BakgrundSmärta är en subjektiv och personlig upplevelse som varken kan bevisas eller motbevisas. Barn har inte samma kognitiva och språkliga förmåga som en vuxen person vilket gör dem till en riskgrupp för att bli underbehandlade eller ignorerade i sin smärta. I ljuset av detta är sjuksköterskans roll av yttersta vikt för en optimal smärtskattning och behandling för att på så sätt undvika de konsekvenser en obehandlad smärta kan föra med sig.SyfteSyftet var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskans bedömning och behandling av smärta hos barn.MetodDen valda metoden är litteraturöversikt då författarna ansåg att det på bästa sätt skulle beskriva kunskapsläget inom det valda området samt belysa eventuella kunskapsluckor som kan ligga till grund för vidare forskning. I resultatet inluderades 16 vetenskapliga artiklar som hittades via sökning med hjälp av vedertagna söktermer i databaserna PubMed och CINAHL samt via manuell sökning.ResultatDe faktorer som inverkar på sjuksköterskans smärtskattning och smärtbehandling av barn delades upp i tre kategorier. Dessa är: barnet, sjuksköterskans egenskaper samt organisation.

Bakgrund: Psykisk sjukdom tros ha funnits i alla tider och påverkan på familjen är stor, inte minst för barnen. Det finns lagar som betonar att anställda inom hälso- och sjukvård ska se till barnets bästa. Trots detta var det svårt att få fram uppgifter om antal barn i Sverige som växer upp med psykiskt sjuk förälder. Enligt kartläggningar gjorda av Socialstyrelsen uppskattas det att mellan 20-40 % av vuxenpsykiatrins patienter har minderåriga barn.Syfte: Att få kunskap om barns upplevelse av att växa upp med en psykiskt sjuk förälder.Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på sju vetenskapliga originalartiklar. Texten analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: I studien framkom sex olika kategorier.

När en människa drabbas av långvarig sjukdom förändras livet radikalt, det ären händelse som delar upp livet före och efter sjukdom. Transition är enkomplex och personlig process som handlar om att utforska det egnamedvetandet för att komma till insikt och finna mening. Syftet med vårlitteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med långvarig sjukdomur ett transitionsperspektiv. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 11vetenskapliga artiklar ingick och analyserades med manifest deduktivinnehållsanalys. Det resulterade i nio kategorier; att ställas inför ett besked, attfå ett förändrat liv med förluster, att känna ovisshet och osäkerhet, att varaberoende av andra, att förlora sin självkänsla, att vara ensam i sin sjukdom, attåterta kontrollen och bli medveten om sin kropp, att känna hopp, stöd ochlycka, att prioritera och lära sig av erfarenheter.

Syftet med följande arbete är att få en bild av hur flerspråkiga gymnasieelever uppfattar sin skolsituation då de har ett annat modersmål än svenska, med fokus på inlärningen av ett för dem tredje språk. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om språkinlärning samt skolsituationen för och resultat hos flerspråkiga elever. Med hjälp av en serie intervjuer skapas en bild av några elevers upplevelse av sin skolsituation. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att synen på flerspråkiga elever ofta är något ensidig och fokuserad på elever med problem och bortser från en grupp mycket framgångsrika elever som lärt sig att utnyttja alla sina kunskaper. Dessutom är det tydligt att trygghet och självkänsla är av vikt för flerspråkiga elever med annan kulturell bakgrund..

Missfall eller spontan abort förekommer relativt ofta och innebär att fostret avlider och med sammandragningar stöts ut från livmodern innan den anses vara livskraftig. Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelse av missfall. Till detta valdes sju vetenskapliga artiklar av kvalitativa studier, som analyserades med en manifest innehållsanalys och resultatet av detta blev fyra kategorier: Första reaktionen var chock och kaos, Behov av stöd, bekräftelse och tröst, Känna skuld för missfallet och rädsla för barnlöshet samt Att försonas med förlusten. Resultatet visade att hur kvinnor hanterade graviditetsförlusten berodde på tillgången av relevant stöd i upplevelsen, genom att få förståelse och kunna prata om missfallet kunde kvinnor bearbeta händelsen. Slutsatsen blev att vårdgivare i relationen till kvinnor kunde förse dem med kunskap och information gällande missfall samt erbjuda hjälp för att bearbeta traumat.

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en progressiv sjukdom som angriper de motoriska neuronen. Sjukdomen har ett förlopp med successiv förlamning som slutligen leder till döden. Det finns idag inget botmedel, men ett läkemedel som bromsar utvecklingen. ALS drabbar inte bara patienten, det är därför viktigt för sjuksköterskor att kunna möta de närstående och se deras behov. Syftet var att beskriva närståendes upplevelse att leva med en person med ALS.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Många av de drabbade reagerar med starka känslor på diagnosen och behandlingen är tung och ofta obehaglig att ta sig igenom. Kvinnorna behöver stöd från anhöriga, vårdpersonal och andra kvinnor som har eller har haft bröstcancer. Anhöriga utgör den största källan till stöd, men stödet från vårdpersonalen är också av stor betydelse. Stöd kan delas in i emotionellt, materiellt och informativt stöd.Syfte: Att beskriva bröstcancerdiagnostiserade kvinnors upplevelse av emotionellt stöd från vårdpersonal.Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg utfördes.

Forskningsfrågor: Vilken är den teoretiska potentialen för sinnesmarknadsföring? Vilken är den subjektivt varsebliva potentialen bland butikschefer? Vilka är skillnaderna mellan den praktiska och teoretiska potentialen?Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva butikschefers subjektiva perception av potential för sinnesmarknadsföring och analysera det med hjälp utav teoretisk potential för sinnesmarknadsföring för att se skillnaderna emellan, samt tillhandahålla rekommendationer för hur företag kan skapa sinnesupplevelser.Metod: Studien är gjord utav kvalitativmetod. Författarna har utfört intervjuer med fyra olika butikschefer inom livsmedelssektorn. Därefter har författarna analyserat datamaterialet med hjälp utav de utvalda teorierna.Slutsatser: De verktyg som används för att skapa upplevelse i den interiöra butiksmiljön är begränsad. I vissa fall blir den begränsad utav ekonomiska skäl och i andra fall utav andra aspekter.

I bakgrunden beskrevs döden och döendet som en naturlig del av människans liv. För de människor som dör tillföljd av svår sjukdom beskrevs en god palliativ vård som viktig. Inom Hospice inriktas arbetet på samspelet mellan individerna med utgångspunkt i en helhetssyn, i målen för Hospice ingår också att stödja de anhöriga. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa upplevelsen av att ha haft en anhörig som vårdats på Hospice. Metoden bestod av en litteraturstudie där 14 artiklar från databaserna PubMed och Cinahl klassificerades och analyserades.

Syftet med studien var att belysa hur personer med diabetes typ 2 upplever den information och undervisning som gavs av diabetessjuksköterskor. Studien hade en beskrivande design. De som deltog i studien var åtta kvinnor och åtta män i Mellansverige med diagnosen diabetes typ 2. Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas i ett tema och fem kategorier.

SYFTE: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av familjefokuserad omvårdnad vid neonatalavdelningar. METOD: En kvalitativ innehållsanalys av enskilda semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor på två medelstora neonatalavdelningar i Sverige har genomförts.RESULTAT: Resultatet presenteras i fem kategorier: Sjuksköterskans upplevelse av föräldrar som vårdar sina barn, Stöd till föräldrar som vårdar sina barn, Sjuksköterskans åsikter om vårdens krav på föräldrarna, Sjuksköterskans upplevelse av kultur och genus inom familjefokuserad omvårdnad och Sjuksköterskans visioner för familjefokuserade omvårdnad. Resultatet visade att sjuksköterskorna var positiva till att arbeta familjefokuserat men att de upplever att det finns saker som kan förbättras, både för dem och för familjerna.SLUTSATS: Sjuksköterskorna trivs med arbetssättet men anser att det finns områden som kräver förbättring och att ledningen har stor betydelse i detta. Sjuksköterskorna anser att detta arbetssätt kan gynna både personal och familj på sikt..

SammanfattningBakgrund: Pappors upplevelse av en förlossning är viktigt för att föra förlossningsvården framåt i Sverige. Pappors upplevelse av sugklocka är ett område som inte är undersökt och det är viktigt att göra detta för att skapa kvalité i förlossningsvården.Syfte: Undersöka pappors upplevelser av förlossning med sugklocka.Metod: En tvärsnittsstudie som ingår i en större longitudinell studie i Västernorrlands län.Resultat: Många pappor hade en mer negativ förlossningsupplevelse om förlossningen avslutats med sugklocka som i jämförelse med de pappor som varit med om en förlossning utan instrumentell avslutning (p=.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan elevers attityder, subjektiv norm, upplevd kontroll, intentioner, rättfärdiganden, motivation samt självvärdering i relation till benägenhet att fuska eller att avstå från att fuska. The theory of planned behavior (Ajzen, 2006) har använts som teoretisk modell för en enkätundersökning med 122 elever i grundskolans årskurs 9 och i gymnasieskolans årskurser 2?3. Resultatet av studien visar att intentionen att utföra ett beteende, som i denna studie är fusk, är den viktigaste prediktorn för beteendet i fråga. I föreliggande studie har även kunnat styrkas att rättfärdigande av eget fusk har en avgörande roll vad gäller beteende och intention.

Finns det värdefakta? Kan vi ha kunskap i moralfrågor? Finns det över huvud taget rätt och fel i moralfrågor? Med dessa frågor i bakhuvudet vill författaren undersöka ett vanligt argument mot moralisk realism i allmänhet, och Michael Huemers variant av moralisk realism i synnerhet. Detta antirealistiska argument säger att det är så pass vanligt med oenigheter i moralfrågor och att den bästa förklaringen till detta är att moralen är subjektiv. Argumentet säger vidare att etiken lider av bristande konvergens beträffande upplösta etiska oenigheter över tid, jämfört med exempelvis naturvetenskapen. Detta faktum verkar, menar vissa antirealister, ytterligare tala emot att det existerar värdefakta.

Telefonrådgivningen har ökat de senaste åren, det är något som blir allt vanligare att möta som första kontakt inom hälso- och sjukvården. Även på Barnavårdscentralen är det vanligt att telefonrådgivningen är ett första och ibland det enda möte för en aktuell situation. Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars upplevelse av bemötande från BVC-sjuksköterskan vid telefonrådgivning. Data till denna studie samlades in på två orter i Norrbotten, detta skedde genom semistrukturerade intervjuer med tio föräldrar. Intervjuerna analyserades med tematisk innehållsanalys med manifest och latenta ansats.