan underlätta för förståelse och omsättning av kunskaperna i en praktisk mixningssituation. Detta har undersökts genom en sammanställning av litteratur, genom vilken kunskap om perception, psykoakustik och teknik har ordnats. Intentionen var att knyta samman perceptionsteori och psykoakustik med ljudteknik, för att följa fenomenet från upplevelse till teknisk påverkan. Av resultaten framkommer att tonhöjd och tonstyrka är avgörande för tyngdupplevelsen, och att de i någon mån kan påverkas med samtliga processorer som behandlas i arbetet..

I debatten om den svenska skolans försämrade resultat lyser forskning och diskussion om rektorers HR-arbete med sin frånvaro. Syftet med denna fallstudie var därför att skapa förståelse för hur rektorer ser på sitt HR-arbete. Detta angreps utifrån tre olika infallsvinklar, rektorernas upplevelse av; vilken plats HR har i det övergripande uppdraget, vilket handlingsutrymme de har i HR-frågor samt den egna HR-kompetensen. Detta undersöktes i två steg: inledningsvis gjordes en kartläggning av rektorernas organisatoriska HR-kontext med hjälp av dokument från kommun och förvaltning och i steg två genomfördes intervjuer med rektorer. Intervjuerna behandlade sju olika HR-områden och analyserades därefter utifrån syftet och frågeställningarna.

Syftet med studien var att undersöka och analysera löneprocessen vid LKAB. Detta med fokus på de moment som rör interaktionen mellan chef och medarbetare. För att uppnå syftet har tolv kvalitativa intervjuer gjorts med chefer och fackligt förtroendevalda. Intervjuerna med de fackligt förtroendevalda är främst för att skapa en bild av dagsläget samt för att få en ökad förståelse för löneprocessen sett ur deras synvinkel. Resultatet visar på att det finns en tvetydighet i direktiven vilket skapar en osäkerhet bland både chefer och medarbetare.

Uppsatsens fokus ligger på att utreda om manövertänkande är implementerat i den svenska markstridsfunktionpå bataljonsnivån och vid lägre nivåer, samt manövertänkandets tillämpbarhet dåsvenska förband samarbetar med förband från andra nationer.Undersökningen har skett genom enkät och intervjuer med officerare som har hög grad av erfarenhetav att leda förband efter år 2000. Som stöd för undersökningen har teoretisk definition ochanalysverktyg utarbetats ur William S. Linds Maneuver Warfare Handbook.Undersökningen visar att svenska officerare har god teoretisk kunskap om manövertänkande samtförmåga att tillämpa manövertänkandets olika delar. Dock pekar resultatet på att svenska officeraregenerellt har begränsad erfarenhet av att tillämpa manövertänkande i varierande och komplexasituationer. Dessutom medges de inte att tjänstgöra tillräckligt länge på specifika befattningar föratt möjliggöra att nödvändig erfarenhet byggs upp.

Denna uppsats är en kvalitativ innehållsanalys av nyhetsrapporteringen och opinionstexterna om upploppen i Husby i maj 2013. De undersökta tidningarna är The Guardian, Svenska Dagbladet och Aftonbladet, under tidsperioden 20 maj ? 2 juni 2013. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka perspektiv som lyftes upp, vilka som fick komma till tals och hur de framställdes, vilken retorik som användes och vilken typ av våld som fick störst utrymme i artiklarna. Vi jämför även tidningarna sinsemellan för att se skillnader och likheter.

Denna studie har utförts i syfte av att söka förstå hur fyra universitetsstudenter subjektivt upplever och reflekterar över sin sociala verklighet, i synnerhet när de befinner sig i gråzonen mellan utbildning och arbetsliv. För att söka komma åt dessa subjektiva berättelser har vi utfört narrativa temaintervjuer med fyra programstudenter vilka närmar sig sin examen. Det empiriska materialet har visat att alla fyra studenter följer vissa sociala handlingsmönster i sina reflektioner över utbildningen och föreställningar om det framtida arbetslivet men att deras skilda erfarenheter i livet har påverkat hur de förhåller sig olika till sin sociala verklighet..

Studien behandlar socialtjänstens hantering av brottsmisstankar mot barn samt hur samverkan med bland annat polis påverkar synsätt och handläggning. Eftersom det inte finns någon anmälningsskyldighet för socialtjänsten får socialsekreterare avgöra från fall till fall om polisanmälan ska göras. På senare tid har det förespråkats att polisanmälan bör göras och riktlinjer och praxis följer denna utveckling.Syftet med studien är att undersöka hur socialtjänsten konstruerar barns bästa, sitt eget handlingsutrymme samt samverkan vid misstankar om brott mot barn. Forskning visar bland annat att rättstillämpningen på socialkontor styrs mer av ?rättsliga kulturer? än rättsregler och att ärenden om brott mot barn är mycket svårutredda och kräver samverkan mellan myndigheter.

Stress hos ungdomar är ett växande problem som kan leda till ohälsa.Ett sätt att undersöka ohälsa är att titta på det motsatta som ärvälbefinnande. Syftet med studien var att undersöka hur självkänslapredicerar subjektiv hälsa hos ungdomar mellan 16 och 18 år. Ävenbostadsort, etnicitet och kön beaktades. En enkätundersökninggenomfördes på 149 gymnasieungdomar i en mindre och en störrestad. Självkänsla mättes med global självkänsla skala och hälsa meden skala om subjektivt välbefinnande.