På senare tid har en kritisk diskussion växt fram kring användandet av budget som styrmedel. Budgeten anses vara tidskonsumerande, resurskrävande och den anses även inte tillhandahålla relevant information, vilket har medfört att det finns företag som avskaffat budgeten som styrmedel. Men hur styrs företag utan budget och är det möjligt att styra ett företag utan budget? Det finns forskare som anser att företag som styrs utan budget får problem med planering, samordning samt styrning av aktiviteter då de saknar ett ramverk. Ahlsell AB är företag som har styrt sin verksamhet utan budget i 17 år.

 Problem:      Majoriteten av alla företag budgeterar. Frågan är om budgeten är ett nödvändigt ont eller bara en gammal vana.Syfte:            Syftet med denna studie är att undersöka småföretagares uppfattning om budget- och budgetlös styrning. Detta för att ta reda på om det är dags att lämna den traditionella budgeten bakom sig?Metod:          Insamlingen av empirisk data har skett genom direkt intervjuer med fyra företag i Eskilstuna. Dessa företag har mellan 20-49 anställda.

SAMMANDRAG: Akademiker och praktiker framhåller en gemensam kritik kring den traditionella budgeteringens tillkortakommanden. Ett stort urval av akademisk litteratur och artiklar går att finna kring denna kritik. Vad som saknas är dock ett konkret förtydligande av hur företag i praktiken lyckats avskaffa budget och arbeta med budgetlös styrning. Denna uppsats syftar att utifrån Handelsbankens långa tradition utan budget fylla det tom- rum som upplevs finnas kring budgetlös styrning och beskriva hur denna styrning fungerar i praktiken. Utifrån ett ?practice-based perspective? är utgångspunkten att undersöka hur Handelsbankens vardagliga arbete sker, vilka budgetproblem denna budgetlösa styrning lö- ser och att identifiera möjliga nya problem den medför.

Vi har identifierat ett antal lokheter och skillnader i sättet att styra med budget, utifrån dessa drog vi ett antal paralleller till kulturteorin. Generellt kan vi säga att vi hittade ett flertal faktorer som stödjer den kulturteori som säger att den nationella kulturen påverkar ekonomistyrningen i organisationer..

Den senaste tiden har det skapats stora diskussioner kring användandet av budgetering. Manväljer mellan att använda sig av en budget- eller Budgetlös styrning. Man har delade åsikter påhur användandet påverkar de olika bankerna.En jämförelse mellan två banker har gjorts. En budgetlös och en budgetstyrd bank har valts för attfå en närmare analys och bild hur det går till i praktiken. Vi har utfört en närmare undersökningpå deras sätt att styra genom budget.

Syftet är att kartlägga ekonomistyrningen i stora svenska företag, som i olika utsträckning säger sig ha slutat att använda budget som styrverktyg, och speciellt analysera hur de ersatt budgetens traditionella roller och syften. Detta har gjorts genom fallstudier av Ahlsell, Alfa Laval, Atlas Copco, Bergman & Beving, Ericsson, Handelsbanken, Trelleborg och Vattenfall. Metoden har utgått från en deduktiv ansats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Budgetens traditionella syften visar sig variera i betydelse och i den roll de ges mellan de olika företagen. Vissa framstår som enklare att ersätta i en del företag, medan de i andra fyller ett större behov och därför kan tänkas utgöra ett hinder för en styrning helt utan budget.

Företag som växer är ofta svåra att styra. För dem kan budget vara ett lämpligt styrverktyg. Syftet med denna studie var att undersöka i vilken omfattning hög- respektive lågtillväxtföretag budgeterar, vilken roll budgeten har i dessa företags styrmix samt beskriva hur budgetanvändningen påverkar dessa företags prestationer. Studien bygger på teorier kring budget, styrning och tillväxt. Den empiriska undersökningen genomfördes med hjälp av en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning riktad till ett antal hög- respektive lågtillväxtföretag.

Denna uppsats behandlar hur strategisk styrning tillämpas i svenska hög kompetenta tjänsteföretag. Syftet är att hitta samband mellan strategisk styrning och företagens prestationer. Studien har ett analytiskt synsätt vilket baseras på en telefonenkät med 100 slumpvis utvalda datakonsultföretag där svarsfrekvensen uppgick till 52 procent. Studien har ett deduktivt angreppssätt och utgår från teorier som behandlar strategisk styrning samt tidigare studier inom detta område. Studien fann att strategisk styrning tillämpades av datakonsultföretag och att det inte fanns någon större skillnad mellan företagens storlek och tillämpningen av strategisk styrning.

SAMMANFATTNINGDatum:             2009-05-29Nivå:                 Magisteruppsats i ekonomistyrning, 15 högskolepoängFörfattare:       Sofi Gustafsson                                   Therese Johansson Handledare:     Ulla PetterssonTitel:                 Budgetlös styrning - inom Handelsbanken och AhlsellProblem:          Styrning med budget har kritiserats, exempel på kritiken är att den uppdateras alldeles för sällan, det är en tidskrävande arbetsprocess och den baseras på antaganden och gissningar. Ett resultat av kritiken är att ett fåtal företag har valt att överge budgeten för den budgetlösa styrningen. Litteraturen beskriver enbart de budgetlösa styrmodellerna teoretiskt och det kan vara svårt att förstå hur de tillämpas i verkligheten.Syfte:                Vår undersökning syftar till att bidra till en djupare förståelse för hur den budgetlösa styrningen tillämpas i praktiken genom att undersöka hur Handelsbanken och Ahlsells budgetlösa styrning tillämpas, för att se kopplingen mellan teori och deras egna system, samt att undersöka budgetlös styrning i förhållande till styrning med budget.Metod:              I denna Magisteruppsats har vi använt oss av litteratur om budget och budgetlös styrning, för att skapa referensramen. Vi har även använt intervjuer som metod för att samla in material till empirin. Dessa avsnitt är sedan sammankopplade vilket resulterade i vår analys och våra slutsatser.Slutsats:            I vår undersökning har vi kommit fram till att Handelsbanken använder sig av den modell Wallander grundade, Handelsbanksmodellen och de använder sig också av benchmarking.

SammanfattningTitel:Erfarenheter av budgetlös styrningNivå:C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare:Hannan Yassin och Jessica BjörklundHandledare:Tomas Källquist och Stig SörlingDatum:2015 - JuniSyfte:Enligt tidigare forskning är det mer än 30 år sedan debatten kring budgetlös styrning började. En del företag valde då att överge budgeten vilket har lett till erfarenheter av den budgetlösa styrningen i praktiken. Syftet med denna studie är att belysa de erfarenheter av budgetlös styrning som finns med avseende på planering, uppföljning och tidsåtgång.Metod:Studien har utgått från ett hermeneutiskt perspektiv med en abduktiv ansats. Den teoretiska referensramen har byggts upp genom att sammanställa tidigare forskning och det empiriska materialet har samlats in genom en kvalitativ metod där semi-strukturerade intervjuer genomförts. Den teoretiska referensramen och empirin ställdes sedan mot varandra för hitta likheter och skillnader.Resultat & slutsats:Studien visar att erfarenheterna kring budgetlös styrning har likheter med tidigare forskning.

Kedjor som äger sina egna butiker har en mer centraliserad styrning är butiker som ägs av handlare men ändå tillhör en kedja. De väletablerade butikskedjorna ICA, Coop och Axfood har en något mer modern styrning än de nyetablerade lågprisbutikerna Netto och Lidl. Detta beror främst på att modern styrning utgår från att lyssna mer på kunden vilket inte lågpriskedjorna är intresserade av då de istället har som strategi att lära kunderna att handla lågpris.

Syftet med denna uppsats är att beskriva hur två företag som frångått den traditionella budgetprocessen arbetar med sin ekonomistyrning samt vilka verktyg de använder för att uppfylla budgetens syften. Utöver detta undersöks även vilka förutsättningar som krävs för att kunna arbeta budgetlöst.Datainsamlingen skedde genom granskning av litteratur samt en kvalitativ fallstudie. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på två företag, Ahlsell och Ikea. Empirin analyserades med hjälp av en deduktiv metod.  Vår slutsats är att det är möjligt att fylla budgetens syften även vid budgetlös styrning.

Kedjor som äger sina egna butiker har en mer centraliserad styrning är butiker som ägs av handlare men ändå tillhör en kedja. De väletablerade butikskedjorna ICA, Coop och Axfood har en något mer modern styrning än de nyetablerade lågprisbutikerna Netto och Lidl. Detta beror främst på att modern styrning utgår från att lyssna mer på kunden vilket inte lågpriskedjorna är intresserade av då de istället har som strategi att lära kunderna att handla lågpris..

Budget är ett verktyg för att planera och styra en verksamhet. Därför måste en budget anpassas efter den enskilda verksamheten, för att den skall kunna nå de uppsatta målen. I den kommunala verksamheten ifrågasätts inte budget som styrmedel, då denna är lagstadgad i kommunallagen. Upprättandet av en budget är en tidskrävande process som omfattar upprättande av, beslut om, verkställande och efterkontroll av en budget. Denna process är central inom kommunerna eftersom den sätter en typ av ram för hela verksamheten.

Syftet är att beskriva hur man i ett företag arbetar med både budget och balanserat styrkort samt att analysera detta arbetssätt och ge förslag till förbättring och samordning av de båda styrverktygen. En kvalitativ ansats, i form av en fallstudie, ligger till grund för studien och data har insamlats såväl genom intervjuer som genom litteraturstudier. Teorier med anknytning till uppsatsens huvudområden budget och balanserat styrkort har använts. Därutöver har även teorier som berör samordningen mellan de två styrverktygen tillämpats. Den empiriska studien utgörs av det material som framkommit vid intervjuer med respondenter från fallföretaget.