Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur man med hjÀlp av harmoniseringen i ettjazzarrangemang kan pÄverka hur man som lyssnare uppfattar kÀnslan i lÄten. Detta har jaggjort genom att skriva en melodi pÄ 32 takter med en AABA-form utan förutbestÀmda ackord.Jag har sedan anvÀnt mig av olika harmoniseringsknep och klichéer för att försöka framhÀvatre olika kÀnslolÀgen i melodin. Jag har sedan skrivit ett fyrstÀmmigt arrangemang pÄ dessatre versioner dÀr ett instrument spelar melodin medan de tre övriga fungerar som melodiskoch harmonisk bakgrund. Resultatet blev tre vÀldigt distinkta versioner som jag tyckerspeglar de kÀnslomÀssiga intentioner jag hade mycket vÀl..

Huvudsyftet med undersökningen var att utröna om det subjektiva vÀlbefinnandet bÀttre prediceras av neuroticism Àn extraversion, samt om neuroticism och reaktionstiden för negativa bedömningar Àr mer betydelsefulla för det subjektiva vÀlbefinnandet Àn extraversion och reaktionstiden för positiva bedömningar. Andra undersökningar har gett blandade resultat. I den första studien var deltagarna 184 personer i Äldrarna 16-67 frÄn en arbetsplats, tvÄ gymnasieskolor, tvÄ bibliotek samt en komvuxskola i södra Sverige. En enkÀt anvÀndes för sjÀlvskattningar av neuroticism, extraversion samt det subjektiva vÀlbefinnandet. Korrelationer och en multipel regressionsanalys visade att neuroticism var en starkare prediktor Àn extraversion till det subjektiva vÀlbefinnandet.

Harmonisering inom redovisning Àr aktuellt bÄde internationellt och nationellt. FrÄn och med 1 januari 2005 har noterade företag varit tvungna att utgÄ frÄn IAS/IFRS vid utformning av sin koncernredovisning och svenska företag har dÀrför berörts av harmonisering inom redovisning. Sveriges Regering har som mÄl att minska den administrativa kostnaden för företagen med hela 25 procent till 2010, dÀrför har totalt 600 planerade samt genomförda förenklingsÄtgÀrder framstÀllts som ska bidra till att uppnÄ mÄlet. En av dessa förenklingar Àr K-regelverket som BFN ansvarar för att utveckla och bestÄr av kategorierna K1-K4. Den hÀr studien inriktar sig pÄ K1-regelverket och syftet Àr att reda ut om K1-regeverket Àr en förenkling inom bokföring, redovisning och beskattning utifrÄn redovisningskonsulten samt revisorns perspektiv. Med hjÀlp av information frÄn fyra redovisningskonsulter samt en revisor, kan det fastslÄs att det hade varit effektivare om BFN hade arbetat fram hela K-regelverket och slÀppt dem samtidigt, med krav att tillÀmpa dem.

Studien syftar till att undersöka om den internationella harmoniseringen av redovisningsregler och dotterföretagens praktiska utövande av redovisning skapar möjligheter till en harmoniseringsprocess pĂ„ dotterföretagsnivĂ„. Studien avser att göra en mer djupgĂ„ende undersökning av dotterföretag i tvĂ„ svenska koncerner verksamma inom tvĂ„ olika branscher för att förklara varför eller varför inte möjligheter finns. Uppsatsens empiridel bygger pĂ„ en intervjustudie med redovisningsekonomer för tvĂ„ koncerner samt ekonomiansvariga pĂ„ utvalda dotterföretag. Även en intervju med en utomstĂ„ende revisor har utförts för att fĂ„ en ytterligare infallsvinkel. FrĂ„gor har stĂ€llts kring upprĂ€ttandet av koncernredovisningen och dotterföretagens legala redovisning.

Revisorns huvudsakliga uppgift kan sÀgas vara att fungera som en kvalitetssÀkrande lÀnk mellan redovisningsskyldiga och redovisningsberÀttigade. Den information som de redovisningsskyldiga lÀmnar ut fÄr med hjÀlp av revisorns kvalitetssÀkring en ökad trovÀrdighet för de redovisningsberÀttigade. Metodiken revisorerna anvÀnder för att genomföra denna kvalitetssÀkring debatteras flitigt. Ett inslag i debatten Àr den avvÀgning av struktur kontra subjektiva bedömningar som revisionen krÀver. Att följa en tydligt utarbetad struktur kan leda till att utrymmet för subjektiva bedömningar minskar.

Finanskrisen som utlo?stes ho?sten 2008 av en alltfo?r genero?s utla?ningspolitik av banker och finansiella institut ledde till att deras verksamheter blev ifra?gasatta. Kritik riktades bland annat gentemot IFRS regelverk och da? framfo?rallt va?rdering till verkligt va?rde som enligt vissa hade bidragit till krisens omfattning. Kritiken bestod fra?mst i att redovisningsmetoden till stor del bygger pa? subjektiva bedo?mningar av tillga?ngar som a?r sva?ra att verifiera fo?r utomsta?ende intressenter.

VĂ„rt syfte Ă€r att konkretisera och analysera vad introduktionen av utslĂ€ppsrĂ€tter kommer att innebĂ€ra och belysa de eventuella oklarheter som kan uppstĂ„ inför introduktionen av utslĂ€ppsrĂ€tter.För att uppfylla vĂ„rt syfte har vi valt att genomföra intervjuer med redovisningsspecialister, auktoriserade revisorer, sakkunniga vid NaturvĂ„rdsverket samt tre olika fallföretag. Vi har genomfört intervjuer med personer frĂ„n Deloitte, Ernst & Young, KPMG, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, Gelita AB, Perstorp AB och Sydkraft AB.Dessa intervjuer har kompletterats med e-postenkĂ€ter skickade till alla de företag som tilldelats utslĂ€ppsrĂ€tter inför introduktionsperioden 2005-2007. Vi har anvĂ€nt litteratur som tar upp begreppen harmonisering, immateriella tillgĂ„ngar, revisorsrollen samt förtroendet för siffror och konstruktionen av fakta.Vi har funnit att ett antal framstĂ„ende specialister inom redovisning stĂ„r för det huvudsakliga kunskapskapitalet inom omrĂ„det utslĂ€ppsrĂ€tter. Dessa personers uttalanden etableras gĂ€rna i redovisningskretsar som fakta och refereras vidare till anvĂ€ndarna. NĂ€tverk har en ansenlig och tydlig roll för att informationen effektivt skall förmedlas vidare.

Kreditbedo?mning a?r ett viktigt verktyg fo?r de svenska storbankerna i rollen som kapitalfo?rmedlare fo?r fo?retag. Den kan baseras pa? de 5 C?na och genomfo?ras pa? flera olika beslutsinstanser. Det finns ett praktiskt och ett teoretiskt problem i hur bankerna skall organisera kreditbedo?mningen da? tidigare forskning a?r oense om prioriteringen i kreditbedo?mningen pa? olika beslutsinstanser och vad som fo?rklarar det.

Syftet med studien var att undersöka om optimism och val avcopingstrategier pÄverkar det subjektiva vÀlbefinnandet hosuniversitetsstudenter, samt om graden av optimism har en betydelse.144 studenter deltog i en enkÀtundersökning via ettbekvÀmlighetsurval. De vÀletablerade mÀtinstrumenten Brief COPE,LOT-R samt SWLS anvÀndes. En stegvis multipel regressionsanalyssamt oberoende t-test utfördes i SPSS. Resultatet visade att optimismoch val av copingstrategier pÄverkade subjektivt vÀlbefinnande, samtatt högre optimism associeras med högre vÀlbefinnande ochemotionsfokuserade copingstrategier. Vidare visade resultatet attdysfunktionella copingstrategier anvÀndes i högre utstrÀckning avstudenter med lÄg optimism.

Harmonisering av redovisningsprinciper mellan lÀnder inom EU har försökt uppnÄs under lÄng tid och frÄn och med 2005 har det blivit obligatoriskt för noterade företag inom EU att tillÀmpa IFRS och IAS vid Ärsbokslut. En av IAS standarder Àr IAS 40 ? Förvaltningsfastigheter dÀr företag som innehar förvaltningsfastigheter kan vÀlja att vÀrdera sina fastigheter antingen enligt anskaffningsvÀrdemetoden eller verkligtvÀrdemetoden. Dock vÀljer de flesta företag att följa IFRS rekommendation, att vÀrdera till verkligt vÀrde.NÀr företag vÀljer att vÀrdera enligt verkligtvÀrdemetoden kan vÀrdering ske antingen internt inom företaget eller externt med hjÀlp av externa vÀrderingsmÀn.Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur svenska och brittiska företag vÀrderar sina förvaltningsfastigheter (internt/externt) och om det rÄder harmonisering mellan lÀnderna och varför de valt att vÀrdera som de gör.VÄr studie innefattar 15 svenska företag och 48 brittiska företag som Àr noterade pÄ respektive börs och redovisar förvaltningsfastigheter i sin Ärsredovisning.Vi har valt att anvÀnda oss utav en metodkombination av bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder för att kunna uppfylla vÄrt syfte.Undersökningen visade att de svenska och brittiska företagen föredrar olika vÀrderingsmetoder nÀr de vÀrderar förvaltningsfastigheter. I Storbritannien var det tydligt att den externa metoden föredras medan i Sverige var bÄde metoderna populÀra.

Skillnaderna i redovisningspraxis i Europa har varierat sÄ pass att det nÀstan varit omöjligt att göra jÀmförelser mellan företag, utan att göra betydande förÀndringar i den finansiella rapporten. Detta har skapat en internationell process för att harmonisera redovisningspraxis i Europa. I harmoniseringsprocessen förekommer det bÄde drivkrafter och hinder. Exempel pÄ drivkrafter kan vara investerare, multinationella företag och regeringar, medan exempel pÄ hinder kan vara nationalism och sprÄk. Syftet med uppsatsen har varit att fÄ en förstÄelse hur de svenska normbildarna ser pÄ dessa drivkrafter och hinder som pÄverkar harmoniseringsprocessen.

Sedan 2005 mÄste alla börsnoterade företag samt de företag som upprÀttar en koncernredovisning tillÀmpa IFRS regelverk. Bakgrunden tar upp revisorers Äsikter kring införandet av IFRS samt varför man valde att införa IFRS regelsystem. Bakgrunden har dÀrför naturligt lett oss in pÄ uppsatsens problemformulering ?Hur ser svenska respektive danska revisorer pÄ problematiken kring de internationella redovisningsstandarderna, IFRS, angÄende immateriella tillgÄngar?? Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ ifall IFRS har medfört en harmonisering mellan lÀnders olika redovisningar. Vi har valt att titta pÄ standarderna IAS 36, IAS 38 samt IFRS 3 som reglerar immateriella tillgÄngar.

Svensk patentrÀtt har i stor omfattning harmoniserats med praxis utvecklad av det europeiska patentverket (EPO), vad avser patenterbarhetskriterier. Anledningen till harmoniseringen har motiverats av att det ska bli en mer enhetlig bedömning av patent i Europa. Harmoniseringen har i vart fall inte innefattat sÄ kallad formell praxis, som innefattar regler om hand­lÀggandet hos det svenska patentverket, i förhÄllande till handlÀggandet av det vid EPO. Vid Sveriges anslutning till European Patent Convention (EPC) Är 1978, föresprÄkades att det svenska patentverket ansÄgs hÄlla en godtagbar standard i sin handlÀggning, men att det fram­tida förhÄllandet mellan svensk patentrÀtt och EPC kunde komma att innebÀra förÀndring om kvalitetsnivÄn inte kunde anses tillrÀcklig hög. Efter ett nyligen taget beslut av PatentbesvÀrsrÀtten (PBR) har Patent- och registreringsverkets (PRV) handlÀggning ifrÄgasatts, varför författarna valt att undersöka om en förÀndring av hand­lÀggningen vid PRV bör genomföras, i enlighet med det förslag som framstÀlls i proposition 1977/78:1, med beaktande av praxis utvecklad av EPO. I uppsatsen redogörs för hur EPO har tydligare regler avseende patent­Àrenden Àn vad PRV har, varför en harmonisering av detta omrÄde bör diskuteras för sÀkerstÀllandet av hög kvalitet vid handlÀggningen hos det svenska patentverket. Det Àr författarnas uppfattning att en ofullstÀndig harmonisering Àven av formella regler resulterar i ett problem för sÀkerstÀllandet av rÀttssÀkerheten, eftersom lagregleringen i Sverige kan anses bristfÀllig.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att undersöka det subjektiva vÀlbefinnandet hos elittrÀnare i fotboll och deras strategier för att kÀnna subjektiva vÀlbefinnande samt om trÀnarnas upplevelse av att subjektivt vÀlbefinnande pÄverkar prestationen som trÀnare.FrÄgestÀllningarna Àr: - hur upplever elittrÀnarna sitt subjektiva vÀlbefinnande - har elittrÀnarna nÄgon strategi för att kÀnna ett subjektivt vÀlbefinnande och hur Àr denna strategi i sÄ fall Àr utformad - upplever elittrÀnarna att det subjektiva vÀlbefinnandet pÄverkar deras prestation som trÀnareMetodStudien Àr en tvÀrsnittsstudie dÀr bÄde kvantitativ metod och kvalitativ metod har anvÀnts som datainsamlingsmetod vid ett enskilt tillfÀlle. Den kvantitativa metoden bestod av en enkÀt med fyra frÄgeformulÀr (tvÄ om subjektivt vÀlbefinnande, ett om psykologiska behov och ett om ÄterhÀmtning) samt en frÄga om de har en strategi för vÀlbefinnande och hur ofta de i sÄ fall anvÀnder sin strategi. Den kvalitativa metoden bestod av semistrukturerade intervjuer med fem fotbollstrÀnare och tvÄ öppna frÄgor i enkÀten. Intervjuerna innebar en fördjupning av trÀnarens uppfattning om subjektivt vÀlbefinnande och prestation samt trÀnarens strategi för att kÀnna vÀlbefinnande. De tvÄ öppna frÄgorna var hur trÀnarens prestation pÄverkas av hur han mÄr och att de trÀnare som hade strategi för sitt vÀlbefinnande beskrev sin strategi.ResultatVid tidpunkten för denna studie uppvisar nÀstan hÀlften av trÀnarna ett lÄgt resultat i antingen nÄgot av de tvÄ frÄgeformulÀr som rör subjektivt vÀlbefinnande eller i bÄda frÄgeformulÀren.

Syfte:Att kartlÀgga vilka skillnader som föreligger mellan IASCs standards och RedovisningsrÄdets rekommendationer samt att faststÀlla i vilken utstrÀckning dessa förklaras av svensk lagstiftning eller av andra faktorer. Metod:Först har en empirisk undersökning i form av en dokumentstudie genomförts under vilken skillnader identifierats och grunden lagts för fortsatt undersökning av orsakerna till dessa. Sedan har en kvalitativ studie av skillnaderna genomförts, understödd av en dokumentstudie, under vilken förklaringsfaktorerna framkommit och faststÀllts.Slutsatser: Vi finner att svensk lagstiftning inte förklarar alla de skillnader som föreligger mellan de bÄda regelverken. Ett tiotal övriga faktorer Àr troliga förklaringsfaktorer; av vilka de mest framtrÀdande Àr sambandet mellan redovisning och beskattning, förekomsten av ett redovisningsteoretiskt ramverk, försiktighets- och matchningsprincipen, principen om rÀttvisande bild samt principen om öppenhet i finansiella rapporter..