Detta är en undersökning av grammatiska skillnader mellan de två betygen A och C i det skriftliga nationella provet i svenska 1 på gymnasiet. Studiens syfte är att undersöka om grammatiska skillnader har någon påverkan på om elevtexten erhåller betyget A eller C. Undersökningen inkluderar olika variabler och fokuset i studien ligger främst på den syntaktiska grammatiken. Metoden som använts i undersökningen är av kvantitativt slag. Materialet är hämtat från det nationella provet i svenska 1 på gymnasiet vårterminen 2013.

This study examines which socially constructed threats and subjects of security existed during the aftermath of the terrorist attacks in Stockholm 2010. With ideas of identity and difference as a starting point the theoretical framework is then developed with ideas from the new critical security studies including key subjects such as attributes, risk, imaging and visualisation. The study will be executed with the use of a discourse analysis approach using newspaper articles and chronicles as the principal empirical material. The analysis will then follow two separate themes. Firstly, the different threats and subjects of security will be deduced, and also, how these social constructions inevitably create each other and require each other to continue existing.

Ordet demokrati betyder, som de flesta förmodligen vet, folkstyre. Men vad innebär demokrati om vi bortser från den rent semantiska betydelsen? Hur får demokratin sin innebörd i dag? Och vad får det för konsekvenser?Mitt syfte med denna uppsats har varit att med hjälp av ett diskursanalytiskt angreppssätt granska hur begreppet demokrati framställs i Demokratiutredningens slutbetänkande En uthållig demokrati! (SOU 2000:1). Mitt intresse inriktades även på hur den demokratiska medborgaren beskrevs i texten. Vad avser man med ordet demokrati? Hur konstrueras demokratin och den demokratiska medborgaren i texten?Demokratin och dess historia beskrivs vanligen linjärt där demokratin betraktas som en i det närmaste fysisk realitet.

Syftet med den här uppsatsen är att koppla samman teorin kring historiemedvetande med ett genusperspektiv på historien. Joan Wallach Scotts olika kategorier av framställning inom kvinnohistorien används för att se hur kvinnohistoria framställs i två av Sveriges mest använda böcker för A-kursen i historia på gymnasiet. Därefter analyseras resultatet utifrån teorin kring historiemedvetandet och Per Eliassons tankar kring hur detta kan fördjupas. Resultatet av analysen av de läroböcker som här har granskats, är att de har mycket brister ifråga om genusdiskussion. De mest framträdande dragen i läroböckerna är att kvinnohistoria antingen osynliggörs eller framställs i en så kallad her-story. Det sistnämnda betyder att kvinnohistoria finns med som ett tillägg till den traditionella historiska berättelsen och inte är en naturlig del av den.

This essay examines the speaking subject in Katarina Frostenson?s poetry through a phenomenological perspective. The study is focused on how the subject appears, the relation between the subject?s inner world and the outside world, and the relation between the speaking subject and language. The purpose of the study is to expand the understanding of questions regarding the subject in Frostenson?s poetry by using a phenomenological approach ? a perspective that is missing in previous studies.

In the following essay I offer an analysis of the concept of genealogy in the works of Friedrich Nietzsche and Michel Foucault. The genealogical is illuminated as a critical approach, a period and a method. Taking as a point of departure Foucault?s description of genealogy as a historico-philosophical method, with which we can approach the question of how we constitute ourselves as human beings, by analyzing our ideas about knowledge, morals and the self as an acting subject, I go back to Nietzsche, from where Foucault derives his genealogical project. By analyzing how Nietzsche examines the three domains of genealogy, found in Foucault?s description ? knowledge, morals and the subject ? I thereby present a way to read, understand and use the works of Nietzsche, a reading of Nietzsche which at the same time brings out some of the core topics, offering a more profound understanding of Foucault?s genealogical project.

Syftet med uppsatsen är att studera de två huvudkaraktärerna i Marie Lus Legendtrilogi för att undersöka om och i så fall hur deras egenskaper är formade av deras klass- och könstillhörighet, vad som möjliggör eller orsakar deras klassresor samt hur de påverkas av att röra sig mellan olika samhällsklasser. Studiens teoretiska utgångspunkt är att det inte enbart går att analysera en maktordning utan att även ta hänsyn till andra maktordningar.Jag har utgått ifrån Maria Nikolajevas uppställning av stereotypt manliga och kvinnliga egenskaper, Roberta Seelinger Trites teorier om hur makt fungerar både förtryckande och frigörande för Subjektet, samt Sanna Lehtonens teorier om normbildning kring klass som identitetskategori.I uppsatsen kommer jag fram till att karaktärernas egenskaper är mer kopplade till deras klass, och mindre till deras kön. Flickan från överklassen sätter större värde på sig själv, medan pojken från underklassen värderar sig själv lägre. Hon har även haft tillgång till utbildning som gjort henne snabb, stark och rationell, medan han inte är lika tränad som hon är och därmed mer känslostyrd.Klassresor möjliggörs av socialt och kulturellt kapital samt trogenhet gentemot landet de lever i.Karaktärerna påverkas av möten med andra klasser på så sätt att de omvärderar synen på sig själva samt förhandlar med den makt de blivit tilldelade..

Studien behandlar ämnet socialsekreterares perspektiv på självskadebeteendet skärande. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med fem socialsekreterare verksamma i tre städer. De frågeställningar som styrt arbetet lyder: Hur arbetar socialtjänsten med individer som skär sig? Hur beskriver socialsekreteraren fenomenet skärande? Vilka tankar och känslor väcker skärandet hos socialsekreteraren? Hur hanterar socialsekreteraren sina upplevelser?Studien befinner sig inom ramen för den fenomenologiska forskningstraditionen. Som teoretiska utgångspunkter har det psykodynamiska perspektivet med dess affektteori samt begreppet ?det upplevande Subjektet? använts för att analysera resultaten.

Syftet med uppsatsen är att studera de två huvudkaraktärerna i Marie Lus Legendtrilogi för att undersöka om och i så fall hur deras egenskaper är formade av deras klass- och könstillhörighet, vad som möjliggör eller orsakar deras klassresor samt hur de påverkas av att röra sig mellan olika samhällsklasser. Studiens teoretiska utgångspunkt är att det inte enbart går att analysera en maktordning utan att även ta hänsyn till andra maktordningar.Jag har utgått ifrån Maria Nikolajevas uppställning av stereotypt manliga och kvinnliga egenskaper, Roberta Seelinger Trites teorier om hur makt fungerar både förtryckande och frigörande för Subjektet, samt Sanna Lehtonens teorier om normbildning kring klass som identitetskategori.I uppsatsen kommer jag fram till att karaktärernas egenskaper är mer kopplade till deras klass, och mindre till deras kön. Flickan från överklassen sätter större värde på sig själv, medan pojken från underklassen värderar sig själv lägre. Hon har även haft tillgång till utbildning som gjort henne snabb, stark och rationell, medan han inte är lika tränad som hon är och därmed mer känslostyrd.Klassresor möjliggörs av socialt och kulturellt kapital samt trogenhet gentemot landet de lever i.Karaktärerna påverkas av möten med andra klasser på så sätt att de omvärderar synen på sig själva samt förhandlar med den makt de blivit tilldelade..

Denna studie utgår från tre fokusgruppsamtal med sammanlagt tio personer som betraktar sig själva som queera. Syftet har varit att analysera positioneringar i relation till diskurser som konstituerar kön, sexualitet och relationer, och hur dessa positioneringar och diskurser konstrueras språkligt. Feminist Post-structuralist Discourse Analysis har använts som teori och metod, kompletterad med en analys utifrån systemisk-funktionell grammatik. Analysen har visat hur deltagarna genomgående konstruerar ett ifrågasättande av normer som organiserar och kategoriserar kön, sexualitet och relationer. Utifrån queer positionering har kön och sexualitet genom agentiva verbprocesser konstruerats som dynamiska och mångfaldiga.

Under 1990-talet skedde stora samhällsförändringar inom både ekonomiska och politiska områden. Skolan förändrades från en centraliserad till en decentraliserad organisation. Kommunerna fick ta ett större ansvar för den lokala skolan och mål- och resultatstyrning infördes i förskolan, grundskolan och på gymnasiet. Det uppkom en politisk föreställning om att det föränderliga samhället och den ökade internationella konkurrensen skapar nya förutsättningar på arbetsmarknaden, vilket i sin tur ställer nya krav på kunskaper och utbildning. Begreppet livslångt lärande kom därigenom att framställas som lösningen på hur medborgarna ska klara dessa förändringar.

Länge har den medicinska diskursen dominerat med närmast ensamrätt att förstå och förklara ?avvikande? beteenden och det förhållande till kroppen som av dessa följer. Antingen har ätstörningar förklarats med hänvisning till individens biologiska förutsättningar eller, i enlighet med mer sociokulturella intressen, som ett slags resultat av samhällsstrukturers obevekliga makt.I flera av de studier som ligger till grund för denna uppsats kan man skymta något som Megan Jane Warin diskuterar i sin doktorsavhandling Becoming and Unbecoming. Nämligen att man kan närma sig en förståelse för anorexi genom att betrakta själva tillståndet till den sjukes egna kropp som dynamiskt ? som samtidigt präglat av närhet och avstånd.

Utifrån frågeställningen hur femininitet representeras i modebilder, eller mer specifikt modeteckningar eller modeillustrationer, undersöks och analyseras tre modebilder som representerar tre konstruerade kategorier:voyeurism-makt-sexualitet; estetik-makt-skönhet och feminina mellangrupper-obestämbara genus.Bilderna analyseras med diskursanalys som teoriram, kompositionsanalys och psykoanalytiskt inspirerad bildtolkning ugör metod. I tolkning och gestaltande arbete undersöks hur Subjektet som betraktare formas av modebilder, beroende av genus i denna diskurs. Syftet är att utveckla en modell för hur jag som bildlärare kan arbeta med konst och mode, och hur jag utifrån modebilder, vilka barn och ungdomar kommer i kontakt med genom media, nätet, tv, reklam, tidningar och modeböcker, kan diskutera värderingar som berör femininitet, könsstereotyper, genus och normer.Uppsatsen tittar på hur bilderna är en disciplinering, hur mötet med modediskursen och modebilder konstituerar blicken, hur skönheten och skönhetsidealen speglar den tid som skapar dem. Modet har makt att styra ideal och påverka människors självbild. Modebilderna i kategori voyeurism-makt-sexualitet och estetik-makt-skönhet förekommer mer som regel än undantag för hur femininitet representeras.

Studiens syfte är att se vad som händer när elever använder sig av en konstnärlig metod i grundskolans senare år och förankra den undersökta undervisningsmetoden på en vetenskaplig grund. Studiens teoretiska ram utgörs av socialkonstruktionismen och visuell kultur. De frågeställningar som studien söker svar på är: ?Vilka förmågor utvecklar elever genom att arbeta med en konstnärlig metod?? och ?Hur blir elevers förmågor synliga i representationer och iscensättningar i arbetet med en konstnärlig metod?? Den empiriska utgångspunkten är elevrepresentationer, i form av tal, skrift, bild och film, samt detta kompletteras med inspelade processamtal. Kopplat till begreppet visuell kultur är den undersökta konstnärliga metoden en undervisningsstrategi som ger eleverna möjligheter att undersöka sina för-givet-taganden om en plats.

Föremålet för min undersökning är Karin Boyes roman Kris och intentionen har varit att finna en nytolkning av den ofta biografiskt lästa texten. Syftet var att redogöra för hur romanen synliggör samtidens patriarkala maktordning som genomsyrar samhällets auktoriteter och reducerar det kvinnliga Subjektet. Undersökningen har också innefattat hur huvudpersonen Malin tar sig ur krisen genom att återupprätta egenviljan och erkänna driften som en naturlig del av jaget.     Med utgångspunkt i textens litterära kvaliteter och med ett kritiskt feministiskt perspektiv har jag analyserat framställningen av romanens kritiska tendens som ett uttryck för kvinnlig frigörelse. Malin genomgår en värdemässig identitetskris vilket är romanens centrala tema och samtidigt en möjlig allegori över samtidens sociala omvälvningar. Krisen utgörs av en inre splittring där uppbrottet från traditionella och religiösa förordningar är den enda räddningen undan självutplåning.