Balanced Scorecard har utifrån vår synvinkel två olika användningssätt. Styrkortet kan oavsett användningssätt uppfylla ekonomistyrningens första två uppgifter. Däremot ser vi brister hos styrkortet som gör att det inte kan ses som problemlösande enligt vår definition. För att denna tredje uppgift skall kunna uppfyllas måste företagets ekonomistyrning ses som en helhet där Balanced Scorecard tillsammans med andra styrinstrument bildar ett Styrpaket. Härigenom kan svagheter hos vissa instrument vägas upp av styrkor hos andra..

och problem: Att utforma ekonomistyrningspaket (Styrpaket) är mycket komplext,men viktigt för att överleva lågkonjunkturer och lyckas i dagens snabbt föränderliga ochkonkurrensutsatta miljö. Styrpaketets utgångspunkt är företagets vision och mission, vilka övrigadelar i Styrpaketet på sikt ska bidra till att implementera. Vid utformning av Styrpaket måste bådeinterna och externa faktorer beaktas, samtidigt som Styrpaketets samtliga styrmedel måstesamordnas och användas på ett sätt som leder till måluppfyllelse. Ideala Styrpaket leder alltså tillatt medarbetare agerar i enlighet med företagets mål. Dock skiljer sig det ideala Styrpaket oftaifrån det faktiska, det vill säga så Styrpaketet uppfattas och används i praktiken.Syfte: Syftet med denna uppsats är att förklara uppkomsten till gap mellan ett idealt och faktisktStyrpaket, vilket kräver förståelse kring hur Styrpaketet är anpassat efter situationsbaseradefaktorer, hur styrmedlen används i praktiken och hur Styrpaketets nya och gamla styrmedel ärutformade och samordnade för att på sikt implementera vision och mission.Avgränsningar: Studien är avgränsad till att undersöka ett Styrpaket inom ett affärsområde inomSKF.Metod: För att förklara uppkomsten till gap mellan ett idealt och faktiskt Styrpaket behövde vistudera ett Styrpaket på djupet, varför vi gjort en fallstudie baserad på sex kvalitativa intervjuer.För att identifiera gap har vi använt vår analysmodell som är baserad på befintlig teori, ochförklaringarna till gapens uppkomst har vi återfunnit i vår teoretiska referensram, eller direkt iempirin.Slutsats: Vi har identifierat tre huvudsakliga förklaringar till gapens uppkomst, varav två harpåverkats negativt utav lågkonjunkturen.

ProblemDå ledningen i en franchiseorganisation inte besitter samma auktoritet som ledningen i andra typer av organisationer kan detta skapa problematik för den interna styrningen (Bradach, 1997). Ytterligare forskning kring styrning inom franchising har efterfrågats (Bradach och Eccles, 1989; Bradach, 1997; Combs et al., 2011).Syfte Syftet är att med utgång i Malmi och Browns (2008) Styrpaket vidareutveckla modellen för att förklara och undersöka hur den interna styrningen, i en franchiseorganisation utan företagsägda enheter, ser ut och hur den används.MetodEn kvalitativ studie har utförts samt ett abduktivt tillvägagångssätt har använts. Semistrukturerade intervjuer har varit den främsta metoden för att samla in data.SlutsatsSkillnader har setts i styrningen inom franchising i jämförelse med Malmi och Browns (2008) Styrpaket. I uppsatsen presenteras också ett förslag på en typologi för styrning i franchiseorganisationer. Franchisekontraktet, benchmarking och interaktiv styrning har visats vara betydande styrmekanismer för franchiseorganisationer.

Avregleringar pa? den finansiella marknaden har lett till en o?kad konkurrens fo?r retailbanker och en miljo? da?r konsumenten har tillga?ng till ett bredare utbud av finansiella tja?nster. Bankerna har sva?rt att differentiera sig genom traditionella la?gpris- och produktdifferentieringstrategier och har i sto?rre utstra?ckning insett behovet av att prioritera en kundorienterad strategi i syfte att beha?lla en lojal kundbas. Studier visar att en kundorienterad organisation a?r mer bena?gen att leverera en framsta?ende servicekvalitet som resulterar i tillfredssta?llda kunder men forskarna har a?gnat mindre uppma?rksamhet a?t ekonomistyrningens utformning i syfte att fra?mja en kundorienterat arbetssa?tt inom organisationen.

Bakgrund och problem: Dagens samhälle går mot ett mer kortsiktigt tänkande där snabba pengar blir viktigare, vilket även får effekter på fastighetsbranschen. Att kortsiktiga ägare inte känner långsiktigt engagemang och ansvar för sina fastigheter kan ge uttryck i dåligt skötta fastigheter, missnöjda hyresgäster och dåligt rykte. Där den kortsiktige fastighetsägaren bara styrs av snabba pengar genom ett transaktionsbeteende.Syfte: Syftet är att belysa vilka bakomliggande faktorer och drivkrafter som ger ett långsiktigt ägarengagemang i fastighetsbranschen och vad som är avgörande för att man behåller sina fastigheter på långsikt.Avgränsningar: Uppsatsen avgränsas från att inte värdera ägarnas strategival eller Styrpaket av fastighetsbolag då detta inte är uppsatsens avsikt att belysa. Uppsatsen är tänkt att belysa avgörande faktorer för att bolagen ska behålla och utveckla sitt fastighetsbestånd.Metod: Kvalitativa intervjuer är genomförda med fyra respondenter i ledande befattningar inom privata och kommunala fastighetsbolag i Storgöteborg. Det empiriska materialet är tolkat och sammanställt av författarna samt återbekräftat av respondenterna.