Bakgrund: Långvarig icke malign smärta är vanligt förekommande problem som påverkar en individs liv utifrån flera aspekter; fysiskt, psykiskt och emotionellt. Upplevelsen av smärtan är subjektiv och unik för individen och kan vålla ett stort personligt lidande. Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av att leva med långvarig icke malign smärta. Metod: Studien var en kvalitativ litteraturstudie. Studien är baserad på tio artiklar som blivit analyserade utifrån Graneheims och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Personer med långvarig icke malign smärta upplever att smärtan kontrollerar och begränsar dem i vardagen.

Syftet med denna uppsats är att utreda och ge svar på hur begreppet personlig integritet behandlas i gällande rätt. Med hjälp av en integritetsmodell som vi skapat för detta ändamål åskådliggör och visar vi på hur begreppet behandlas i gällande rätt, med utgångspunkt i personuppgiftslag (1998:204).Behovet och en önskan om ett tydligare lagstadgat skydd för den personliga integriteten är inget fenomen som kan eller bör ses isolerad utan måste mätas, jämföras och ställas mot andra relevanta demokratiska samhällsaspekter, exempelvis offentlighetsprincipen.Resultatet av denna uppsats har främst bekräftat och påvisat svårigheterna i behandlingen av begreppet personlig integritet. Grundsynen inom det svenska rättssystemet är att det ska finnas metoder och verktyg som underlättar och konkretiserar rättsliga problem. Begrepp som inte är tillräckligt tydligt definierade och som i hög grad kan anses vara subjektiva och av skiftande karaktär i sin betydelse kan få till konsekvens att rättssystemet bedömer ett begrepp som personlig integritet på avvikande sätt i likartade rättssituationer..

Sammanfattning: Föreliggande studie fördjupar sig i hur identiteten förändras i och med emigrationen till Sverige. Genom fyra bosniers subjektiva upplevelser av att fly ett krigsdrabbat land, komma som flyktingar till Sverige och sedan bo kvar här som invandrare, är avsikten få en större förståelse vad denna förändring har inneburit för dessa individer. Det har inte varit min ambition att skildra den stora berättelsen eller strukturen utan avsikten har varit att lyfta fram individen i det större sammanhanget. Genom att arbeta med muntlig historia och kulturanalys synliggörs hur fyra bosnier upplever sin identitet när dem började leva ett normalt liv i exil. Tyngdpunkten har lagts på de sociala samt kulturella förändringsprocesserna de genomgick samt hur dessa påverkat deras identitetskonstruktion.

Uppkomsten av dagens Web 2.0 har skapat möjligheter till större interaktivitet hos användarna. Denna utveckling har även följts av en möjlighet att skapa användargenererat innehåll, ett fenomen som benämns User Generated Content (UGC). En av de viktigaste aspekterna inom UGC är att det måste uppnå en god användbarhet, men likväl måste tjänsterna också erbjuda en rik subjektiv upplevelse. Denna subjektiva upplevelse benämns som User Experience och är ett uttryck för den upplevelse och tillfredställelse en användare känner då den ställs inför ett interaktivt gränssnitt. Syftet med uppsatsen var att identifiera User Experience av UGC-tjänster.

I det här arbetet behandlas den oskrivna ansvarsfrihetsgrunden social adekvans. Begreppet och dess tillämpningsområden beskrivs och analyseras sedan ur olika aspekter.Framställningen inleds med en beskrivning av brottsbegreppet. Här förklaras att brottsbegreppet har en objektiv sida som innefattar begrepp som rekvisit, effekt, adekvat kausalitet och gärningsculpa, vilka förklaras översiktligt. Brottsbegreppets subjektiva sida innehållande olika typer av uppsåt och oaktsamhet förklaras också.Framställningen fortsätter med att beskriva de skrivna ansvarsfrihetsgrunderna. De viktigaste bestämmelserna angående dessa finnes i BrB:s 24 kapitel och i Polislagen.

Rapporten syftar till att belysa en kriminalvårdsanstalts organisation och verksamhet samt de intagnas subjektiva upplevelse om livet i anstalt. Valet av anstalt där studien utförts grundar sig på att författaren arbetar extra som kriminalvårdare där. Studien kommer att redogöra för hur svensk kriminalvård är uppbyggd, vilket mottagande man får samt hur vårdare respektive intagna upplever situationen i anstalt. Den behandlar även hur en vanlig dag inne på anstalten kan se ut och om hot/våld förekommer och i så fall hur det hanteras. Vad finns det för möjligheter att ta itu med missbruksproblematik? Hur jobbar vårdarna för att skapa förtroende och tillit gentemot de intagna? Hur mår man egentligen som intagen när man dras ifrån familj, vänner och tvingas vistas bland andra intagna, blir man då mer kriminell? En av respondenterna säger: ?Det bästa på dagen är när man bli inlåst, då vet man att dagen är över?.

Bakgrunden till vår studie grundar sig i att utifrån ett medarbetareperspektiv undersöka hur individen upplever konflikten mellan makt och ansvar sett utifrån empowerment. Vi har genomfört en kvalitativ studie som grundar sig på kvalitativa forskningsintervjuer gjorda med anställda på olika företag.I en empowermentprocess så krävs det att det finns en fungerande kommunikation mellan chef och medarbetare. Förtroende och tillit har också visat sig vara av stor betydelse för att skapa en upplevelse av makt som i sin tur går att koppla an till individens subjektiva handlingsutrymme. Medarbetarens syn på ledarskapet handlar till stor del om chefens roll att skapa förutsättningar för en accepterande organisationskultur, detta för att en empowermentsatsning ska upplevas som positiv av båda parter. Det är även viktigt för chefen att vara engagerad i medarbetarnas arbetsuppgifter utan att bli för kontrollerande..

Genom att intervjua sex personer med iranskt påbrå har jag försökt presentera dessa individers subjektiva bild av historieundervisning och de krav som de ställer på skolan. Frågornas svar har gett oss en uppfattning om hur historieundervisningen kan påverka elever med iraniesvensk bakgrund. Dessutom har vi iakttagit vad de iraniesvenska personerna förväntar sig få från historieundervisningen. Den kvalitativa forskningsprocessen har vävt samman följande teoretiska utgångspunkter: kapitalbegrepp, symboliskt våld, orientalism samt Charles Taylors diskussion kring liberalism. Undersökningen visar att IP uppfattar historia i skolan som eurocentrisk och att iranskt kulturarv beskrivs som underlägsen.

Omhändertagna ungdomar vid institution är en utsatt grupp som enligt tidigare forskning sällan kommer till tals gällande sin situation. Uppsatsen belyser utifrån brukarperspektivet, ungdomarnas subjektiva upplevelse av att vara placerad på Älgeredskollektivet i Hälsingland, samt hur denna upplevelse kan kopplas till det medlevarskap som bedrivs på kollektivet. Studien utformas med hjälp av kvalitativa intervjuer där respondenterna utgör fem av de tio ungdomar som bor på kollektivet. Intervjuerna analyseras och bearbetas med hjälp av meningskoncentrering och meningskategorisering. Resultaten visar bland annat på att en stor del av ungdomarna ofta saknar respekt, tillit och förtroende till och från sin personal.

Det har tidigare forskats på sambandet mellan tillfälliga anställningar och individers välbefinnande. Forskningen har däremot inte uppmärksammat om längden på den återstående avtalstiden har någon inverkan på de anställdas psykiska hälsa. Syftet med denna studie var att undersöka om längden på den återstående kontraktstiden kan predicera fotbollsspelares psykiska hälsa. Studien kontrollerade även om ålder, föräldraskap och planer för framtiden kunde ha någon inverkan på spelares psykiska hälsa i relation till återstående kontraktstid. Detta undersöktes genom en enkätstudie där 101 professionella fotbollsspelare från fem svenska elitlag deltog.

Svenson (2009) har visat att olycksrisker, restidsvinster ochinbromsningshastigheter i trafiken skattas med systematiska fel.Svensons studier har replikerats i denna studie för att se om de biassom tidigare upptäckts består. Studien undersöker också om det finnsen korrelation mellan storleken på bias och resultatet på subjectivenumeracy scale (SNS). Fagerlin et al. (2007) utvecklade SNS som ettverktyg för att mäta den subjektiva upplevelsen av en personsnumeracy. I denna undersökning har SNS översatts till svenska frånengelska och skalegenskaperna för den svenska versionen har ocksåundersökts.

Bakgrund Vid psykisk oh?lsa p?verkas m?nga delar av vardagslivet och kan hindra personer till att engagera sig i de aktiviteter som v?rdes?tts. Personer upplever olika aktivitetsv?rden i vardagen, vilket g?r att den upplevda meningen ?r unik f?r varje person. Personer med psykisk oh?lsa upplever en l?gre aktivitetsbalans i vardagen, n?got som bidrar till s?mre m?ende.

Nedskrivningsprocessen av goodwill inneh?ller ofta flera subjektiva v?rderingar som f?retagsledningen beslutar om. Tidigare studier vittnar om v?lk?nda fenomen som resultatmanipulation och big bath accounting, dessa f?rekommer i andra delar av v?rlden, n?r det kommer till goodwillnedskrivningar. Studien syftar d?rf?r till att unders?ka sambandet mellan byte av VD och goodwillnedskrivningar i Sverige.

Working Model of the Child Interview (WMCI) är en metod utformad för att bedöma och klassificera föräldrars förmåga till omvårdnad utifrån beskrivningar av förälderns subjektiva upplevelse av och relationen till sitt barn. Föräldrars inre representation av omvårdnad har visat samband med barnets förmåga att skapa en trygg anknytningsrelation. WMCI har visat stor användbarhet både i forskningssammanhang och i klinisk verksamhet men är tidigare inte prövad i Sverige. Syftet med denna pilotstudie är att pröva metodens användbarhet på en svensk population. Tretton föräldrar, sex pappor och sju mammor, som är förstagångsföräldrar till fullgångna och för tidigt födda barn har intervjuats med WMCI.

Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa och beskriva arbetsterapeutiska interventioner och effekten av dessa för individer mellan 18-65 år med diagnosen reumatoid artrit. Datainsamlingen genomfördes i vetenskapliga databaser. Den insamlade datan analyserades och författaren använde arbetsterapeutiska praxismodeller som raster vid analys av de funna interventionerna. Resultatet presenterades i tre delar, interventioner, bedömningsinstrument samt effekten av genomförda interventioner. Resultatet av denna litteraturstudie visade att de vanligaste interventionerna som genomförs för individer med reumatoid artrit är kompensatoriska åtgärder och åtgärder som förbättrar kroppsfunktioner.