Vid införandet av tredimensionell fastighetsbildning i Sverige fanns det en oro för att det befintliga fastighetsbeståndet skulle fragmentiseras, något som skulle medföra stora kostnader för det allmänna vid planläggning och inventering av beståndet. Det har nu gått drygt sju år sedan det blev tillåtet att indela fastigheter i tre dimensioner i Sverige och det är nu möjligt att studera hur laginstitutet används idag och i vilken omfattning det används. Informationen som behövts för att genomföra denna studie har hämtats från förarbeten men har också till stor del inhämtats från Olof Sjöblom, förrättningshandläggare med stor erfarenhet av tredimensionell fastighetsbildning och Björn Hedlund, bolagslantmätare vid JM som har erfarenhet av tredimensionell fastighetsbildning från byggbolagens sida.Studien visar att tredimensionell fastighetsbildning fortfarande sker i begränsad omfattning, även om det sakta ökat sedan möjligheten att fastighetsindela i tre dimensioner öppnades. Det svaga intresset kan starkt kopplas till den skepsis och osäkerhet inför tredimensionell fastighetsbildning som fortfarande finns hos de stora aktörerna, främst förenat med ännu ouppklarade spörsmål grannar och försäkringsbolag emellan.Trots det svaga intresset kan vi se att rättsinstitutet fungerar så som det var tänkt. Den nya lagstiftningen har gett en möjlighet att förenkla förvaltningssituationer och möjliggöra en effektivare markanvändning..

Fram till 1993 var sjuksköterskeutbildningen en utbildning som endast gav yrkesexamen och ingen akademisk examen. Efter -93 blev dock sjuksköterskeutbildningen en treårig högskoleutbildning som kunde ge både en generell akademiskexamen samt en yrkesexamen. Detta medförde att halva utbildningen skulle ske inom huvudämnet vilket kom att bli vårdvetenskap/omvårdnad. Syftet med studien är att undersöka om sjuksköterskor utbildade före 1993, har ett vårdande med utgångspunkt från ett vårdvetenskapligt synsätt. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats.

Smärta är en subjektiv upplevelse som kan erfaras på olika sätt. Barns smärta skiljer sig från vuxnas och hanteras därför på olika sätt. När barn kommer i kontakt med vård är nålrelaterade procedurer något som kan framkalla mycket smärta och ångest hos barn. Det kan utgöra ett vårdlidande och ge problem i framtida vård.  Sjuksköterskan behöver ta hänsyn till barns ålder och erfarenhet och tillämpa individanpassad vård. Sjuksköterskan har dock inte alltid tillräckligt med kunskap kring barns smärtupplevelser.

Långvarig smärta äe en subjektiv förnimmelse och dolt för andra utom den drabbade. Att leva med långvarig smärta innebär begränsningar för kvinnor som lever med smärtan och den påverkar livets alla delar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser att leva med långvarig smärta. Studien är baserad på tio vetenskapliga artiklar som pulicerades mellan åren 2000 och 2006. Artiklarna är analyserade med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.Analysen resulterade i fyra kategorier: Att bli bemött med misstroende, Att familjerelationerna förändras,Att tvingas kompromissa och förändra och Att söka förklaringar och möta framtiden.

Kvalitet inom omsorgsverksamhet i Sveriges kommuner påverkasbl.a. av både lagar och förordningar samt ekonomiska resurser.Kvalitet kan dessutom ses ur många perspektiv t.ex. personalensupplevelse eller brukarnas upplevelse. Dessutom kankommunikationen både vertikalt och horisontellt mellanpersonalgrupper inom organisationen påverka verksamhetens olikakvalitetsområden. Syftet med denna studie var främst att undersökahur olika personalgrupper i en vårdorganisation uppfattade brukarnasupplevelse av vårdkvalitet men också att jämföra dessa föreställningarmed brukarnas faktiska upplevelse av vårdkvalitet.

Introduktion: Sjuksköterskan ska arbeta preventivt för att förbättra folkhälsan genom att hjälpa och stödja patienten att göra hälsosamma val. En riskfaktor utgörs av förhöjd alkoholkonsumtion och här kan det preventiva alkoholsamtalet äga rum. Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskan inom primärvården upplever det alkoholpreventiva samtalet Metod: En intervjustudie om fem informanter där analysen utgörs kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskan visar olika strategier att närma sig patienten i samtalet. Hon anpassar sig till rådande situation utifrån den diagnos patienten sökt för.

År 2004 anmäldes ca 1 250 000 brott i Sverige. Hur man reagerar då man utsätts för ett brott är individuellt och beroende på brottets art och offrets aktuella livssituation mm. Flera faktorer spelar in, men det är uppenbart att den som drabbas av ett brott påverkas av detta, fysisk, känslomässigt och/eller ekonomiskt. Vi har med hjälp av handlingsplaner, verksamhetsplaner, intervjuer och annan litteratur, studerat brottsofferarbetet inom polisen med fokus på våra kommande arbetsgivare, Södermanlands län respektive Stockholms län. Syftet med arbetet är att uppmärksamma betydelsen av att polisen fullgör sitt ansvar gentemot brottsoffer, ett ansvar som till stor del handlar om informationsskyldighet.

Bakgrund: Smärtan är subjektiv och det innebär att det är en individuell upplevelse. Den kan upplevas olika beroende på vilka tidigare erfarenheter patienterna har. Ingen annan än patienterna själva kan beskriva den upplevda smärtan. Det är viktigt att patienternas upplevelse av smärta uppmärksammas för att sjuksköterskor ska kunna bemöta deras behov på bästa sätt och därmed minska lidande. Syfte: Syftet var att belysa patienternas upplevelser av postoperativ smärta.

Studiens syfte är att undersöka fem personers upplevelser av integration i Östersunds kommun. Alla fem personer är födda och uppvuxna i ett annat land än Sverige och har kommit till Sverige för ungefär två år sedan. Studien lägger stor vikt på den enskildes subjektiva känslor i möten och interaktioner som äger rum i olika sociala sammanhang som t.ex. vardagssituationer eller myndighetskontakter. Studien analyserar och diskuterar huruvida personer med s.k.

Bakgrund: Åren 2001-2005 vårdades i genomsnitt 1 070 barn per år i åldern 13-17 år för självskadebeteende. Sedan slutet av 1990-talet har antalet flickor som vårdats för självskadebeteende ökat. Det finns stora kunskapsluckor inom området självskadebeteende. Det finns bara några få vetenskapliga studier gjorda, därför behövs stora forskningsinsatser för att få ett förbättrat kunskapsläge. Därför är det viktigt att undersöka hur självskadande flickor bemöts inom hälso- och sjukvården.

Studiens syfte är att undersöka vad elever på gymnasiets estetiska program inriktning musik upplever som kreativt och skapande i musikundervisningen. Materialet som ligger till grund för studien samlades in genom enskilda intervjuer med elever inom programmet och studien har ett tydligt elev- perspektiv. Studien har genomsyrats av den hermeneutiska vetenskapsteorin och utgick ifrån att en upplevelse alltid är subjektiv och personlig för varje elev. Intervjumaterialet har bearbetats genom vår förförståelse, elevens kontext och genom del och helhet för att försöka tolka och förstå ur ett vidare perspektiv. Genom intervjusvaren har vi tolkat vilka möjligheter och hinder för musikaliskt skapande som eleverna upplever i undervisningen.

Syftet med denna rapport är att redogöra vilka möjligheter Sverige har för att ha en långsiktigt hållbar energiförsörjning i framtiden. Genom att lista olika energikällors fördelar och nackdelar och studera Tysklands omvandling mot förnybara energikällor har jag kommit fram till hur Sverige ska ersätta den förlorade effekten som försvinner när 3 av de svenska kärnkraftsreaktorerna ska avvecklas. För att Sverige ska kunna inneha en hållbar energiförsörjning har jag också studerat hur Sverige ska kunna få ner fossilberoendet i framförallt transportsektorn där det sker mest utsläpp från fossila bränslen.För att Sverige ska kunna fortsätta ha en konkurrenskraftig basindustri (Skogen, Kemin, Gruvorna och Stålet) behövs det billig och pålitlig elektricitetsproduktion. De förnybara energikällorna sol- och vindenergi är väderberoende och deras elektricitetsproduktion varierar vilket orsakar stora problem i elektricitetsproduktionen. Tysklands omvandling mot förnybara energikällor och avvecklingen av kärnkraften har gjort att tyskar får betala dyra elpriser på grund av elcertifikaten och de har fått bygga ut kol- och gaskraftverk.

Varje dag insjuknar ungefär 30 000 människor utav cancer världen över och det vill säga elva miljoner varje år. I Sverige drabbas var åttonde kvinna utav bröstcancer och idag lever ungefär 80 000 kvinnor med bröstcancer. Många kvinnor genomgår ett kirurgiskt ingrepp och förlorar hela eller delar av sitt bröst. Den subjektiva kroppen har sin utgångspunkt ifrån vårdvetenskapen. Den subjektiva kroppen förklaras som en helhet där begreppen fysisk, psykisk, existentiell och andlig ingår och de påverkas när ett besked som bröstcancer meddelas eftersom bröstet står för en del av kvinnligheten och att kvinnan inte längre känner sig som en helhet efter att ha förlorat ett bröst.

Postoperativ smärta är vanligt förekommande hos patienter som genomgått ortopedisk kirurgi. Intensivvårdsjuksköterskor möter dagligen dessa patienter på intensivvårdsavdelningar. Därför är det av stor vikt att intensivvårdssjuksköterskor har medvetenhet i hur patienter upplever smärta samt vilka omvårdnadsåtgärder som kan vidtas för att lindra smärta. Genom att undersöka hur patienter upplever sin smärta beroende på kön, ålder, ASA- klassifikation samt operationstyp, samt vilka omvårdnadsåtgärder som intensivvårdssjuksköterskor utför i ett smärtlindrande syfte, kan en bättre omvårdnad bedrivas och den postoperativa smärtan kan lindras. Som metod har kvantitativ ansats med enkäter använts som grund till arbetet.

The purpose of this study has been to make an inventory of combustible waste in the region around Norrköping and to investigate the composition of domestic waste, industrial waste and two different types of sludge. The work was performed at the request of Norrköping Miljö & Energi, due to the planning of an incineration plant. The inventory of the waste was performed through inspection of environmental impact reports, from waste disposal plants in a number of local government areas in the region. The quantities were also compared to another inventory, carried out in a different way. The characterisation of the wastes was compared to the fuel specification determined by Norrköping Miljö & Energi.