Syftet med undersökningen var att belysa utomhuspedagogikens möjligheter, samt ta reda på vilka attityder som finns gentemot utomhuspedagogik bland förskollärare i förskolan. För att uppfylla syftet valdes den kvalitativa metoden som beskrivs som en relativt subjektiv och djupgående metod. Vidare präglas den här studien av en positiv attityd till utomhuspedagogik och kan därmed ha påverkat och vinklat resultatet till att se möjligheter i större omfattning än svårigheter. I den här undersökningen gjordes åtta intervjuer som valdes ut i ett så kallat bekvämlighetsurval, men ändå med avsikten att få informanter från olika typer av förskolor. I åtanke fanns också ständigt de forskningsetiska principerna för att skydda deltagarna.

Gymnasieskolan står inför förändring och vad jag kommer fördjupa mig i denna uppsats är gymnasieskolans utbildningspolitik och dess påverkan på utbildningens utveckling. Därför finner jag det intressant att titta närmare på hur statens utbildningspolitiska styrning tar sig i uttryck i propositionen och hur den språkliga framställningen påverkar de professionellas handlingsmönster.Min frågeställning i uppsatsen lyder: hur påverkar den utbildningspolitiska diskursen gymnasieskolans utveckling? För att besvara frågeställningen kommer den utbildningspolitiska diskursen friläggas genom en Foucaultinspirerad läsning, diskursanalys av propositionen 2003/04:140 Kunskap och kvalitet ? elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan.Styrningens makt- och påverkansprocesser som utbildningspolitiken utgör på de professionella både som enskilda individer och som kollektiv grupp till kropp och själ utövar inflytande på och styr individens sätt att tänka, tala och handla och faktiskt begränsar vad som är möjligt att tänka, tala och handla inom en viss praktik. Vad som gömmer sig bakom välpolerade begrepp såsom kunskap och kvalitet i propositionen handlar om traditionella tankemönster och en ansats till att styra mer. Den påverkan som sådana tankegångar för med sig konserverar snarare än utvecklar gymnasieskolan.Nyckelord: Foucault, utbildningspolitik, gymnasieskolan, diskurs, kunskap och kvalitet..

Abort/Motstånd är en diskursanalytisk studie av text och bild hämtade från den internetbaserade verksamheten hos de svenska abortkritiska organisationerna Ja till livet och Människorätt för ofödda. Uppsatsens övergripande syfte är att urskilja hur kvinnan och hennes kropp konstrueras inom antiabortrörelsens internetbaserade verksamhet ? det vill säga den diskursordning som behandlas.Det teoretiska ramverket utgår från kvinnligt subjektskap och kroppslighet, abort analyseras även i relation till graviditet och/eller moderskap. Analysen tar avstamp i kvinnans situation och behandlar body/mind-distinktionen, samt problematiserar denna i relation till den medicinska västerländska diskurs som ofta fråntar den gravida kvinnan subjektsstatus. Av analysen framgår det att huvuddragen i motståndsdiskurserna, i relation till kvinnlig autonomi, karaktäriseras av tre drag: att fostret tilldelas super-subjektstatus, att den gravida kvinnan berövas sitt subjektskap och att kvinnor som vill göra abort närmast porträtteras som monster.

Studien syftar till att utvärdera elevers uppfattningar om muntliga prov i gymnasiets första kurs i kemi; kemi 1. En grupp bestående av tretton förstaårselever genomförde under kursen två muntliga prov omedelbart i anslutning till motsvarande skriftliga prov. Deras uppfattningar om de muntliga proven som sådana, och jämfört med de skriftliga, samlades in genom tre enkäter och två intervjuer med fyra elever. Studien genomfördes av läraren själv, och betydelsen av detta diskuteras i uppsatsen, samt i huvudsak i enlighet med grundad teori och ett pragmatiskt perspektiv. Data visade att eleverna uppfattade de muntliga proven som goda indikatorer för kunskapsluckor och som goda tillfällen för att nå djupare förståelse för ämnet, men mindre lämpliga för summativ bedömning.

Bakgrund: Smärta och äldre personer är centrala delar i sjukvården. Smärta är en subjektiv upplevelse och påverkar en person både psykiskt och fysiskt. Smärta är komplext och det finns många anledningar till att smärta uppkommer. Många äldre personer i samhället får inte korrekt smärtlindring vilket kan bero på attityder och felaktiga bedömningar.  För att underlätta bedömningen av smärta finns det instrument som vårdpersonal kan ta hjälp av för att underlätta bedömningen av äldre personers smärta.Syfte: Att beskriva hur äldre personer upplever smärta och hur den handhas på vårdenheter.Metod: En litteraturöversikt som byggts på tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna har hämtats från CINAHL complete.

Bakgrund: Hot och va?ld riktat mot va?rdpersonal a?r idag ett va?xande problem o?ver hela va?rlden. Va?rdpersonal tillho?r en av de yrkeskategorier da?r det fo?religger en o?kad risk att bli utsatt fo?r hot och va?ld fra?n patienter. Va?rdpersonal a?r de som sta?r fo?r omva?rdnaden av patienterna och forskning visar att om personalen blir utsatta fo?r hot och va?ld kan det uppsta? konsekvenser fo?r ba?de va?rdpersonal och patienter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa upplevelsen av hot och va?ld hos va?rdpersonal inom ha?lso- och sjukva?rden.Metod: I litteraturstudien har 8 vetenskapliga, kvalitativa artiklar sammansta?llts och analyserats med kvalitativ inneha?llsanalys med induktiv ansats.

Ofri luftväg kan uppstå på grund av bakåtfallen tunga hos den medvetslösa patienten eller om luftvägen blir tilltäppt av sekret, blod, maginnehåll eller främmande kropp. Att kunna säkerställa fri luftväg hos den medvetandesänkta patienten är en kompetens som varje anestesisjuksköterska måste behärska för att kunna säkerställa adekvat ventilation. Syftet med studien var att beskriva om larynxmask (LMA) är en patientsäker metod för att skapa fri luftväg och upprätthålla adekvat ventilation. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 19 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet av de granskade artiklarna gav följande fem teman; LMA är en säker metod för att skapa fri luftväg, LMA är en säker metod för att upprätthålla adekvat ventilation, personalens kompetens vid användning av LMA, aspirationsrisk vid användning av LMA med undertema LMA vid övervikt samt LMA vid elektiva- och akuta situationer.

Den här magisteruppsatsen skrivs inom forskningsfältet Svenska med didaktisk inriktning. Syftet är att undersöka hur tio elever ur en klass 9 uppfattar den svenskundervisning de deltagit i under sin högstadietid. Forskningsfrågorna fokuserar hur de förhåller sig till ämnet, vad de förväntar sig och vad de anser att de lärt sig. Även kontexten problematiseras.Studien har en etnografisk, kvalitativ ansats och undersökningen görs i det egna klassrummet, vilket innebär att forskaren/läraren är samma person. De teoretiska redskap som används för att analysera elevernas uppfattningar är i första hand etablerade ämneskonceptioner så som svenska som färdighetsämne, som litteraturhistoriskt bildningsämne, som erfarenhetspedagogiskt ämne och som demokratiämne.Undersökningen visar att elevernas bild av ämnet är splittrad, deras syn på ämnet går bara delvis att foga in under de etablerade svenskämneskonceptionerna.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om det finns några skillnader i den ackommodativa responsen när den fastställs med tre olika mätmetoder. De utvalda metoderna för denna studie var dynamisk retinoskopi i form av Nott och Monocular Estimation Method (MEM) samt en COAS-HD VR aberrometer.Metod: 29 personer (7 män och 22 kvinnor) deltog i studien, vars medelålder var 23,6 ± 3,1 år. På varje enskild patient gjordes en subjektiv refraktion med en efterföljande mätning av dess ackommodativa respons med tre olika mätmetoder på ett 40 centimeters arbetsavstånd. Resultaten av studien analyserades med hjälp av Repeated Measures-ANOVA och ett post-hoc test i form av Sidak´s. Överensstämmelsen mellan metoderna redovisades därefter visuellt i form av ett Bland-Altman plot.Resultat: Det visade sig att alla tre metoder gav liknande värden på den ackommodativa responsen, vilket resulterade i att det inte fanns en statistiskt signifikant skillnad mellan metoderna (p = 0,1103) enligt Repeated Measures-ANOVA.

Särskilda undervisningsgrupper för elever med Aspergers syndrom har under 2000?talet vuxit fram både i grund- och gymnasieskolan, trots en nationell vision om en skola för alla. Detta framgår i Skolverkets rapport (2009)Skolan och Aspergers syndrom ? Erfarenheter från skolpersonal och forskare. Syftet med den här studien är att belysa hur ungdomar med diagnosen Aspergers syndrom beskriver sina skolerfarenheter utifrån villkor och möjligheter till lärande och utveckling samt belysa vilka generella och specifika pedagogiska implikationer som framträder ur ungdomarnas erfarenheter.Studien är en kvalitativ studie med en fenomenologisk utgångspunkt vilken studerar individers perspektiv på sin inre värld.

Bakgrund: Många människor lider idag både psykiskt och fysiskt av svårläkta bensår och smärta är det mest påtagliga problemet. Tidigare genomförda studier vittnar om patienters svårigheter och påverkan på dagligt liv. För att få en helhetsbild av patienters livssituation ställs höga krav på sjuksköterskor och många gånger saknar personal rätt kunskap.Syfte: Syftet med denna studie var att belysa patienters perspektiv på att leva med svårläkta bensår.Metod: En litteraturstudie utfördes utifrån 12 kvalitativa empiriska studier. Studier som motsvarade syftet valdes ut, kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes. Utgångspunkten var att få fram patienters upplevelser och erfarenheter.Resultat: Fem kategorier med underkategorier formulerades: Smärta (att vara styrd och att härda ut), begränsningar (att vara ensam och en inskränkt vardag), skam (att skämmas för sin kropp och att drabbas av låg självkänsla), kamp (lidande och hopp i läkningsprocessen och frustration över att inte veta) samt stöd (känna tillit och förtroende och känna brist på tillit och förtroende).Slutsats: Mer kunskap och utbildning krävs för att patienters lidande ska minskas samt att vårdpersonalen bättre ska kunna bemöta patienters behov..

Sammanfattning Uppsatsens titel: Managern och den lärande organisationen ? managementrapport av Team Nordea 2003 Seminariedatum: 2004-01-14 Ämne/kurs: Management, 20 poäng Författare: Anders Isaksson, Johan Kropp, Jim Olsson och Louise Torehall Handledare: Håkan Lagerquist Företag: Nordea Fem nyckelord: lärande organisation, managementsyn, projektarbete, strategi, utveckling Syfte: Syftet med denna managementrapport är att förmedla våra lärdomar och att utifrån dessa reflektera kring managementrollen. Vi vill också göra ett inlägg i diskussionen om det goda arbetet och den lärande organisationen. Metod: Rapporten tar ett abduktivt avstamp och integrerar vår managementsyn med de insikter vi nått genom att hantera ett managementproblem och att arbeta som grupp. Teoretiska perspektiv: - Empiri: - Slutsatser: Vi har gjort ett antal gemensamma lärdomar: 1Strategianpassning till snabb omvärldsförändring riskerar att leda till resursga2 En bra strategi blir aldrig bättre än dess implementering tillåter 3 God motivation bygger på en balans mellan inre och yttre motivationsfaktorer4 Organisationskultur kan både gynna och hämma motivation 5 Feedback är samtalets A och O 6 Konflikter kan skapa lärande samtal 7 Intresse borgar för informationsutbyte Gruppens gemensamma lärdomar formar våra ambitioner som managers men likriktar inte våra sätt att leva upp till dem.

Bakgrund: Fysisk beröring är en central del i omvårdnad och ingår i arbetsuppgifterna dagligen. Under hela livet är fysisk beröring ett grundläggande behov. Patienters reaktioner av fysisk beröring bör omvårdnadspersonalen möta på ett respektfullt och ödmjukt sätt och det är skillnad mellan att bry sig om och ta hand om patienten. Det är för männen näst intill tabubelagt med det kroppsliga vårdarbetet. Syfte: Syftet var att beskriva patienters och omvårdnadspersonals upplevelser av fysisk beröring inom omvårdnad. Metod: Metoden var litteraturstudie med strukturerad litteratursökning med beskrivande design.

Särskilda undervisningsgrupper för elever med Aspergers syndrom har under 2000?talet vuxit fram både i grund- och gymnasieskolan, trots en nationell vision om en skola för alla. Detta framgår i Skolverkets rapport (2009)Skolan och Aspergers syndrom ? Erfarenheter från skolpersonal och forskare. Syftet med den här studien är att belysa hur ungdomar med diagnosen Aspergers syndrom beskriver sina skolerfarenheter utifrån villkor och möjligheter till lärande och utveckling samt belysa vilka generella och specifika pedagogiska implikationer som framträder ur ungdomarnas erfarenheter.Studien är en kvalitativ studie med en fenomenologisk utgångspunkt vilken studerar individers perspektiv på sin inre värld.

Multipel skleros, MS, är en neurologisk autoimmun sjukdom som drabbar centrala nervsystemet. I Sverige är MS den vanligaste sjukdomsorsaken till rörelsehinder hos unga vuxna. Ett vanligt symtom vid MS är fatigue. MS-relaterad fatigue gav en känsla av utmattning och brist på energi som kunde vara överväldigande. Tröttheten är orimlig i förhållande till de aktiviteter som utförs.