Sök:

Sökresultat:

1669 Uppsatser om Styrning av leverantörer - Sida 14 av 112

Styrning av kunskapsföretag : Vad pÄverkar kunskapsarbetare i valet att stanna inom en organisation?

Bakgrund: I och med kunskapssamhÀllets framvÀxt har efterfrÄgan och vikten av kunskapsarbetare ökat, sÀrskilt i kunskapsföretag. Det Àr dÀrför viktigt för företag att kunna attrahera, behÄlla och styra dessa kunskapsarbetare för att vara konkurrenskraftiga. Syfte: Uppsatsens syfte Àr att analysera och förstÄ vad det Àr som gör att kunskapsarbetare vÀljer att stanna, utvecklas och delta i ett företags utveckling och hur ledare i företag arbetar med och resonerar kring dessa frÄgor. Genomförande: Förutom att vi utvecklade teoriavsnitt bestÄende av teorier om företagstyrning och personalomsÀttning, har vi genomfört intevjuer med revisorer pÄ tvÄ revisionsföretag i Linköping. Resultat: Vi fann att kunskapsarbetare trivs och vÀljer att stanna om de upplever att de har sjÀlvstÀndighet, variation i arbetet, möjligheter till utveckling samt att de fÄr arbeta med trevliga och kompetenta kollegor.

Vi tror p? att frig?ra tid till mer v?rdeskapande uppgifter

Syfte: HR-chefer utg?r nyckelakt?rer i utvecklingen av HR-funktionens framtid, en framtid som enligt forskningen inneb?r allt mer digitaliserade HR-processer. D?rav ?mnar denna studie att unders?ka hur HR-chefer, inom privat sektor, organiserar det strategiska arbetet med att digitalisera HR-funktionen samt vilka metoder som HR-chefer anv?nder f?r att m?jligg?ra dessa l?ngsiktiga planer. Teoretisk inramning: AMO-modellen anv?nds f?r att analysera det empiriska materialet. Modellen beskriver att HR-chefer beh?ver arbeta med metoder kopplat till f?rm?gor, motivation och m?jligheter utifr?n ett digitaliserings perspektiv, f?r att skapa f?ruts?ttningar och m?jligheter till prestation inom HR-funktionen.

Styrning för att uppnÄ kundlönsamhet - en studie av den svenska bankmarknaden

Bakgrund och problem: Kundlönsamhetsanalyser har sedan en lÀngre tid utförts inombankbranschen (Söderlund, 1997). Banker rankar sjÀlva kundlönsamhet som en ytterst viktig faktor försin fortlevnad (Hart & Smith, 1998). Trots att kundlönsamhet har varit kÀnt som begrepp sedan enlÀngre tid tillbaka och att anvÀndningen av kundlönsamhetsanalyser Àr utbredd, finns det endast enbegrÀnsad mÀngd empirisk forskning kring hur praktiskt arbete bedrivs inom omrÄdet (CÀker, 2000).Vi har dÀrför funnit det vara intressant att utföra en empirisk studie om hur styrning sker för att uppnÄkundlönsamhet pÄ den svenska bankmarknaden, eftersom det Àr uppenbart att det finns motiv för attarbeta med detta omrÄde.Syfte: Studien syftar till att ge en bred bild av hur styrning för att uppnÄ kundlönsamhet sker pÄ densvenska bankmarknaden. En rÀttvisande och bred bild skapas genom att kartlÀgga och analysera bÄdestorbanker och nischbanker i studien, eftersom den svenska bankmarknaden inbegriper bÄda dessabankkategorier. Fokus i studien ligger pÄ storbankerna och studiens tyngdpunkt lÀggs i dengeneralisering som Àmnas göras av storbankernas styrning.

Navigering och styrning av ett autonomt markfordon

I detta examensarbete har ett system för navigering och styrning av ett autonomt fordon implementerats. Syftet med detta arbete Àr att vidareutveckla fordonet som ska anvÀndas vid utvÀrdering av banplaneringsalgoritmer och studier av andra autonomifunktioner. Med hjÀlp av olika sensormodeller och sensorkonfigurationer gÄr det Àven att utvÀrdera olika strategier för navigering. Arbetet har utförts utgÄende frÄn en given plattform dÀr fordonet endast anvÀnder sig av enkla ultraljudssensorer samt pulsgivare pÄ hjulen för att mÀta förflyttningar. Fordonet kan Àven autonomt navigera samt följa en enklare given bana i en kÀnd omgivning.

KÀrnkraft för folket eller folket för kÀrnkraft? Hur kÀrnkraftspolitiken har pÄverkats av den samhÀlleliga kÀrnkraftsopinionen.

1980 fattades, efter en folkomröstning, beslut om avveckling av kÀrnkraften i Sverige. Mot slutet av 1980-talet uppstod dock en spricka inom regeringen angÄende hur mycket man skulle lyssna pÄ den folkliga opinionen nÀr det gÀllde utvecklingen av kÀrnkraft. I denna uppsats undersöks vilken strategi staten har anvÀnt sig av i kÀrnkraftspolitiken 1986-2009, om de har lÄtit sig pÄverkas av opinionen eller ej och om de har agerat för samhÀllets intressen eller sina egna intressen. Undersökningen analyserar hur staten har anvÀnt sig av ekonomisk styrning inom kÀrnkraftspolitiken och om/hur samhÀlleliga opinionsskiften pÄverkat styrningen. Resultaten visar att den allmÀnna opinionen inte har pÄverkat politikernas beslut i kÀrnkraftsfrÄgan och att politikerna har fattat sina beslut i samhÀllets intresse..

Motivation : En studie om lÀrares och elevers syn pÄ motivation i skolan

I vÄrt examensarbete undersöker vi olika typer av motivation. VÄrt syfte med arbetet var att undersöka lÀrares syn motivation samt elevers egen motivation i skolan. De frÄgestÀllningar vi utgick frÄn var: 1. Vilken typ av motivation har elever i Är 4 och Är 5? 2.

Rekryteringshinder : En undersökning om vilka interna faktorer som hindrar svenska företag att rekrytera fler kvinnliga toppchefer.

Som en konsekvens av globaliseringen leder förÀndrade konkurrensvillkor till allt högre krav pÄ dagens organisationer och kompetensen pÄ dess medarbetare. Dessa förÀndringar har bland annat lett till att fÀrre mÀnniskor idag vill bli chefer och privat och offentlig sektor hotas av att lida brist pÄ chefskandidater dÄ allt fÀrre mÀnniskor sÀger sig vilja göra de uppoffringar som chefskapet innebÀr.MÀn har under Ärtionden dominerat inom de flesta positioner i arbetslivet. Trots att en lika stor andel kvinnor som mÀn idag arbetar, lever dessa traditioner och könsstrukturer till viss mÄn kvar i moderna företag.Den största delen av alla nyutexaminerade akademiker Àr idag kvinnor. MÄnga av dessa Àr till högre grad Àn mÀn intresserade av att göra karriÀr. Trots att företagen vÀntas lida brist pÄ framtida chefskandidater och trots att de flesta som ÀndÄ Àr villiga och utbildade nog till att bli chefer, Àr kvinnor, tycks det fortfarande vara nÄgot som hindrar företagen att rekrytera dessa till toppchefspositionerna.Denna studie belyser de interna faktorer som hindrar svenska företag att rekrytera fler kvinnliga toppchefer.

Styrning inom franchising utifrÄn Simons styrmodell, samt förtroendets inverkan pÄ denna: en fallstudie av fyra företag

Franchising Àr enligt flera kÀllor ett starkt vÀxande fenomen runt om i vÀrlden. Utformningen av ett franchisesystem Àr en investering som kan ge god avkastning, men som inte sköter sig sjÀlvt. Det anses dÀrför vara av stor vikt att franchisegivaren kan kontrollera att franchisetagarna utför de delegerade uppgifterna pÄ ett önskvÀrt sÀtt. Enligt vÄr mening skulle Simons styrmodell kunna vara den styrning som möjliggör detta. Simons modell bygger pÄ att styra ett företags stabilitet med hjÀlp av fyra olika styrningar och dessa Àr vÀrderingsstyrningen, den grÀnsskapande, den diagnostiserande och den interaktiva styrningen.

Styrning inom franchising utifrÄn Simons styrmodell, samt förtroendets inverkan pÄ denna: en fallstudie av fyra företag

Franchising Àr enligt flera kÀllor ett starkt vÀxande fenomen runt om i vÀrlden. Utformningen av ett franchisesystem Àr en investering som kan ge god avkastning, men som inte sköter sig sjÀlvt. Det anses dÀrför vara av stor vikt att franchisegivaren kan kontrollera att franchisetagarna utför de delegerade uppgifterna pÄ ett önskvÀrt sÀtt. Enligt vÄr mening skulle Simons styrmodell kunna vara den styrning som möjliggör detta. Simons modell bygger pÄ att styra ett företags stabilitet med hjÀlp av fyra olika styrningar och dessa Àr vÀrderingsstyrningen, den grÀnsskapande, den diagnostiserande och den interaktiva styrningen.

Implementering av ett inbyggt system för automatisk styrning av en robotbil.

Denna rapport beskriver ett examensarbete för högskoleingenjörsexamen i elektroteknik vid VÀxjö Universitet. Syftet Àr att konstruera ett styrsystem till en robotbil, ett program som hindrar bilen frÄn att krocka med omgivningen. Roboten ska Àven kunna styras frÄn en dator via ett grafiskt grÀnssnitt implementerat i Labview. NödvÀndig hÄrdvara för styrning och kommunikation har konstruerats.Det har behövts tre olika programmeringssprÄk för att nÄ de krav som har stÀllts pÄ uppgiften, C, Perl och Labview. Microprocessorn i robotbilen har programmerats i C och gör bilen helt autonom, endast beroende av signaler frÄn avstÄndssensorer.

Informationsbehov vid styrning av EU-projekt inom kommunal verksamhet

Alltsedan Sveriges intrÀde i EU (1995) har internationella samarbetsprojekt kontinuerligt ökat i antal, i denna kategori ingÄr sÄkallade EU-projekt. Denna rapport syftar till att belysa viktiga aspekter i den administrativa hanteringen av ovannÀmnda projekt. Fokus ligger framförallt pÄ redovisning och informationsspridning under projekttiden och efter projektets avslut.Den intervjuundersökning som ligger till grund för resultatet bygger pÄ insamlat material ifrÄn 2 kommuner och 2 organisationer som fungerar som stöd för ett antal kommuner.Resultatet presenteras i form av 7 punkter, vilka anses vara viktiga att beakta vid styrning av EU-projekt. Punkterna kan sÄledes ses som en grund för en projektstyrningsmodell. Resultatet visar att mÄnga styrproblem uppstÄr pÄ grund utav informationsbrist, dÀrför diskuteras punkterna utifrÄn hur de skulle kunna stödjas av ett datorbaserat informationssystem..

Det goda samarbetet ? en organisationsfrÄga. Specialpedagoger om samverkan med fritidshem

Studiens syfte Àmnar undersöka hur specialpedagoger ser pÄ sitt uppdrag, styrning av uppdraget samt hur de talar om fritidshemmets verksamhet. Metoden som anvÀnds i arbetet Àr diskursanalys. Det empiriska materialet bestÄr av sex kvalitativa intervjuer med specialpedagoger. I materialet identifierades helhetsdiskursen, behovsdiskursen, kompetensdiskursen samt organisationsdiskursen. Dessa visar bland annat pÄ olika sÀtt att se pÄ och tala om specialpedagogik, exempelvis utifrÄn en helhetssyn och utifrÄn elevernas behov.

Ekonomisk styrning i en uppköpskontext : faktorer som pÄverkar utformningen av den ekonomiska styrningen i ett förvÀrvat företag

Bakgrund: Den ekonomiska styrningen förmedlar ledningens intentioner ut till organisationens olika delar och den kan Àven delge ledningen viktig information om hur vÀl företagets olika mÄl uppfylls. I en uppköpskontext spelar den ekonomiska styrningens en viktig roll dÄ den ska hjÀlpa ledningen att styra tvÄ olika organisationer som har inkorporerats. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att identifiera och analysera vilka faktorer som pÄverkar den ekonomiska styrningen i förvÀrvade företag. Genomförande: För att besvara uppsatsens syfte har vi utgÄtt frÄn litteratur och vetenskapliga artiklar inom omrÄdet företagsstyrning, ekonomisk styrning och förvÀrv. DÀrutöver har intervjuer genomförts hos SCA AB och Hexagon AB, tvÄ företag som har gjort ett flertal förvÀrv.

MÄlöverensstÀmmelse i en komplex organisation: kan en balanserad styrningsform pÄverka mÄlöverensstÀmmelsen

I komplexa organisationer kan det vara svÄrt att uppnÄ mÄlöverensstÀmmelse, syftet med denna studie Àr dÀrför att belysa och förklara hur en operativ enhet med komplexa uppgifter hanterar problemen med mÄlöverensstÀmmelse och att identifiera hur införandet av en balanserad styrningsform kan pÄverka mÄlöverensstÀmmelsen. För att samla in det empiriska materialet utfördes personliga intervjuer med de tre personerna ur ledningsgruppen för Avdelningen för kvalitets- och miljöledning pÄ LuleÄ tekniska universitet. Dessutom utformades en enkÀt som de övriga medarbetarna fick svara pÄ. I studien framkommer det att om operativa enheter med komplexa uppgifter anvÀnder sig av kommunikation, delaktighet och utformar ett visst belöningssystem kan man nÄ lÄngt i skapandet av mÄlöverensstÀmmelse. Dessutom framkommer det i studien att införandet av en balanserad styrning har en positiv effekt pÄ kommunikation, delaktighet och utformningen av belöningssystem inom organisationen..

Styrning inom primÀrvÄrden: en fallstudie av tre olika verksamhetsformer

Denna uppsats tittar nÀrmare pÄ de olika verksamhetsformerna som i dag existerar inom primÀrvÄrden. Under de senaste Ären har nya driftsformer utanför den offentliga sektorn dykt upp. Numera finns bÄde privata entreprenörer och nya typer av offentliga verksamheter som skapats dÄ Landstingets organisation stÀndigt Àr under förÀndring. UtifrÄn de tre verksamhetsformerna offentlig, entreprenöriell och intraprenöriell verksamhet har vi valt att identifiera den övergripande styrningen, identifiera sambandet mellan ledningens styrning och arbetstillfredsstÀllelse och arbetsprestationer och slutligen identifierat ledningens agerande för att skapa en framgÄngsrik verksamhet. Metoden har varit att göra en fallstudie av kvalitativ karaktÀr med kvantitativa inslag, pÄ tre vÄrdcentraler med olika verksamhetsformer.

<- FöregÄende sida 14 NÀsta sida ->