Denna studies huvudsakliga syfte är att undersöka hur studie- och yrkesvägledarnas yrkesutövning och kompensatoriska arbete påverkas av den kommunala styrningen i tre olika kommuner. Frågor som belyses är hur kommunernas policydokument lyfter fram vägledningens betydelse för kompensatorisk vägledning och hur vägledarna uppfattar styrningens påverkan. Metod som använts är tredelad, datainsamling från kommunernas styrningsdokument, enkäter till vägledare på gymnasier och grundskolor och intervjuer med två vägledare i respektive kommun. Resultatet visar att skillnader förekommer mellan kommuner, att studie- och yrkesvägledningen inte behandlas specifikt i kommunala policydokument och att styrningen ger en stark påverkan av vägledarnas möjligheter att arbeta kompensatoriskt. I två av studiens tre kommuner har steg tagits för organisatoriska ändringar och visade på ökad fokus på vägledningen.

Bakgrund och problem: Ett ökat fokus på effektivitetsmätning har växt fram inom offentlig sektor den senaste 25-årsperioden. Diskussion har förts avseende vad effektivitet inom offentlig sektor är, hur man mäter det samt om nyttan av mätningen verkligen överväger kostnaden. Vi har i denna uppsats valt att djupare studera hur en NPM-inspirerad modell har implementerats och används och om modellen uppfattas fylla sitt syfte.Syfte: Denna uppsats har ett deskriptivt syfte då den undersöker hur en offentlig verksamhet brutit ned sin prestationsmätning på lokal nivå i syfte att förankra de strategiska målen samt att den till att undersöker hur mätningen upplevs av cheferna i förvaltningen. Fallstudien har också ett förklarande syfte då den försöker förstå varför cheferna upplever det på det sättet som de gör.Avgränsningar: Uppsatsen har fokuserat på en förvaltning inom en kommun. Den politiska ledningen samt medarbetare har utelämnats i denna uppsats då den är avgränsad till att endast belysa hur organisationens chefer upplever styrningen.Metod: En fallstudie har genomförts och empiriskt material, i form av olika budgetdokument och årsredovisning, har samlats in från organisationen.

Detta arbete behandlar problemområdet systemförvaltning och är en vidareutveckling av förvaltningsmodellen vid systemförvaltningsprocessen. Vid systemförvaltningsarbetet finns det olika förvaltningsmodeller som kan vara ett stöd vid taktisk och operativ styrning samt administrativ kontroll.Systemförvaltningsmodellen består generellt av sju olika rekommenderade delmodeller där bland annat systemförvaltningsprocessen ingår. Modeller för systemförvaltningsprocessen bör förenkla, effektivisera och ge stöd när systemförfrågningar samt systemkrav inkommer från verksamhetsledningen eller systemanvändaren. Undersökningen i detta examensarbete fokuserar på en vidareutveckling av modellen Application Maintenace Cycle (AM/Cycle) som utvecklats av Peder Brandt.Vidareutvecklingen i detta arbete resulterar i en modell för systemförvaltningsprocessen, vilken benämns Application Maintenace Schedule Cycle (AMS/Cycle). Litteraturstudier och intervjuer har påvisat vissa svagheter med modellen AM/Cycle, vilket tagits i beaktande vid vidareutvecklingen av AMS/Cycle.

Bakgrund och problem: Ambitionen att ?ka effektiviteten i offentlig verksamhet och kritik mot befintlig styrning har lett till framv?xten av flera reformer under de senaste decennierna. Svensk offentlig sektor har sedan 1980-talet pr?glats av en id?samling som g?r under namnet New Public Management (NPM). Under 2010-talet introducerades konceptet tillitsbaserad styrning och ledning (TSL) som en reaktion p? oavsedda effekter av NPM.

Den svenska skolan har under de senaste årtionden gått från att vara en av de mest reglerade sektorerna i det svenska samhället till att bli en av de mest avreglerade. I samband med detta har skolan fått en ny typ av styrning. Genom en decentralisering av skolan har ansvaret skiftat från statlig till kommunal nivå. Den så tidigare regelstyrda skolan har blivit målstyrd och läraryrket har med detta förändrats.Syftet med denna studie är att undersöka hur intervjuade lärare och ledning upplever att styrningen av organisationen påverkar deras arbete i termer av möjligheter och hinder. Tidigare forskning visar att lärarna, under den nya styrningen, upplever att nya arbetsuppgifter har tillkommit utan att andra har försvunnit.

Ett företag kan behöva förändra sin strategi för att bli mer effektivt. Vid förändring av ett företags strategi står företaget ofta inför ett förändringsarbete som kan påverka hela eller delar av verksamheten. Därav borde en analys av ett företags nuläge i förhållande till ett önskat läge göra att företag relativt enkelt skulle uppnå bättre resultat. Så enkelt är det emellertid inte: företag skall dessutom transportera sig från nuläget till önskat läge. Syftet med denna uppsats var att beskriva ett förändringsarbete och de kritiska framgångsfaktorerna vid byte av ekonomiskt styrsystem i ett storföretag.

Syftet är att beskriva och analysera styrning med budget och finansiella nyckeltal i ett energiföretag samt hur denna styrning kompletteras med icke-finansiella nyckeltal. Vår uppsats är en fallstudie på ett företag, Sydkraft Gas AB. Vi har använt en kvalitativ ansats. Vi har dragit slutsatserna, utifrån vår genomförda fallstudie, att strategin ligger till grund för budgeten och de icke-finansiella nyckeltalen. Den decentraliserade organisationen har bidragit till att budgeten har kommit att bli det huvudsakliga styrmedlet.

Vi har i vår uppsats studerat frihet och kontroll i postbyråkratiska organisationer. Enligt förespråkare för demokratiska företag ger denna nya organisationsform de anställda större frihet samtidigt som kontrollen minskar. Men en organisation förutsätter styrning och kontroll, var har då kontrollen tagit vägen? Vi använder det brasilianska företaget Semco som exempel på ett postbyråkratiskt företag och tittar på hur de arbetar rent teoretiskt med frihet och kontroll. Semcos VD Ricardo Semler har skrivit flera böcker om hur han förändrade Semco från ett auktoritärt och byråkratiskt företag med motivations- och lönsamhetsproblem till ett organiskt och dynamiskt företag där de anställda känner sig delaktiga och längtar efter att gå till jobbet på morgonen.

Syftet med detta examensarbete är att titta på och eventuellt upptäcka vissa samband mellan de vanligaste klimatparametrarna (lufttemperatur, sol, vind, luftfuktighet och lufttryck) och inomhusklimatet. Inomhusklimatet är i detta arbete det samma som luftens temperatur inomhus.Även en sammanställning av två studier kring NordIQ?s styrning av värmesystemet och tappvarmvattnet görs. En stor del av arbetet har varit att sammanställa och studera insamlad data från bland annat en väderstation.Under den här perioden (våren) är det solen och utomhustemperaturen som har störst påverkan på temperaturen inomhus. En stor del inom energisektorn idag handlar om att använda energin effektivare och minska på utsläppen. Förhoppningen är att detta arbete ska kunna hjälpa till i den riktningen. Att utnyttja gratisenergin och dra ner på t.ex.

Personaluthyrning inom bemanningsbranschen används av många företag som ett medel att nå flexibilitet i produktionen av varor och tjänster, för att snabbt kunna anpassa personalstyrkan till rådande marknadsläge. Styrning inom bemanningsbranschen försvåras av att det är tre parter inblandade, där bemanningsföretaget har arbetsgivaransvar medan kundföretaget har det arbetsledande ansvaret. Syftet med denna studie är att undersöka hur konsultchefer på ett bemanningsföretag arbetar med styrning av konsulterna. Empiriskt material har samlats in i form av kvalitativa intervjuer med konsultchefer på ett bemanningsföretag i Sverige. Detta har sedan analyserats utifrån en teoretisk referensram om identitetskonstruktion som styrform, samt Hoschilds begrepp känsloarbete.

Sammanfattning Vi har med vårt examensarbete velat undersöka Arbetsmarknadsverket (AMV) och dess verksamhet. Vårt syfte var att närmare studera mål, styrning, organisation och enhetlighet. För att uppnå vårt syfte har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod där vi har intervjuat tjänstemän inom AMV. Vi har i vår kunskapsbakgrund velat ge en bild av AMV: s organisation och verksamhet. Detta har vi gjort för att öka förståelsen för vår studie om Arbetsmarknadsverket. Vi har även tagit fram och presenterat de teoretiska perspektiv som vi ansåg vara relevanta för vårt syfte och vår resultatanalys.

Den här uppsatsen redogör för en studie om ledningens roll vid postimplementering avaffärssystem. Syftet med studien var att belysa vilka faktorer som bidrar huruvidapostimplementeringen kommer bli ett prioriterat område i verksamheten. Studien syftadeockså till att ta fram riktlinjer som kan vara behjälpliga för ledningen vid genomförandet avpostimplementeringen. Studien består av en teoretisk referensram, som är uppdelad i tre olikadimensioner: ledning, organisation, system. Vi har i studien gjort en förstudie och enhuvudstudie.

Syftet med studien är att belysa vilka möjligheter eller begränsningar arbetsmarknadsåtgärder kan skapa för den arbetssökande ungdomen. Studiens utgångspunkter tas i det strukturella perspektivet och diskursanalytiska förhållningssättet vilka ges stöd av C Wright Mills teori om allmänna problem och personliga bekymmer. Som fördjupande teorier används social styrning och Michael Foucaults teori om makt i det disciplinära samhället. Undersökningens genomförande utgår från diskursanalys som metod där materialet främst är hämtat från regeringen och arbetsförmedlingens skrifter om ungdomsarbetslöshet. I diskursen som instanserna skapat urskiljs att den arbetssökande ungdomen är i behov av bland annat kompetens och vägledning.

The purpose of this study is to analyse how the local governments have implanted the new public health policy, which Sweden adopted in April 2003. The new health policy stakes out a new direction for national public health policy. Instead of focusing on diseases the new public health policy focus in factors that determine health.Important factors to study are the role of central steering from the central government. The method used is a case study of three Swedish local governments. The main material used is interviews and different policy documents within the area of public health.The conclusion of the study shows that the local governments are fairly satisfied with the steering of public health policy by the central government.

År 2005 förstatligades Försäkringskassan, vilket innebar att de 21 självstyrandelänsförsäkringskassorna och Riksförsäkringsverket slogs samman till enmyndighet. I en litteraturbaserad fallstudie undersöks orsakerna till förstatligandetoch vilken betydelse det har haft för socialförsäkringsadministrationen. Detta görsgenom att vi utifrån ett instrumentellt och ett kulturellt perspektiv tittar på hurFörsäkringskassans verksamhet, processer, struktur och organisationskultur såg utföre respektive efter förstatligandet.Resultaten visar att Försäkringskassan instrumentellt sett blev statlig eftersomregeringen ville öka sina möjligheter till styrning och ansvarsutkrävande avFörsäkringskassan. Ytterligare orsaker var att man avsåg öka verksamhetensmåluppfyllelse, resursutnyttjande, samordning, specialisering och standardisering.Kulturellt sett genomfördes förstatligandet då regeringen önskade skapa engemensam organisationskultur för att öka värdestyrningen, rättssäkerheten,kompetensutvecklingen och tilltron till myndigheten.Slutsatsen är att det finns en basal förklaringsfaktor till förstatligandet, vilkenär regeringens önskan om ökad styrning. Därtill finns det två bakomliggandeförklaringsfaktorer, vilka utgörs av regeringens krav på effektivisering ochbesparingar..