Abstract Uppsatsens huvudsyfte är att belysa UNICEF:s (Förenta Nationernas barnfond) arbete med implementeringen av FN:s barnkonvention i Kosova samt belysa Barnens kunskap om barnkonventionen och UNICEF. Den sociologiska teorin jag använt är George Ritzers teori om den metateoretiska scheman. Ritzer skapade ett metateoetisk schema för att analysera samhället ifrån fyra olika nivåer: mikro, makro och subjektiv och objektiv. Makro-objektiv fokuserar sig mer på stora stora sociala fenomen som, samhällen, byråkrati etc, medan mikro-subjektiv omfattar stor skaliga icke materialistiska fenomen som värden och normer. För att få en sanningsenlig bild av både barnen och UNICEF har jag använt mig av kvalitaiv och kvantitiv metod.

I studien kommer jag analysera skillnaden mellan norm och praxis i implementerandet av Genevekonventionen från 1929. Genom en fallstudie av två västerländska, demokratiska stater med samma norm, det vill säga 1929 års Genèvekonvention vill jag studera deras behandling, det vill säga praxis, av tyska krigsfångar från den 11 maj 1942 fram till Västtysklands grundande, den 23 maj 1949.Metoden jag har använt mig av i mitt arbete är en kvalitativ fallstudie, med utgångspunkt i tidigare intervjuer, rapporter och litteratur. I fallstudien kommer behandlingen av de tyska krigsfångarna att undersökas för att se hur Frankrike och USA implementerade Genèvekonventionen i praktiken.Därefter kommer resultatet att analyseras med hjälp av Zygmunt Baumans teorier. Bauman är en professor i sociologi som analyserat sambandet mellan moderniteten och förintelsen. Dessa teorier kommer att användas för att förklara och redogöra de bakomliggande orsakerna till varför det uppstår en skillnad mellan norm och praxis hos upplysta och demokratiska stater, när dessa stater ska implementera folkrätten vid behandlingen av krigsfångar.Bauman menar att västerlandet sen upplysningen har haft en stark strävan efter att uppnå rutiner och ett slags beteendemönster.

Smärta är en subjektiv upplevelse, vilket innebär att människors sätt att uttrycka upplevd smärta är individuellt. Smärtuttrycket kan vara verbalt i ord eller icke-verbalt, bortom orden, och formas under hela livet. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll då det många gånger är sjuksköterskan som tolkar patienters smärtuttryck och bedömer deras upplevda smärta. Kommunikationen mellan patient och sjuksköterska ska vara professionell och omvårdnadsorienterad, där sjuksköterskan ska vara lyhörd och inta ett patientcentrerat förhållningssätt..

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om det är hög- eller lågkontrastvisus som påverkar kataraktpatienters subjektiva synupplevelse mest.Metod: Mätningarna utfördes på Kalmar länssjukhus i samband med patienternas förundersökning inför kataraktoperation. För att utvärdera patienternas synförmåga mättes visus med logaritmiska tavlor med tre olika kontraster, 100 %, 25 % och 5 %. Patienternas upplevda synförmåga utvärderades genom ett frågeformulär, Priquest, som används rutinmässigt i Sverige i samband med kataraktoperation. Samtliga mätningar utfördes med patientens habituella korrektion och patienterna var även fullt dilaterade på grund av att mätningarna skedde efter patienterna undersökts av en ögonläkare där dilatering var nödvändig.Resultat: 29 patienter medverkade i studien. Nio av dessa hade kortikal katarakt, 19 hade nukleär katarakt och tre patienter var diagnosticerade med bakre subkapsulär katarakt.

Syftet med föreliggande studie är att kartlägga hur kvinnor och män representeras och framställs ur ett genusperspektiv i de sångtexter som används som läromedel i sångundervisning av musiklärare på högstadiet. Materialet består av 50 sånger och är hämtat från verksamma musiklärare på åtta olika högstadieskolor belägna i södra delen av Norrbotten. Den genomgående metoden är en textlig innehållsanalys där en kvalitativ inriktning med inslag av kvantitativa metoder legat till grund för studiens genomförande. Resultaten har analyserats i förhållande till genusteorins begrepp om normer och en genusordning där mannen står som norm och kvinnor och män tillskrivs motsatta egenskaper. Studiens resultat kan i stort sägas bekräfta tidigare läromedelsforskning inom området som visar att en manlig norm ofta är dominerande i läromedel och att kvinnor och kvinnors erfarenheter i många fall osynliggörs eller ges mindre utrymme.

Having different kinds of literature is an important part of the education in school and schoolbooks, in shape of reading-books, are common in the first year of primary school. The texts pupils encounter in school are important for how they form their identity and thoughts about what is right or wrong and what is natural or unnatural. People of other ethnicity than Swedish, or with another skin colour than white, have often in the past been portrayed negatively in reading-books as if they are of less worth. According to the Curriculum for the Compulsory School System (Lpo94) the school shall act for understanding of all people and every person?s equal value.The study analyses how ethnicity is portrayed in reading-books for pupils in the first year of primary school.

Att kommunicera gestaltningsidéer genom visualiseringar av verkligheten är väsentligt för landskapsarkitekter. Mänskliga figurer, så kallade skalfigurer, placeras alltid i perspektivbilder och spelar där en nyckelroll. Tidigare forskning visar att de människor som representeras i landskapsarkitekters perspektivbilder inte överensstämmer med de verkliga demografiska strukturerna i Sverige. Personer med utländsk bakgrund, äldre, funktionshindrade och personer som bär kläder som tyder på religionstillhörighet är underrepresenterade i bilderna. Skalfigurer förstärker därför en vedertagen norm i samhället om att de flesta svenskar är vita, unga och utan synliga funktionshinder.

Smärta är en subjektiv upplevelse, vilket innebär att människors sätt att uttrycka upplevd smärta är individuellt. Smärtuttrycket kan vara verbalt i ord eller icke-verbalt, bortom orden, och formas under hela livet. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll då det många gånger är sjuksköterskan som tolkar patienters smärtuttryck och bedömer deras upplevda smärta. Kommunikationen mellan patient och sjuksköterska ska vara professionell och omvårdnadsorienterad, där sjuksköterskan ska vara lyhörd och inta ett patientcentrerat förhållningssätt..

Intentionen med föreliggande arbete är att undersöka gymnasieelevers upplevelse av bedömningen i kursen idrott och hälsa A i ett genusperspektiv. I uppsatsen har två kompletterande metoder använts bestående av en enkätstudie av kvantitativ karaktär och en intervjustudie av kvalitativ karaktär. I enkätstudien deltog sammanlagt 182 respondenter, av vilka 102 är tjejer och 80 är killar, från fyra skolor i fyra olika kommuner. Intervjustudien omfattas av fem intervjuer genomförda med elever i samma klass på en av de skolor som ingår i enkätstudien. Tre av dem var flickor och två av dem var pojkar.

Denna uppsats ger sig på att analysera förekomsten och representationen av maskulinitet och manlighet i den tecknade serien Tintin. På vilket vis kan Tintinalbumen påverka de unga läsarna när de under uppväxten skapar sig en bild av vad maskulinitet och manlighet innebär? Hur representeras norm och praktik, och vad framställs som gott och vad är ont?.

En stomioperation innebär att en del av tarmen läggs ut på buken och bildar en konstgjord öppning där urin eller avföring töms. Anledningar till detta kan vara exempelvis cancer i tarm eller urinblåsa eller olika inflammatoriska tarmsjukdomar. En stomioperation medför en förändrad kroppsuppfattning. Stomin inverkar också på den egna sexualiteten såväl fysiskt som psykiskt. Det är viktigt för patienten att få diskutera dessa frågor.

The purpose of this study is to see a display on how family, gender and sexuality are produced in four same-sex parents? stories about their children?s pre-school start. The question formulations that have been used were aimed to find out what expectations and concerns parents may have on the pre-school organization, if the parents have any saying regarding the organization, if the pre-school have worked with equality and how they have been treated as a family. The method used is a qualitative study based on interviews. Four lesbian women have been interviewed on their experiences of their children?s pre-school start and after finishing the interviews the content has been analyzed from different viewpoints found in the material.

Den lodräta sitsen är inom den engelska ridkonsten grundpositionen till häst och denna har utvecklats genom århundraden. För att prestera inom ridsport kräver det att ryttaren lärt sig kommunicera med hästen. Strävan att nå en högre nivå i dressyr innebär krav på en god kroppskontroll, balans och rytm för att kunna använda hjälperna på ett optimalt sätt. Tidigare studier har visat att träning av hållning och kroppskontroll skapar grunden för utveckling av balans och rytmiska färdigheter. I ridningen räcker det inte med att bara ha kännedom om vad den rätta sitsen är, vilket i dressyren ses som den lodräta sitsen. Alla ryttare har olika kroppar och kommer därför att ha små variationer i sitsen för att sitta på det mest gynnsamma sättet för just dem. Det primära syftet var att undersöka om en person med fördjupad kunskap inom posturologi (läran om kroppshållning) med ögat kunde se mätbara sitsavvikelser.

The aim of this paper is to analyze the influence that aristocrats in Sweden had on the Swedish movement for the prevention of cruelty to animals, and why especially aristocrats started it. The sources I have been using are speeches and texts written by persons who were involved in the movement. I have also studied rapports from the three largest societies for the prevention of cruelty to animals. In the sources I looked for terms, expressions and opinions that can be paralleled whit the aristocratic ideal and opinion. Things that can relate to aristocratic urban people.

Vår studie är en jämförande studie mellan två förskolor, där vi undersöker hur pedagoger i en flerspråkig förortsförskola samt en relativt icke flerspråkig centrumförskola förhåller sig till interkulturalitet och flerspråkighet i verksamheten och hur/om de arbetar för att stödja den. Detta har vi utfört genom en etnografisk inspirerad fältstudie där vi observerar och utför sex kvalitativa forskningsintervjuer. Vi har valt att intervjua tre pedagoger från vardera förskola, för att se om våra observationer stämmer överens med pedagogernas uttalanden i intervjuerna. Vi utgår ifrån vår teori för att hitta svar på våra frågeställningar i empirin. Våra resultat visar att pedagogerna på båda förskolorna uppfattade sin egen roll som viktigt i barnens språkutveckling, men ingen av pedagogerna på förskolorna hade några strategier att lyfta alla modersmål.