Sök:

Sökresultat:

916 Uppsatser om Subjektiva bedömningar - Sida 14 av 62

Olika lÀrare - olika betyg : om (o)likvÀrdig bedömning av elevtexter i Är 9

SammandragMÄnga undersökningar har visat att det inte rÄder likvÀrdig bedömning av elevtexter i Sverige. Endast genom att fortsÀtta belysa ett sÄdant problem och betona vikten av likvÀrdig bedömning kan vi nÄ en förÀndring mot det bÀttre. Syftet med detta arbete Àr att studera hur ett urval lÀrare och lÀrarstuderande betygsÀtter samma elevtexter, för att iaktta eventuella skillnader i bedömningen, diskutera dessa bedömningar samt försöka sÀtta dem i relation tillden nya lÀrarutbildningen och dess innehÄll av kurser. Bedömningarna av elevtexterna varierade starkt trots att informanterna motiverade sina betyg utifrÄn samma kursplan. Kursplanen ger alltsÄ utrymme för subjektiva bedömningar, och det gör att vi inte kan nÄ nationell likvÀrdighet i betygsÀttningen..

Myndighetsutövning, suicid och skadestÄnd

SammanfattningEtt frihetsberövande i form av hĂ€ktning torde vara en av de mest ingripande Ă„tgĂ€rder den svenska staten kan företa gentemot en enskild individ. Olyckligtvis hĂ€nder det ibland att den frihetsberövade av olika anledningar vĂ€ljer att ta sitt liv. RĂ€ttslĂ€get rörande det allmĂ€nnas ansvar vid liknande skadesituationer och de nĂ€rstĂ„ende och anhörigas möjligheter till ersĂ€ttning Ă€r mycket osĂ€kert. I ett fall som i skrivande stund Ă€r pĂ„ vĂ€g upp i Högsta domstolen hade en man begĂ„tt sjĂ€lvmord med hjĂ€lp av en livrem som han enligt rĂ„dande bestĂ€mmelser inte borde ha fĂ„tt inneha. TingsrĂ€tten tilldömde den avlidnes söner skadestĂ„nd nĂ„got som senare Ă€ndrades av hovrĂ€tten.Kan dĂ„ det allmĂ€nna göras skadestĂ„ndansvarigt vid liknande situationer och om sĂ„ Ă€r fallet vilka möjligheter till ersĂ€ttning har den avlidnes nĂ€rstĂ„ende och anhöriga?Ända fram till 1900-talet saknades ett skadestĂ„ndsansvar för det allmĂ€nna.

Earnings Management och goodwillnedskrivningar. En studie om b?rsnoterade f?retag i Sverige under COVID-19

Bakgrund och problemdiskussion: Earnings management kan v?cka fr?gor om trov?rdighet i den finansiella rapporteringen d? problematiken ligger i m?jligheten att vilseleda redovisningen. Anv?ndningen av ?big bath?-strategier och goodwillnedskrivningar kan skapa en snedvriden bild av f?retagens l?nsamhet genom att p?verka f?retagens redovisning. Utifr?n den unika ekonomiska situationen som COVID-19 utgjorde, samtidigt som regeringen tillhandah?ll omfattande krisst?d till f?retag, uppst?r nyfikenhet f?r hur f?retag kan ha hanterat sin redovisning, inklusive nedskrivningar av goodwill, under pandemin. I enlighet med IFRS ska f?retag genomf?ra ?rliga nedskrivningspr?vningar av goodwill, men p? grund av f?retagsledningens m?jlighet till diskretion?ra bed?mningar v?cks fr?gan om nedskrivningar av goodwill anv?nds som en form av earnings management i st?llet f?r att ?terspegla den korrekta bilden av f?retagens finansiella st?llning. Syfte: Syftet med studien ?r att studera omfattningen av nedskrivningar av goodwill bland b?rsnoterade f?retag i Sverige under COVID-19, samt om det finns tecken p? earnings management. Metod: Studien till?mpar en kvantitativ metod med deduktiv ansats.

?F?rvaltningsr?tten finner inte sk?l att fr?ng? l?karnas samst?mmiga bed?mning? - En studie om uttryck f?r makt i psykiatrisk tv?ngsv?rd.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka och f?rst? hur makt uttrycks och ut?vas i bed?mningar om behov av psykiatrisk tv?ngsv?rd. Fr?gest?llningar i studien ber?r hur sociala kategoriseringar kommer till uttryck, hur f?rest?llningar om normalitet och avvikelse uttrycks och hur uttryck f?r makt syns i spr?kliga formuleringar. Materialet utg?rs av 109 domar om psykiatrisk tv?ngsv?rd fr?n f?rvaltningsr?tten.

Är det för starkt?: Vad blir mĂ€nniskors reaktioner ifall man anvĂ€nder sig av Socialstyrelsens grĂ€nsvĂ€rden i SOSFS2005:7?

Arbetets syfte Àr att introducera den subjektiva uppskattningen av en bra nivÄ vid konserter. Detta dÄ tidigare arbete endast belyst den medicinska aspekten. MÄlet Àr att göra fler konsertbesökare nöjda med ljudupplevelsen och arbetet vÀnder sig framförallt till aktiva PA-tekniker som jobbar med höga ljudnivÄer. Genom ett lyssningstest dÀr försökspersonerna fÄr bedöma nivÄn pÄ sjumÀtbart lika starka klipp med olika frekvensinnehÄll insamlas den data som behövs. Det visas att vid nivÄer som Àr lÀgre Àn det maxvÀrde som Socialstyrelsen tagit fram, tycker folk att det Àr för starkt.

INNOVATIONER OCH RELATIONER : En studie av rumslig interaktion vid etablering av entreprenöriella avknoppningsföretag

SammanfattningEtt frihetsberövande i form av hĂ€ktning torde vara en av de mest ingripande Ă„tgĂ€rder den svenska staten kan företa gentemot en enskild individ. Olyckligtvis hĂ€nder det ibland att den frihetsberövade av olika anledningar vĂ€ljer att ta sitt liv. RĂ€ttslĂ€get rörande det allmĂ€nnas ansvar vid liknande skadesituationer och de nĂ€rstĂ„ende och anhörigas möjligheter till ersĂ€ttning Ă€r mycket osĂ€kert. I ett fall som i skrivande stund Ă€r pĂ„ vĂ€g upp i Högsta domstolen hade en man begĂ„tt sjĂ€lvmord med hjĂ€lp av en livrem som han enligt rĂ„dande bestĂ€mmelser inte borde ha fĂ„tt inneha. TingsrĂ€tten tilldömde den avlidnes söner skadestĂ„nd nĂ„got som senare Ă€ndrades av hovrĂ€tten.Kan dĂ„ det allmĂ€nna göras skadestĂ„ndansvarigt vid liknande situationer och om sĂ„ Ă€r fallet vilka möjligheter till ersĂ€ttning har den avlidnes nĂ€rstĂ„ende och anhöriga?Ända fram till 1900-talet saknades ett skadestĂ„ndsansvar för det allmĂ€nna.

Analyser med indelningspaketet av privata skogsfastigheter inom Norra SkogsÀgarnas verksamhetsomrÄde :

LÄngsiktig planering av privata skogsfastigheter har fram till nu inte förekommit i nÄgon större skala, till skillnad frÄn storskogsbruket En av anledningarna har varit att de system som funnits pÄ marknaden inte varit anpassade för mindre skogsinnehav. Nu har Indelningspaketet (IP), ett system för lÄngsiktig planering, vidareutvecklats sÄ att det gÄr att anvÀnda Àven pÄ mindre fastigheter. IP optimerar nuvÀrdet genom val av skötselalternativ för skogsinnehavet UtifrÄn avdelningsregistret imputeras (tilldelas) nödvÀndiga provytedata till varje avdelning frÄn en provytebank. Detta medför att en kostsam objektiv cirkelprovyteinventering som normalt krÀvs vid anvÀndning av IP undviks. En analys med IP strÀcker sig över hundra Är.

Nedskrivning av Goodwill : En studie utifrÄn analytikers och revisorers perspektiv

Syftet med studien Àr att tolka tvÄ olika intressenters resonemang kring konceptet nedskrivning av goodwill med hÀnsyn till redovisningens kvalitativa egenskaper och standarden IFRS 3.Studien Àr genomförd med en kvalitativ forskningsmetod och en itterativ ansats. Det empiriska materialet Àr insamlat genom fyra semistrukturerade intervjuer med tvÄ revisorer och tvÄ ekonomianalytiker.Vi har kommit fram till att resonemanget kring nedskrivning av goodwill tyder pÄ att de subjektiva bedömningar företagen har fÄtt frihet till, skapar en viss oenighet om hur goodwillvÀrdet verkligen uppskattas till verkligt vÀrde. Ett resonemang vi misstÀnker skapar svÄrigheter för att redovisning skall anses vara tillförlitlig i olika anseenden..

Automatisk sortering med engreppsskördare vid slutavverkning

Arbetet som skogsmaskinförare Àr mycket belastande bÄde fysiskt och mentalt. För att minska arbetsskador och sjukskrivningar, vilket i lÀngden kan leda till brist pÄ förare och svÄrigheter att rekrytera nya, behöver arbetsbelastningen minskas. Genom att automatisera vissa delar av skördarförarens arbete kan vinster avseende bÄde den fysiska och mentala belastningen göras. Detta genom att föraren fÄr mer tid att ta de mÄnga beslut som ingÄr i arbetet medan maskinen tar över enkla, upprepade handlingar. DÀrmed minskar ocksÄ reglageanvÀndningen och det ges fler möjligheter till mikropauser dÄ musklerna kan ÄterhÀmta sig.MÄlet med examensarbetet var att genom studier av kommunikationen mellan mÀnniska och maskin komma med förslag pÄ hur belastningsproblemen kan lindras.

Stress i arbetslivet för studie- och yrkesvÀgledare

Stress och sjukskrivningar i samband med stress har ökat radikalt de senaste Ären. Arbetsbelastningen och kraven pÄ individer ute i arbetslivet verkar ha blivit allt svÄrare att klara av. Detta examensarbete handlar om en grupp studie- och yrkesvÀgledare och deras relation till stressutlösande faktorer. Jag har utifrÄn en kvantitativ enkÀt undersök-ning försökt fÄ svar pÄ min problemformulering om i vilka avseende upplever studie- och yrkesvÀgledare negativ stress och hur kan de upplevda stressreaktionerna knytas till den subjektiva arbetssituationen? Jag kommer i denna uppsats att presentera att studie- och yrkesvÀgledare Àr en yrkes-grupp som mÄr förvÄnansvÀrt bra.

Att leva med en traumatisk ryggmÀrgsskada: En kvalitativ intervjustudie om mÀns upplevelser av aktivering och egenmakt i ett nytt funktionstillstÄnd

Uppsatsen baseras pÄ en kvalitativ studie med en induktiv ansats dÀr syftet med min uppsats Àr att undersöka och beskriva hur mÀn som drabbats av en traumatisk ryggmÀrgsskada upplever sina funktionstillstÄnd över tid efter skadan, avseende funktion och förmÄga. Detta i anslutning till hur mÀnnen upplever att deras funktionstillstÄnd pÄverkat deras subjektiva upplevelse av att vara sjÀlvstÀndiga och aktiva. Men ocksÄ mÀnnens upplevelser av möjligheter till förÀndring samt upplevelsen av egenmakt i deras livsvÀrld. Uppsatsen som utgÄr frÄn individnivÄ fokuserar pÄ mÀnnens subjektiva upplevelser över tid, frÄn tiden strax efter skadan samt deras upplevelser idag. Studien bestÄr av tre preciserade frÄgestÀllningar: - Hur upplever mÀnnen sitt funktionstillstÄnd avseende funktion och förmÄga tiden strax efter skadan samt idag?- I vilken omfattning har mÀnnens upplevelser av att vara sjÀlvstÀndiga och aktiva förÀndrats över tid frÄn tiden strax efter skadan samt idag?- I vilken omfattning har mÀnnens upplevelser av möjligheter till förÀndring och upplevelsen av egenmakt förÀndrats över tid frÄn tiden strax efter skadan samt idag?Materialinsamlingen har gjorts genom en kvalitativ forskningsintervju och analysen har gjorts utifrÄn tvÄ perspektiv; Empowerment perspektivet och Crip teori.

Servicekvalitet och tjÀnsteleverans vid köpcenter : En kvantitativ studie pÄ Mitt i City

SammanfattningEtt frihetsberövande i form av hĂ€ktning torde vara en av de mest ingripande Ă„tgĂ€rder den svenska staten kan företa gentemot en enskild individ. Olyckligtvis hĂ€nder det ibland att den frihetsberövade av olika anledningar vĂ€ljer att ta sitt liv. RĂ€ttslĂ€get rörande det allmĂ€nnas ansvar vid liknande skadesituationer och de nĂ€rstĂ„ende och anhörigas möjligheter till ersĂ€ttning Ă€r mycket osĂ€kert. I ett fall som i skrivande stund Ă€r pĂ„ vĂ€g upp i Högsta domstolen hade en man begĂ„tt sjĂ€lvmord med hjĂ€lp av en livrem som han enligt rĂ„dande bestĂ€mmelser inte borde ha fĂ„tt inneha. TingsrĂ€tten tilldömde den avlidnes söner skadestĂ„nd nĂ„got som senare Ă€ndrades av hovrĂ€tten.Kan dĂ„ det allmĂ€nna göras skadestĂ„ndansvarigt vid liknande situationer och om sĂ„ Ă€r fallet vilka möjligheter till ersĂ€ttning har den avlidnes nĂ€rstĂ„ende och anhöriga?Ända fram till 1900-talet saknades ett skadestĂ„ndsansvar för det allmĂ€nna.

En jÀmförelse mellan materiella investeringar och investeringar i kompetensutveckling

Skillnaden i bedömning och uppföljning av kompetensutveckling och materiella investeringar ligger i graden av kvantifierbarhet. Materiella investeringar som maskiner, kan oftast bedömas och följas upp genom objektiva metoder, medan kompetensutveckling krÀver subjektiva metoder. I de företag vi studerat finns en ambition att finna en mer objektiv metod för kompetensutveckling men det anses ta för mycket resurser i ansprÄk relaterat till den nytta som eventuellt skulle uppstÄ. En annan faktor som vi fann var att i den dynamiska miljö företagen verkar Àr det inte motiverat att utvÀrdera kompetensutveckling eftersom det anses vara en fÀrskvara. Miljön företagen verkar i och sjÀlva syftet med kompetensutvecklingen pÄverkar ocksÄ om man ska anse kompetensutveckling vara en investering eller inte.

Den Europeiska Arresteringsordern: I ljuset av till?tliga avsteg fr?n principen om ?msesidigt f?rtroende ?

Rambeslutet om en europeisk arresteringsorder var ett av de f?rsta r?ttsliga EU-instrumenten p? det straffr?ttsliga omr?det som bygger p? principen om ?msesidigt erk?nnande, vilken bygger p? principen om ?msesidigt f?rtroende mellan medlemsstaterna. Principerna syftar till att uppr?tth?lla fri r?rlighet av domar och beslut och motiveras av behovet av effektivitet i samarbetet. Rambeslutet antogs ?r 2002 i syfte att utg?ra ett f?renklat system f?r ?verl?mnande av efters?kta personer mellan medlemsstater.

Ungdomars upplevelse av familjebehandling : - om starka kÀnslor och att kÀnna sig förstÄdd

I den hÀr intervjustudien ger fem ungdomar, 16-20 Är, sina beskrivningar av hur de upplevt att gÄ i familjebehandling inom socialtjÀnsten. Ungdomarna befinner sig i ett sammanhang dÀr de upplever hur oro i familjen tilltar och övergÄr i grÀl mellan familjemedlemmar. Alla ungdomar kopplar sin egen kÀnsla av osÀkerhet till inre subjektiva kÀnslomÀssiga erfarenhet som de delar med sin familj och familjebehandlare. Ungdomarna kÀnner sig delaktiga i behandlingen nÀr de fÄr möjlighet att sÀtta ord pÄ sin egen osÀkerhet utan att bli avbrutna eller hamna i grÀl. Fyra ungdomar framhÄller att familjebehandlarnas reflekterande förhÄllningssÀtt och samtalens upplÀgg, bidrar till en kÀnsla av trygghet.

<- FöregÄende sida 14 NÀsta sida ->