Sök:

Sökresultat:

514 Uppsatser om Subjektiv ćlder - Sida 10 av 35

Upplevelsen av lidande hos personer med kronisk sjukdom

Lidande Àr en individuell, subjektiv och komplex upplevelse med en negativ mening som en person tilldelar en situation eller ett hot. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av lidande hos personer med kronisk sjukdom. 10 vetenskapliga artiklar har analyserats med en manifest innehÄllsanalys som resulterade i fyra kategorier: Att leva i hopplöshet: Att tvingas till förÀndringar i livet: Att kÀnna brist pÄ kontroll: Att inte blisedd. Resultatet visade att personer med kronisk sjukdom upplevde livet som hopplöst och kaotiskt. De tvingades förÀndra det dagliga livet, framtidsplanerna och kÀnde att kroppen svek.

Mindre erfarna veterinÀrers subjektiva bedömning av hÀltor hos hÀstar som longeras i trav

The purpose of this study was to compare less experienced veterinarians? subjective assessments of lameness in horses on the lunge. Previous studies on subjective lameness evaluation have mainly focused on horses trotting in a straight line and the results have shown generally low compliance. With a web-based questionnaire, 43 veterinarians assessed 60 recordings that showed both fore- and hindlimb lameness, interspersed with sound horses that were trotting on the lunge in one direction. The horses showed mild to moderate lameness.

Effekten av subjektiv riskuppfattning pÄ mental belastning

MÀnniskor har en viss mental kapacitet. Beroende pÄ situation och uppgift belastas denna kapacitet olika mycket. Huvudhypotesen i detta examensarbete lyder "en persons mentala belastning ökar om hon/han upplever att risken ökar", oberoende av de krav uppgiften stÀller, dvs uppgiftens svÄrighetsgrad.Undersökningen utfördes som ett experimentet med inomgruppsdesign och 24 försöksdeltagare. TvÄ oberoende variabler med vardera tvÄ nivÄer anvÀndes: Konsekvens, normal/ökad och Information om svÄrighetsgrad, normal/ökad. Dessa var avsedda att manipulera riskuppfattning.

Vad pÄverkar förÀldrars sÀtt att tillgodose barns behov av regelbundet umgÀnge? : En applikation pÄ Theory of Planned Behaviour

Föreliggande undersökning var en attitydundersökning baserad pÄ Theory of Planned Behaviour dÀr attityd, subjektiv norm, upplevd kontroll samt intention anses kunna predicera beteende. Syftet med undersökningen Àr försöka ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar hur mycket tid man som förÀlder umgÄs med sina barn efter en separation eller skilsmÀssa eftersom mÄnga barn i den situationen förlorar kontakten med den ena förÀldern. 36 försöksdeltagare besvarade ett frÄgeformulÀr bestÄende av 31 frÄgor och pÄstÄenden gÀllande umgÀnge. Resultaten visar att tiden man som förÀlder umgÄs med sina barn efter en skilsmÀssa beror pÄ intention och upplevd kontroll. Intentionen förklaras av upplevd kontroll och dom förvÀntningar man upplever frÄn omgivningen.

Digital v?rd och fysiska k?er - en studie av n?tl?karkostnadernas p?verkan p? tillg?ngligheten i prim?rv?rden

Digitala v?rdtj?nster har blivit alltmer popul?ra i Sverige under de senaste ?ren, men det r?der delade meningar bland forskare och v?rdanst?llda om huruvida dessa har en positiv p?verkan p? v?rdsamh?llet eller inte. Denna uppsats syftar till att unders?ka hur kostnaden f?r utoml?nsers?ttning i samband med anv?ndningen av privata digitala v?rdtj?nster har p?verkat v?ntetiderna inom prim?rv?rden. Detta g?rs genom en regressionsanalys, d?r ytterligare variabler s? som bra sj?lvskattad h?lsa, median?lder, ekonomisk standard och eftergymnasial utbildningen kontrolleras f?r.

En psykometrisk utvÀrdering av frÄgeformulÀren PSAS-C och APSQ som mÄtt pÄ sömnrelaterad oro

VÄrt syfte med denna studie var att göra en psykometrisk utvÀrdering av frÄgeformulÀren PSAS-C (Pre sleep arousal scale) och APSQ (Anxiety and preoccupation about sleep questionnaire). Teoretiska modeller har kommit fram till att kognitiv uppvarvning och förvrÀngd subjektiv perception av sömn skapar oro som kan bidra till utveckling av insomni. För att fÄnga upp oro vid insomni anvÀnds idag tvÄ frÄgeformulÀr, PSAS-C och APSQ. Deltagare frÄn en svensk longitudinell studie (n = 2333) ombads att svara pÄ de tvÄ formulÀren. BÄda skalorna visade pÄ en god begreppsvaliditet och intern samstÀmmighet.

FÄr jag tala om att jag nÀtdejtar? : en studie om attityder till nÀtdejting

Syfte: Syftet med denna uppsats a?r att fa? reda pa? hur attityden och hur a?sikterna kring na?tdejting ser ut hos allma?nheten. Med denna studie o?nskar jag att ma?nniskor va?gar prata mer o?ppet om na?tdejting och i vilken omfattning det fo?rekommer just i deras liv.Fra?gesta?llningar:- Hur ser vetskapen om na?tdejtingens existens och utbreddhet ut? - Hur vanligt a?r medlemskap pa? en dejtingsajt? - Vad har man fo?r attityd och insta?llning kring dem som na?tdejtar? - Anses det vara ett bra dejtningalternativ nu och i framtiden?- Skiljer detta sig a?t mellan ko?n, a?lder och datoranva?ndande?Teoretiska perspektiv: Intimitetens omvandling, modernitetens fo?ljder och internet.Metod: Kvantitativ metod med enka?ter.Empiri: 80 enka?ter delades slumpma?ssigt ut och fra?gor kring respondenternas bakgrund, erfarenhet och attityder till na?tdejting besvarades.Slutsatser: Hela 90 % hade ho?rt talas om na?tdejting men endast ha?lften hade sja?lva ett medlemskap pa? en na?tdejting sida.Attityden till na?tdejting sa?g olika ut. Att det bara a?r konstiga och blyga ma?nniskor som na?tdejtar ho?ll majoriteten inte med om.

Att leva med lÄngvarig icke-malign smÀrta

Bakgrund: LÄngvarig icke malign smÀrta Àr vanligt förekommande problem som pÄverkar en individs liv utifrÄn flera aspekter; fysiskt, psykiskt och emotionellt. Upplevelsen av smÀrtan Àr subjektiv och unik för individen och kan vÄlla ett stort personligt lidande. Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av att leva med lÄngvarig icke malign smÀrta. Metod: Studien var en kvalitativ litteraturstudie. Studien Àr baserad pÄ tio artiklar som blivit analyserade utifrÄn Graneheims och Lundmans innehÄllsanalys.

Interaktionskvalitet - hur mÀts det?

Den tekniska utvecklingen har lett till att massiva mÀngder av information sÀnds, i höga hastigheter. Detta flöde mÄste vi lÀra oss att hantera. För att maximera nyttan av de nya teknikerna och undkomma de problem som detta enorma informationsflöde bÀr med sig, bör interaktionskvalitet studeras. Vi mÄste anpassa grÀnssnitt efter anvÀndaren eftersom denne inte har möjlighet att anpassa sig till, och sortera i för stora informationsmÀngder. Vi mÄste utveckla system som gör mÀnniskan mer effektiv vid anvÀndande av grÀnssnitt. För att anpassa grÀnssnitten efter anvÀndarens behov och begrÀnsningar krÀvs kunskaper om den mÀnskliga kognitionen.

SELF CONTROL

SELF CONTROL Àr ett undersökande examensarbete i textildesign. Med en textil hantverksmetod undersöker jag mötet mellan kontroll, tidsÄtgÄng och material. Detta med utgÄngspunkt i en feministisk diskurs. Jag ser kontroll som nÄgot som exkluderar, censurerar och begrÀnsar möjliga uttryck inom textilt hantverk pÄ samma sÀtt som kvinnokroppen kontrolleras i ett patriarkat. Jag har anvÀnt mig utav en performativ och repetitiv metod som aktivt har gÄtt ut pÄ att bryta mot förestÀllningar om hur hantverket ska utföras.

HUR UPPFATTAS ANSTÄLLNINGSBARHET? : en subjektiv bedömning ur den anstĂ€lldes perspektiv

NÀr det idag har diskuteras om att kunna sÀkra jobben har individens anstÀllningsbarhet Äsyftats. Global konkurrens och snabb teknisk utveckling har inneburit krav pÄ flexibla organisationer och anpassningsbara medarbetare. AnstÀllningsbarhet har kopplats bÄde till kontextfaktorer, som konjunktur och efterfrÄgan pÄ arbetsmarknaden och till subjektiva faktorer som personliga egenskaper och utbildning. Syftet med studien har varit att fÄ en djupare förstÄelse för vilka faktorer som inverkar pÄ hur anstÀllda uppfattar sin egen anstÀllningsbarhet. Intervjuer har gjorts med Ätta lagledare pÄ ett företag, följt av tematisk analys av materialet.

MÀnniskors upplevelser av andnöd

Andnöd Àr ett symtom pÄ störd andning som leder till oro och Ängest. Det Àr en subjektiv upplevelse som inte kan skattas av andra. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀnniskors upplevelser av andnöd. Studien baserades pÄ tio internationellt publicerade vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier som alla beskrev olika aspekter av andnöd: kÀnslan av att kvÀvas, vilja kÀmpa för sitt liv och vara uppfylld av att andas: rÀdsla, osÀkerhet och panik för att kanske dö: att inte orka kÀmpa och vilja dö: och vilja ha nÀrhet, bli hörd, sedd och förstÄdd.

SkÀlig acceptfrist- en uppsats kring hur den legala acceptfristen bestÀms och pÄ vilka grunder

Den legala acceptfristen omfattar tre delar. Dels den tid som krÀvs för anbudsgivaren att befordra anbudet till mottagaren, dels den tid som denne har pÄ sig att ta stÀllning till anbudet och slutligen den tid som krÀvs för mottagaren att sÀnda svaret till anbudsgivaren. Uppsatsen behandlar ett antal rÀttsfall, bÄde nya och gamla. UtifrÄn den begrÀnsade mÀngd rÀttsfall som föreligger pÄ omrÄdet kan konstateras att parterna i de flesta fall kommer överens om den skÀliga acceptfristen. Det finns dock ett antal relevanta rÀttsfall.

AktivitetsbegrÀnsningar i vardagen hos kvinnor med fibromyalgi

Fibromyalgi karaktÀriseras av utbredd, diffus vÀrk i musklerna och ömhet vid beröring och tryck. Sjukdomen kan ha ett negativt inflytande pÄ dagliga livets aktiviteter vilket kan leda till aktivitetsbegrÀnsningar. Syftet med studien var att undersöka om kvinnor med diagnosen fibromyalgi upplever aktivitetsbegrÀnsningar i vardagen. Syftet var ocksÄ att beskriva vilka aktiviteter som begrÀnsas, pÄ vilket sÀtt de begrÀnsas och vilka copingstrategier och praktiska lösningar som anvÀnds. Metoden som anvÀndes var halvstrukturerade intervjuer som utfördes pÄ fem kvinnor med fibromyalgi.

SELF CONTROL

SELF CONTROL Àr ett undersökande examensarbete i textildesign. Med en textil hantverksmetod undersöker jag mötet mellan kontroll, tidsÄtgÄng och material. Detta med utgÄngspunkt i en feministisk diskurs. Jag ser kontroll som nÄgot som exkluderar, censurerar och begrÀnsar möjliga uttryck inom textilt hantverk pÄ samma sÀtt som kvinnokroppen kontrolleras i ett patriarkat. Jag har anvÀnt mig utav en performativ och repetitiv metod som aktivt har gÄtt ut pÄ att bryta mot förestÀllningar om hur hantverket ska utföras.

<- FöregÄende sida 10 NÀsta sida ->