Tjänstekonsumtionen har numera gått om produktkonsumtionen och svarar därför nu för en större del av Sveriges BNP. Om tjänstekonsumtionen ökar bör rimligtvis även antalet tjänsteföretag öka och ett sätt för dessa företag att öka sin konkurrenskraft är att ändra kundens roll i processen. I branscher som definieras av att varje kund och varje uppdrag ser olika ut (om än med vissa återkommande inslag) är det svårt att som företag använda sig av standardisering och utformning av styrdokument för kvalitetssäkring. Det är därför av stor vikt att företagen vet hur kunden upplever samarbetet, då det är kunden som värderar kvaliteten på en tjänst. Vår problemformulering lyder således Hur kan små kompetensbaserade företag arbeta med co-creation i en kompetensstyrd bransch för att förbättra kundens upplevelse av samarbetet? Syftet med detta examensarbete är att undersöka om det finns några skillnader och likheter i upplevelsen av samarbetet mellan tjänsteleverantören och kunden där fokus ligger på själva processen mellan företag och kund.

Att en fungerande kommunikation och kunskapsöverföring mellan organisationer är vitalt för ett lyckat samarbete har fastställts. Denna uppsats undersöker hur formen för kunskapsflödet kan påverka kunskapsöverföringen, i termer av formell och informell överföringsprocess. Det vi har kommit fram till är att både det formella och informella kunskapsflödet har en stor inverkan på kunskapsöverföringen. Det formella kunskapsflödet består främst av varierad dokumentation och är effektiv vid kunskapsöverföring till en stor massa. Det informella flödet påverkar framförallt öppenheten i kunskapsöverföringen.

Det senaste året har flertalet våldtäktsmål fått stor uppmärksamhet i media. I mars 2014 startade tidningen Metro #NEJÄRNEJ - kampanjen som granskar hur polisen och domstolar hanterar våldtäktsfall. Denna kampanj består av en serie artiklar som uppmärksammar domar där män frias från misstankarna om våldtäkt. Kvinnans trovärdighet ifrågasätts, deras samtycke misstolkas och ord står mot ord. En konsekvens av detta resulterade i att det blev allt svårare för kvinnor att bevisa inför rätten att det de hade blivit utsatta för var en våldtäkts handling.

Denna uppsats är en studie av eventuella likheter mellan Pär Lagerkvist tidiga prosa och stildrag hos den tyska expressionismen, som hade sin blomstringstid samtidigt som Lagerkvist publicerade sina första samlingar med prosa och poesi. Jämförelser har tidigare gjorts, främst gällande lyriken och har då visat på flera gemensamma drag. Denna uppsats jämför prosatexter ur Lagerkvists tre tidiga samlingar Motiv (1914), Ångest (1916) och Kaos (1919) med centrala drag för den tyska expressionismen. Dessa omfattar nutidskänslan, fokuseringen på det subjektiva, verkligheten som mardröm och kritik mot det borgerliga. Andra motiv som behandlas är de groteska inslagen, vitalismen, sinnessjukdomen, Fader-Son-konflikten och kriget..

Uppsatsen syftar till att belysa de sociala drivkrafter som påverkar kvinnor att söka sig till managementkonsultbranschen. Ett grundläggande antagande i uppsatsen är att det är det sociala som primärt formar en individs upplevelse av mening i sin tillvaro. Mening definieras här utifrån ett weberianskt och socialkonstruktionistiskt perspektiv, d.v.s. att mening är den subjektiva innebörd som socialt har framförhandlats mellan aktörer i samhället. Fem kvinnors karriärval studeras genom ett empiriskt fenomenologiskt angreppssätt, vilket har används i syfte att nå fram till studiedeltagarnas meningsstrukturer och därmed komma närmre ?kärnan? i deras subjektiva upplevelser av vad som påverkat deras karriärval.

Spegelträning är en ny och relativt oprövad metod för behandling av handskadade patienter. Behandlingen ger en illusion av funktion i en icke fungerande hand och metoden baseras på forskning om hjärnans plastiska förmåga som gör att kroppsuppfattningen snabbt kan förändras. Studien gjordes som en fallstudie och beskriver spegelträning som arbetsterapeutisk intervention på en patient med handskada. Patienten tränade med spegel i sex veckor. Handfunktion och aktivitetsförmåga före respektive efter behandlingsperioden jämfördes.

Intresset för ledarskap är stort massmedia skapar rubrik kring ledarskapet och hur det ska bedrivas. Det svenska särdraget har vuxit fram ur en stark tradi­tion och kan ha bidragit till den unika svenska ledarskapsstilen, vilken kan vara framti­dens ledande ledarskapsstil. En ledarskapsegenskap är self-efficacy vilken står för individens subjektiva tro på sin egen förmåga. Organisationer bör ge män och kvinnor samma förutsättningar för ledande positioner. Aktuell studie är en enkätbaserad kvantitativ studie som under­sökte om graden av self-efficacy har betydelse för den svenska ledarskaps­stilen och om genus påverkar denna.

Telepresence production handlar om att kommunicera med video och audiobaserad teknologi i realtid över distans och att generera en känsla av närvaro fastän man fysiskt är på olika platser. Forskningsområdet är ett tvärvetenskapligt ämnesområde som innehåller datalogi, socialpsykologi, kognitiv psykologi och perception så väl som konst och storytelling. Den här uppsatsen behandlar främst den process som utformning av ett videomedierat möte innebär. Det finns olika variabler som sägs påverkar upplevd närvaro, men då människors upplevelser är subjektiva är det en stor utmaning att söka generella slutsatser. Uppsatsen är avgränsat till att endast behandla yttre faktorer.

Denna uppsats diskuterar, utifrån relevant teori inom narratologin, det filmiska förstapersonsberättandet och dess konstruktion. Med utgångspukt i en synkron studie av ett antal förstapersonsfilmer (Where the Truth Lies, Millennium Mambo, The New World, The Thin Red Line, The Brown Bunny, Eyes Wide Shut och L'Intrus) diskuteras vilka implikationer dessa filmer har för filmteori rörande just det subjektiva berättandet och om det i någon egentlig bemärkelse finns en filmisk motsvarighet till det litterära "jaget"..

Uppsatsens syfte är att pröva tesen att Radiosportens sändningar har blivit mer jämställda mellan 1995 och 2007. Det som undersökts är utrymmet som kvinnor och kvinnligt idrottsutövande får i sändningarna i förhållande till män och manligt idrottsutövande. Metoden att besvara frågan är kvantitativ. Radierade sekunder har räknats och fördelats mellan kategorierna kvinnliga och manliga röster och kvinnligt och manligt idrottsutövande. Kriterierna för jämställdhet är att de kvinnliga rösterna är proportionerligt representerade och att kvinnligt idrottsutövande får ett proportionerligt utrymme i Radiosportens sändningar. Undersökningens resultat visar att Radiosporten har blivit mer jämställd under  undersökningsperioden, men att det inte går att säga att ökningen är stabil från år till år. Resultaten visar också att kvinnor och kvinnligt idrottsutövande inte får utrymme i nivå med andelen kvinnor eller omfattningen av kvinnligt idrottsutövande generellt..

Syftet med denna studie är att undersöka möjligheten att betygsätta elevers arbeten i kursen Bild och form, 50 poäng, i åk 2 på gymnasiet. Frågeställningen är om de för kursen angivna betygskriterierna räcker till för att sätta betyg i ett ämne som förutsätter ett kreativt arbete. Forskningen består av kvalitativa intervjuer med fem lärare. Intervjufrågorna var öppna och sakliga. Styrdokumenten gällande betygsättning överhuvudtaget och betygsättning i praktiska ämnen för gymnasiet i synnerhet samt annan relevant litteratur har granskats och sedan kombinerats med intervjuresultaten.

Denna uppsats undersöker hur äldreomsorgens kostnader och kvalitet påverkas av andelen privatdriven offentligt finansierad äldreomsorg i svenska kommuner. Data med kvalitets- och kostnadsindikatorer samt med andelen privat drift analyseras med regressionsanalys. Resultatet indikerar ett negativt samband mellan andelen privat drift och kostnaden för äldreomsorgen. Kvalitetsmåttet delas upp i subjektivt uppfattad och objektivt mätbar kvalitet. För subjektivt upplevda kvalitetsmått visar undersökningen ett negativt samband med andelen privat drift.

VAS-skalan är ett instrument som gör det möjligt att överföra subjektiva upplevelser hos patienter till en objektiv bedömning som hjälp för vårdpersonal. Syftet är att undersöka användningen av VAS-skalan bland sjuksköterskor på opererande vårdavdelningar. Metoden är en enkätstudie och resultatet presenteras i antal. Urvalet utgjordes av samtliga sjuksköterskor (n = 30) som arbetar på två avdelningar. Detta urval är så kallat icke-slumpmässigt och kan benämnas bekvämlighetsurval. Huvudresultatet är att flertalet respondenter använder VASskalan. Det vanligaste användningsområdet är vid smärtbedömning och dokumentationen av användandet i patientjournalen är vanligt förekommande. Studien kan betraktas som en pilotstudie på grund av den lilla mängden datamaterial vilket innebär att den kan ligga till underlag för en större framtida studie.

Ett intressant ämne inom sömnforskningen är sömnighet, vilken ofta  mäts med subjektiva skalor som Karolinska Sleepiness Scale (KSS). Då många undersökningar görs på natt- och skiftarbetare, finns lite data för dagtidsarbetande att jämföra med. Syftet med föreliggande uppsats är att ur sömnighetsdata från förmätningen i en studie vid stressforskningsinstitutet, bilda en uppfattning om sömnighetsmönster hos dagtidsarbetande. Sömn- och vakenhetsdagböcker fylldes i av 821 personer under en vecka och resultaten analyserades med variansanalys för upprepade mätningar med inomgruppsfaktorerna veckodag samt tidpunkt och mellangruppsfaktorerna kön, ålder samt sömnlängd. Signifikanta huvudeffekter återfanns av dag, tid, kön och ålder samt interaktionseffekter av dag/tid, tid/ålder samt tid/kön.

Denna studie ämnade följa upp deltagare från en tidigare studie efter ett årstid med syfte att undersöka stabiliteten i begreppen tidsperspektiv ochsubjektiv tidsestimation. Speciellt fokus låg på den grupp av deltagare somvarken hade depression, ångest eller hade gått i terapi under året. Deinstrument som användes var S-ZTPI, TAW, BDI-II, BAIT samt ettformulär om livsomvälvande händelse och terapi. En semistruktureradintervju om en deltagares egna upplevelser av sitt tidsperspektiv ochsubjektiva tidsestimation genomfördes även i validerande syfte. Förtidsperspektiv fanns samtliga subskalor ha förhållit sig stabilt under året.Även subjektiv tidsestimation uppvisade stabilitet.