Studien syftar till att undersöka på vilket sätt skola och socialtjänst samverkar kring ungdomar. Studiens syfte är även att kartlägga verksamheternas attityder till och erfarenheter av, att samverka med varandra. Med detta som grund vill vi diskutera och lyfta fram vad som motverkar respektive underlättar de olika organisationernas möjlighet att samverka. Studiens frågeställningar är:1. Vilka samverkansformer finns mellan skola och socialtjänst?2.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur socialarbetare i socialtjänsten talar om våld i nära relationer samt hur de reflekterar kring att fråga klienter om eventuella erfarenheter av våld i nära relationer. De tre frågeställningarna har varit: 1. Hur beskriver och förstår socialarbetare våld i nära relationer? 2. I vilka situationer frågar socialarbetare klienter om eventuella erfarenheter av våld i nära relationer? 3.

Bakgrund: Skolfrånvaro är ett komplext problem som fått större uppmärksamhet på senare tid. Det kan betraktas som ett folkhälsoproblem då det såväl ur ett individ- som samhällsperspektiv är en riskfaktor för framtida utanförskap. En ofullständig skolgång försvårar ett aktivt deltagande i arbets- och samhällsliv vilket i sin tur ökar risken för ohälsa ur många aspekter.Syfte:Syftet med denna studie var att studera risk- och skyddsfaktorer för oroväckande skolfrånvaro och att ur ett systemteoretiskt och salutogent perspektiv analysera vad som beskrivs som framgångsfaktorer för ökad närvaro.Metod: Litteraturstudie där data utgörs av resultat från sex utvalda artiklar. Analysen av data med en kvalitativ innehållsanalys av dessa artiklar..Resultat: Fyra huvudkategorier med underkategorier växte fram och ett övergripande tema bildades. De fyra huvudkategorierna var multipla riskfaktorer för skolfrånvaro, konsekvenser av skolfrånvaro, åtgärder för att minska frånvaro och förmodade vinster av detta.

Syftet med denna studie har varit att undersöka relationen mellan elever och lärare samt lyfta fram eventuella meningsskillnader mellan pojkars och flickors relationer till sina lärare.Studien är uppbyggd av kvantitativ karaktär och har genomförts via en enkätundersökning på en skola i södra Sverige, undersökningen besvarades av 133 elever från år 9. I enkätundersökningen har jag utgått från följande huvudfrågor; känner eleven någon uppmuntran av läraren? Har eleven och läraren en relation där de förstår varandra? Känner eleven sig delaktig i sin utveckling? Upplever eleven tillräckligt med stöd och trygghet från sin lärare? Och slutligen, finns det skillnader mellan pojkars och flickors relation till läraren?Resultatet visade på att några större skillnader, pojkar respektive flickor emellan inte fanns i hur de upplever relationen till sin lärare. Däremot framstod att pojkar i vissa fall upplever relationen till sin lärare som mer positiv jämförelsevis med flickor. Det finns tidigare undersökningar som delvis förklarar detta genom att pojkarna tar större utrymme i klassrummet och hörs mer.

[inget abstract finns].

Diagnoser är ett ämne som diskuteras både på skolor och i samhället, det finns mycket forskning om bland annat för- och nackdelar kring medicinering, kosthållning, pedagogiska förhållningssätt samt uppfostringstekniker. Lärare och pedagoger möter oftast dagligen barn i behov av särskilt stöd samt deras föräldrar. Men hur präglas och utformas familjens vardag när det finns ett barn med atypiskt beteende, det vill säga när ett barn har ett beteende som inte passar in i alla situationer? Vilka tankar har syskon, föräldrar och barnet själv angående familj, vänner och relationer? För att undersöka detta togs kontakt med fem familjer. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med hjälp av diktafon som senare transkriberades.

BAKGRUND De senaste åren har regelverken för banksektorn blivit allt mer omfattande. Regelverket Basel III ställer ökade krav på bankerna gällande såväl kapital som likviditet, och det är i stort sett samma regelverk som gäller för storbanker som för små sparbanker. Sparbanker är en intressant associationsform med en lång historia och de har ofta mycket stor betydelse för de orter där de är verksamma.SYFTESyftet med denna rapport är att undersöka hur sparbanker i Kalmar län upplever det ökade regelverk som har införts för banker under de senaste åren. I syftet ingår även att undersöka vilka konkreta förändringar som införandet av Basel III har lett till i sparbankernas verksamhet samt om sparbankerna kan leva upp till de ökade kraven.METODDetta är en kvalitativ studie som bygger på personliga intervjuer med representanter från fyra sparbanker i Kalmar län samt en intervju med en representant från Sparbankernas riksförbund. Studien har ett hermeneutiskt synsätt och studiens resultat är därför präglat av hur jag som uppsatsförfattare har tolkat intervjupersonerna. REFERENSRAMDetta kapitel innehåller ett resonemang kring finansiella regelverk och kriser samt en beskrivning av Knutsen och Sjögrens kriscykelmodell.

Problemformulering: Organisatoriska gränser orsakar i viss mån ett hinder för företags målfokusering; i ett franchiseföretag blir detta problem ännu mer komplext då gränserna tydliggörs i form av skilda ägarförhållanden. Vi vill i denna uppsats undersöka hur franchiseföretag hanterar de problem som uppstår på grund av dessa gränser. Syfte: Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om svårigheter och möjligheter med gränsöverskridande samverkan i ett franchiseföretag. Forskningsfråga: Vilka problem kan organisatoriska gränser ge upphov till och vilka möjligheter finns det att överskrida dessa? Teori: Vi använder oss av teorier kring bland annat agent-principal-problematiken, gränsöverskridande samverkan, informella och formella styrsystem samt belöningssystem.

Syftet med den här studien är att ta reda på vilka faktorer pedagogerna anser är möjliga och viktiga att arbeta med för att skapa ett fungerande klassrumsklimat. Studien undersöker även varför och för vem klassrumsklimatet skall fungera enligt pedagogerna. Undersökningen har genomförts på grund av våra skilda upplevelser av klassrumsklimat under vår verksamhetsförlagda tid. Varför är det oroligt i ett klassrum medan det inte är det i ett annat klassrum? Varför fungerar samarbetet och klassrumsklimatet i vissa klassrum medan det inte gör det i andra klassrum? Detta har vi diskuterat och funderat över vad det kan bero på.

Måltidssituationen för äldre i ordinärt boende visar på en beroendeställning mellan äldre och hemtjänstpersonal. Helhetssynen brister då måltidens sociala, emotionella och kulturella aspekter förbises, med en utbredd aptitlöshet och riskerad malnutrition som följd. Hemtjänst-personals komplexa uppdrag påverkas av både intern och extern problematik, där enhetschefer förordar lämplighet före formell utbildning, i en organisation med invecklade styrsystem och bristande resurser. Studiens syfte var att beskriva och analysera hemtjänstpersonals uppfatt-ningar av äldres måltidssituation i ordinärt boende. I studien användes en fenomenografisk tolkningsmetod av kvalitativa intervjuer, där 12 hemtjänstpersonal från en svensk kommun med varierande anställningsform, utbildning och erfarenhet, reflekterade över det egna upp-draget och mötet i äldres måltidssituation, både idag och framgent.

Syftet med artikeln var att undersöka huruvida några maskrosbarn uppvuxna på statliga barnhem i Rumänien upplever att nära relationer haft betydelse för deras liv. De frågeställningar som behandlats i artikeln har varit gällande huruvida det förekommit viktiga personer under deras uppväxt och huruvida dessa relationer tillgodosett viktiga grundläggande behov.I studien användes en kvalitativ metod bestående av intervjuer med fyra olika maskrosbarn. Studien har utgått från ett interaktionistiskt perspektiv gällande tolkning och Turners (2002) transaktionella behov har utgjort tolkningsramen.Resultatet visade att det förekommit nära relationer under respondenternas uppväxt som i stor utsträckning tillgodosett viktiga behov gällande bekräftelse, tillit, vinst, grupptillhörighet samt verklighets-förankring..

Denna studie handlar om strategisk styrning i byggföretag. Studien är genomförd i Norrbotten med fyra byggföretag. Vi har utifrån ett aktörsynsätt fått information från företagsledningen och deras uppfattning av strategisk styrning. Genom att använda Simons modell för strategiska styrsystem där det finns fyra motkrafter som samspelar för att få en god balans med varandra har vi kunnat forma bra intervjufrågor och diskussionsämnen kring problematiken kring strategisk styrning. Genom detta har vi fått kvalitativa svar och innefattar bredd och djup samt att det besvarar vår problemdiskussion.

Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet, vilja och lust att lära. I leken skapar barn sociala relationer tillsammans med andra barn där de också lär sig att kommunicera, lösa konflikter, känna empati och medkänsla för andra barn. I leken tränas även barns allsidiga rörelsekompetens vilket krävs för att de ska känna trygghet och stärka sitt självförtroende. Barn med motoriska brister kan ibland uppleva problem i leken då de inte har en allsidig grundläggande rörelsekompetens. Syftet med arbetet var att undersöka om lärare i Idrott och hälsa uppfattar någon anknytning mellan barns motorik och deras sociala relationer.

Studien avser att undersöka arbetsrelaterad stress och dess betydelse för relationer i privatlivet. Vidare undersöker studien betydelsen av arbetsrelaterad stress för den egna identiteten. Studien utfördes genom semistrukturerade intervjuer med åtta deltagare vid ett mindre företag. Intervjuerna byggdes på fyra större teman: synen på den egna identiteten, förändring av identiteten, relationer och gränsen mellan arbetsliv och privatliv.Resultatet visar att arbetsrelaterad stress och arbetsbörda har en betydande innebörd för relationer i privatlivet samt den egna identiteten. Genom att ta tid från privatlivet för att istället spendera denna på arbetsrelaterade uppgifter minskar möjligheten till vårdande av sociala band.

Internrevisionen genomgår förändringar bland annat i och med Koden och SOX, därför är det intressant att ta reda på hur internrevisorer, externrevisorer och styrelseledamöter anser att internrevision i Sverige fungerar i dagsläget, samt om det föreligger skillnader mellan dessa gruppers åsikter. Vidare frågas om internrevisionens relationer till ovan nämnda grupper och övriga delar av företaget fungerar optimalt eller om det finns förbättringsmöjligheter som kan bidra till att internrevisionen skapar mervärde. Därför lyder uppsatsens huvudfrågeställning: Hur kan internrevisionens relationer utvecklas för att skapa mervärde? Uppsatsens syfte är att kartlägga hur internrevisionen interagerar med styrelseledamöter, externrevisorer och andra funktioner inom företaget. Baserat på detta ska vi sedan identifiera utvecklingsområden samt visa vad som är viktigt i internrevisionens relationer för att funktionen ska kunna skapa mervärde.