I samband med införandet av elektronisk-auktion av offentlig upphandling i Sverige 2010 började e-auktionssystem att utvecklas för att möta nya möjligheter. Studien ger en överblick av vilka kritiska faktorer som kännetecknar ett framgångsrikt elektroniskt auktionssystem av offentlig upphandling med fokus på systemupplägg för anbudsläggare och upplevelse av användarvänlighet. Studien omfattar en bakgrundsstudie, litteraturstudie, analys av tidigare system och expertintervjuer vars samlade data har legat till grund för utvecklandet av faktorer som sedan testades i en explorativ studie. Studien visar att tydlighet och styrbarhet är de viktigaste faktorerna som har en tydlig hierarkisk relation till ett framgångsrikt e-auktionssystem. Studien påvisar även en relation mellan ett framgångsrikt e-auktionssystem och dess ingivna teknologi-tillit..

I denna uppsats har författarna studerat hur Landstinget i Uppsala Län styr och kontrollerar Uppsala Närakut. Syftet är att beskriva på vilket sätt detta sker och på vilka grundförutsättningar styrningssättet baseras.Den vetenskapliga teorin, som denna uppsats vilar på, består av de generella teorierna kring definiering av styrning och kontroll som härstammar från Forsell & Ivarsson Westerberg (2007) samt (Kotterman 2006). De mer specifika teorierna berör dels agent- och stewardshipteorierna, presenterade av Eisenhardt (1989), Davis et al. (1997) samt Van Slyke (2007) och dels styrning via incitament och informationsövervakning av Merchant & Van der Stede (2007) respektive (Lambright 2008). Dessa teorier behandlar kontraktsstyrning och hjälper oss att förankra förutsättningen för styrningen med relevant teori.

Budgetlös styrning har växt fram som ett alternativ till den traditionella budgetstyrningen. Många författare har framfört kritik mot budgeten som styrmedel. Vi har därför funnit det intressant att se hur det nya ekonomistyrningssystemet klarar sig mot kritiken angående budgetsstyrning. För att undersöka området har vi utfört en fallstudie på ett företag som tillämpar budgetlös styrning. Respondenternas åsikter samt teori har analyserat och behandlats.

Examensarbetets syfte var att skapa och jämföra två alternativa underlag för upphandling av stomkomplement i JSBs typhus ?Trygga Boendet?. Typhusets stomme är av betong och har hög prefabriceringsgrad, det utsågs till vinnare i en tävling SABO anordnade i strävan efter billiga hyresrätter, som grund till tävlingen låg en undersökning som visade att 70 % av Sveriges kommuner har brist på billiga hyresrätter.Undersökningen avgränsades till en jämförelse av två alternativvid uppförande av stomkomplement, ett alternativ var att ta fram upphandlingsunderlag till en så kallad stomkomplementsentreprenör som utförde samtliga stomkomplement, ett andra alternativ var att ta fram underlag för upphandling av separata entreprenörer för varje stomkomplement..

Syftet med denna studie är att undersöka SFI-lärares upplevelser av sin arbetssituation under en offentlig upphandling. För att besvara syftet har i studien använts tre frågeställningar:- Hur beskriver lärarna att miljön på jobbet påverkas?- Hur beskriver lärarna att relationen mellan lärare och kommun påverkas?- Hur beskriver lärarna att privatlivet påverkas?För att besvara syftet har en kvantitativ metod där 12 lärare har svarat på en enkätstudie. Sedan har en kvalitativ metod används för att intervjua fyra av dessa SFI-lärare rörande deras arbetssituation under pågående offentlig upphandling. De svar som framkommit i enkätstudien samt intervjustu-dien har sedan analyserats enligt appraisalteorin.

En statlig myndighet, en kommun, ett landsting, ett statligt eller kommunalt bolag som vill upphandla en medarbetarundersökning kan välja det anbud som är ekonomiskt mest fördelaktigt, vilket innebär en sammanvägning av kvalitet och pris. Beställaren måste besluta sig för vilka kvalitetskriterier som är relevanta och hur kvaliteten ska mätas. Av det förfrågningsunderlag som en beställare skickar ut vid en upphandling ska bedömningskriterierna framgå. En potentiell leverantör ska kunna avgöra om det är mödan värt att delta i konkurrensen. Sextio upphandlingar av medarbetarundersökningar under åren 2009-2012 har undersökts och det förs en diskussion om hur kvaliteten mätts, och om de skalor som använts vid mätningarna är lämpliga för ändamålet.

Titel: Offentlig upphandling av ma?ltidstransporter- en fallstudie pa? Lerums kommunBakgrund: Lagen om offentlig upphandling, LOU, bero?r alla kommuner och statliga myndigheter. Lagen reglerar hur en upphandling ska ga? till; processen och vad kommunerna fa?r go?ra, vad de ma?ste go?ra och vad de inte fa?r go?ra. Lerums kommun omfattas av LOU och vid en kommande upphandling av en transporttja?nst fo?r ma?ltidsleveranser vill kommunen fo?rfatta ett fo?rfra?gningsunderlag som ga?r i linje med kommunens miljo?vision, utan att bryta mot reglerna som LOU innefattar.

Det är allmänt känt att individer i en organisation är beroende av någon form av styrning för att organisationen ska fungera på ett tillfredställande sätt. Från att i stor utsträckning ha tillämpat styrning över individer verkar organisationer i allt mer omfattande utsträckning ändvända styrning tillsammans med individer. Dock visar rapporter i allt större utsträckning på att styrningen i organisationer verkar misslyckas. Utifrån detta finner vi det intressant att undersöka hur dessa olika delar av styrning samverkar för att lyckas styra individer till en önskad handling. Härav försöker vi, i denna rapport, skapa förståelse för hur delar av styrning kan samverka vid styrning av individer i ett extremfall.

Offentlig upphandling är inte endast ett sätt att tillförskaffa sig varor, utan kan också användas som ett samhällspolitiskt instrument för att verka för sociala mål som ställts upp. Hur de varor och tjänster som upphandlas produceras inverkar på de arbetsrättsliga och sociala förhållandena i leverantörskedjan, och genom att ställa sociala krav vid en offentlig upphandling kan den upphandlande myndigheten förstärka förtroendet hos invånarna. Trots en omfattande EU-rättslig reglering på området är det idag dock osäkert vilka möjligheter den upphandlande myndigheten ges att ställa arbetsrättsliga krav på leverantören av upphandlingsföremålet. Syftet med uppsatsen är att utreda i vilken omfattning en upphandlande myndighet kan ställa arbetsrättsliga krav vid en offentlig upphandling, samt utreda om förslaget till nytt klassiskt upphandlingsdirektiv kommer innebära några förändringar för den upphandlande myndigheten vad gäller möjligheten att ställa arbetsrättsliga krav. Av uppsatsen framkommer att det inte finns någon klar gräns vilka arbetsrättsliga krav den upphandlande myndigheten får ställa på leverantören vid en offentlig upphandling. Den största möjligheten att ställa ett arbetsrättsligt krav torde föreligga om kravet ställs såsom ett tilldelningskriterium, då EU-domstolen har klargjort att sociala krav får ställas för att tillgodose behov hos personer samt att ett tilldelningskriterium inte behöver vara kopplat till upphandlingsföremålet, utan det kan vara kopplat till hur en vara eller tjänst produceras.

Denna studie behandlar den offentliga upphandlingens roll i arbetet mot hållbar utveckling. Syftet är att analysera vilken syn på detta som kommer till uttryck i den statliga offentliga utredningen 2001:31 och regerings propositionen 2001/02:142 om offentlig upphandling. Teorierna miljöekonomi och ekologisk ekonomi har använts för att få en uppfattning om vilka olika tankar och perspektiv som finns kring miljö, ekonomi och hållbar utveckling. Detta har sedan utgjort utgångspunkten för den kvalitativa analysen som har gjorts av de båda dokumenten. Analysen har bland annat visat att ett miljöekonomiskt tankesätt dominerar i de båda dokumenten.

Syftet med studien är att undersöka hur tillhandahållandet av tjänster i kommuner - via upphandling eller i egen regi - påverkas av vissa faktorer. De faktorer som undersöks är kommunstorlek (befolkningsmängd), kommunens intäkter, upplevd svårighet att kontraktera leverans av tjänst samt allmänhetens känslighet för eventuella problem som kan uppstå gällande tillhandahållandet av tjänsten. För att förstå hur kommunen tar dessa beslut analyseras faktorerna med teori om transaktionsspecificitet och transaktionskostnad. Studien utgår även från principal?agentproblemet, public choice och konkurrensteori.Studien baseras på empirisk data insamlad via en enkät om kommuners uppfattning av vissa tjänsters egenskaper samt statistik från Statistiska centralbyrån. Resultaten visar att kommunens befolkningsmängd har ett positivt samband med sannolikheten för upphandling och att graden av kontraktssvårighet har ett negativt samband med sannolikheten för upphandling, i enlighet med ovan-nämnda teorier.

Sommaren 2010 implementerades det nya upphandlingsinstrumentet konkurrenspräglad dialog i LOU. Upphandlande myndigheter har numera två undantagsinstrument tillgängliga, förhandlat förfarande med föregående annonsering och konkurrenspräglad dialog. Gemensamt för förfarandena är att de utgör undantag från huvudregeln om att öppet eller selektivt förfarande ska tillämpas. En upphandlande myndighet får endast tillämpa förhandlat förfarande med föregående annonsering eller konkurrenspräglad dialog då särskilda förutsättningar föreligger. Offentlig upphandling i Sverige har i dag sin grund i EU.

I och med den nya globala ekonomin blir det allt mer vanligt med en ökad konkurrens. Inte enbart från den inhemska marknaden utan även via en global marknad som öppnats genom ett samarbete mellan nationer i Europa. Därmed finns en större tendens från företagen att dra en offentlig upphandling inför det svenska rättssystemet och bestrida beslutet som fattats av den upphandlande myndigheten då varje upphandling blir viktig att vinna. En tydlig orsak till det ökande antalet överprövningar är att i och med en regression i den globala ekonomin och med kollapser av nationella ekonomier runt om i världen så finns det en ökad vinning i att överpröva en förlorad upphandling då dessa är bristvara vid lågkonjunktur. Genom detta examensarbete kommer uppsatsförfattarna att belysa de problem och grunder som finns för att en överprövning skall uppstå som till exempel den allt för korta granskningstiden av tilldelningsbeslut, en saknad kompetens för en upphandling och möjligtvis ett allt för konservativt arbetssätt i det svenska rättsväsendet.

När kommuner köper varor och tjänster skall det enligt lag ske en offentlig upphandling. Enligt praxis från EU-domstolen behöver inte kommuner genomföra en upphandling då de köper varor eller tjänster från kommunala bolag som de själva äger helt eller delvis tillsammans med en eller flera andra kommuner, under förutsättning att de så kallade Teckal-kriterierna är uppfyllda. I denna uppsats har vi tittat närmare på det kommunalägda bolaget Renova AB för att utreda hur ägarkontrollen ser ut enligt de dokument och handlingar som finns att tillgå, för att sedan försöka utreda huruvida dessa riktlinjer följs i praktiken. I vårt fall har syftet varit att granska de styrdokument som upprättats vad gäller det kommunalägda bolaget Renova AB mot bakgrund av Teckal-kriterierna..

Förändringstakten i samhället har ökat och det har lett till att styrningen i de flesta företag har fått en ökad betydelse. Tjänster har blivit en allt större del av många länders totala produktion. Traditionellt har styrningen varit utformad för tillverkade företag och för att den skall fungera effektivt i tjänsteföretag bör den anpassas till dessa företags verksamhet. Syftet med denna uppsats var att, ur ett ledningsperspektiv, skapa förståelse för styrning i tjänsteföretag, samt att analysera om det finns några utmärkande drag med denna styrning. Fallstudier genomfördes på tre tjänsteföretag i Luleå Kommun.