Denna uppsats behandlar delat ledarskap. Syftet har varit att ur ledares synvinkel undersöka orsakerna till delat ledarskap samt de konsekvenser som uppkommer av delat ledarskap för ledarna, medarbetarna, familjerna och organisationerna. Vår metod för att lyckas med detta har varit intervjuer och vårt tillvägagångssätt vid insamling av teori och empiri har varit abduktivt. Analysen visade att orsakerna till att intervjupersonerna ville dela sitt ledarskap var att det skulle bli roligt samt möjligheten att alltid ha ett bollplank. De flesta menar att de tack vare sin arbetspartner har möjlighet att utnyttja sina Styrkor och att arbetet därigenom blir mer effektivt vilket gynnar organisationen.

Det här är ett verksamhetsanknutet examensarbete utifrån önskemål från Luleå kommun kring frågan hur förskolan kan arbeta med matematik och yngre barn (1-3 år). Den empiriska undersökningen genomfördes under fem veckor på en småbarnsavdelning på en förskola i Luleå kommun och bestod av intervju, observation och informella samtal. Undersökningsgruppen var de tre pedagogerna på avdelningen och det som undersöktes var deras syn på barn och lärande samt deras arbetssättt och funderingar kring matematik. Studiens resultatavsnitt har problematiserats utifrån teorier om barn och lärande och i diskussionsavsnittet sammanfattas de utvalda pedagogernas Styrkor och möjligheter till utveckling. Vi anser att de främsta Styrkorna ligger i pedagogernas vilja till att ständigt uppdatera sina kunskaper för att kunna utvecklas samt deras arbete med att hålla den pedagogiska miljön inspirerande och levande.

Befolkningstillväxten i städerna har varit stor under 1900-talet. Det har inneburit att de gamla industriområden, som till en början låg utanför stadsgränsen nu har hamnat i stadens centrala delar. Dessa områden har på senare år tappat i attraktivitet som industriområde och söker nu nya användningar. Syftet i mitt examensarbete har dels varit att ta fram ett kunskapsunderlag kring tre viktiga frågor som är förknippade till denna typ av områden ? buller, barriärer och återanvändning av industrimiljöer.

Den här uppsatsen behandlar vikten av kommunikation i projekt och vill främst ge svar på faktorer som designmanagern kan inverka på för att skapa en lyckad kommunikation i projekt.Uppsatsen berör även Styrkor och svagheter som projektgruppens medlemmar besitter samt möjligheten att påverka gruppdynamiken. Utifrån ett hermeneutiskt vetenskapligt förhållningssätt har vår strävan varit att skapa förståelse för det område vi studerat. Vi har använt oss av kvantitativ och kvalitativ metod, genom att vi dels genomfört djupintervjuer samt e-postformulär. Användandet av båda metoderna grundar sig på att vi velat studera gruppdynamik och kommunikationsproblem i designintensiva företag både övergripande och mer detaljerat.Författarna har genom uppsatsen stärks i sin uppfattning om att det bästa sättet att genomföra ett projekt, inom ett designintensivt företag, är att ha en designmanager/projektledare som förstår sig på de olika disciplinerna. Det här för att ökad förståelse leder till bättre kommunikation mellan medarbetare.I uppsatsen framkommer det även att designmanagern måste ges tydliga styrverktyg samt möjlighet att påverka gruppsammansättning för en lyckad dynamik..

Syftet med arbetet var att klarlägga vad pedagoger anser är skillnaderna mellan så kallad traditionell pedagogik och Montessoripedagogik, samt belysa för och nackdelar mellan dem. Empiri har insamlats med djupintervjuer av tolv Montessoripedagoger som även har erfarenhet av traditionell pedagogik. Det resultat vi fick fram var att Montessorilärare har många gemensamma drag såsom synen på barn, arbetssätt, engagemang och att de anser att Montessoripedagogiken är lätt att anpassa till Lpfö 98 och Lpo 94. Resultatet har visat att Montessoripedagogerna i studien uttrycker gemensamma uppfattningar om fördelar med Montessoripedagogiken samt nackdelar med den traditionella pedagogiken. De har dessutom svårt att finna några nackdelar med Montessoripedagogiken.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka Styrkor och svagheter ett undersökt företag inom verkstadsindustrin lönesystem har för att sedan använda denna vetskap som utgångspunkt för ett nytt lönesystem. Tyngdpunkten är att precisera vilka kriterier som bör vara till grund för lönen för att nå företagens mål. Utifrån teorin sammanställs en modell som agerar som bedömningsgrund för de olika lönekriterierna som används för företaget.Modellen och intervjuer visar att företagets lönesystem har två typer av brister i form av utformningsbrister och processbrister. Bristerna i lönesystemets utformning relaterar till dess knappa omfattning då enbart breddkompetens belönas. Felen i lönesystemets process härrörs ifrån dålig kontroll av medarbetarnas faktiska kompetenser och en dålig uppföljning av regler.

Forskningsfråga: Vad karaktäriserar framgångsrik gerillamarknadsföring? Syfte: Syftet med denna uppsats är att tydliggöra de väsentliga inslagen i gerillamarknadsföring för att öka förståelsen för denna marknadsföringsmetod. Vi gör detta genom att analysera och klarlägga kärnan i gerillamarknadsföring, metodens olika inslag samt dess Styrkor och svagheter. Vi kommer sedan att analysera den funktion gerillamarknadsföring kan ha i företags och organisationers samlade marknadsföring. Metod: Uppsatsen baseras på en kvalitativ studie som utgått från en deduktiv ansats med en induktiv karaktär. Den empiriska datainsamlingen gjordes främst utifrån semistrukturerade intervjuer med respondenter med spetskompetens inom det valda forskningsämnet. Slutsats: Vår studie visar att framgångsrik gerillamarknadsföring karaktäriseras av stor kreativitet, men att gerillaaktiviteten inte får ta över budskapet.

Under 2008 inleddes ett arbete med att utarbeta ett koncept för expeditionär operativ förmåga. Detta mynnade ut i ett analytiskt koncept som är början på ett långsiktigt arbete för att forma Försvarsmakten att möta framtidens krav i en alltmer komplex omvärld. Expeditionär förmåga är tankesättet som ska få oss att bli mer framgångsrika i dels vårt deltagande i internationella insatser världen över men också i vår beredskap på hemmafronten. Innan och parallellt med detta arbete deltog Sverige i flera insatser styrkans karaktär kan liknas vid en expeditionär styrka. Konceptutvecklingen av det analytiska konceptet fortskrider och kommer att pågå under flera år framåt.

Prestationsmätning används för att mäta anställdas prestationer och ett sätt att utvärdera dessa är genom att använda feedback. Feedback ger möjlighet att diskutera individers Styrkor respektive svagheter och kan användas för att påverka ett beteende och framförallt för att påverka en individs arbetsinsats. När feedback ska förmedlas är det viktigt att återkoppling är anpassad efter personen som ska ta del av den för att feedbacken ska bli så effektiv som möjligt. Mottagaren av feedbacken bör se detta som något positivt för att förstå hur dennes handlingar påverkar både sin egen och hela organisationens prestation. Hur feedback förmedlas inom olika professioner kan variera på grund av att olika professioner också utvärderas på olika sätt.

Sveriges Länsstyrelser har fått i uppdrag av regeringen att samordna sina webbplatser. Dessa ska vara utformade med hänsyn till medborgarnas behov och förutsättningar vilket innebär att de måste vara tillgängliga, tekniskt funktionella samt användaranpassade. Mitt uppdrag har varit ge Länsstyrelsen i Västerbotten kunskap om vem deras webbplatsbesökare är, vad besökarna tycker om webbplatsens utformning och innehåll samt ta reda på vad som besökarna är mest nöjda med på webbplatsen. Resultatet av utvärderingen kommer att användas i diskussionen med de övriga Länsstyrelserna när de ska enas om de nya webbplatsernas gemensamma innehåll och struktur.Undersökning genomfördes i form av en webbenkät på Västerbottens Länsstyrelses webbplats. Enkäten har besvarat frågorna om vem som besöker denna webbplats och vad de tyckte om den.

Syftet med denna studie var att kontrollera om och i så fall hur mycketvisus förbättras med toriska linser jämfört med sfäriska linser vid astigmatism -0,50 D - -1,00 D.I studien ingick tolv försökspersoner, fördelat på nio kvinnor och tre män, medcylinder mellan -0,50 D och -1,00 D på ett eller båda ögonen korrigerades först medAir Optix® (sfärisk) beräknad på sfärisk ekvivalent och sedan med Air Optix forAstigmatism®(torisk) med Styrkor baserade på refraktionen. Högkontrastvisus ochlågkontrastvisus mättes både monokulärt och binokulärt.I studien framkom att i både monokulärt och binokulärt finns en statistisktsignifikant förbättring med den toriska linsen jämfört med den sfäriska. Ävenlågkontrastvisus visar en förbättring både monokulärt och binokulärt med den toriskalinsen, denna skillnad är inte statistiskt signifikant. Även vid 0,50 D cylinder finnsäven här en förbättring med den toriska linsen men denna är inte heller statistisktsignifikant, varken för hög eller lågkontrastvisus. För 1,00 D cylinder är förbättringensignifikant vid högkontrast men inte vid lågkontrastS.

Den här uppsatsen behandlar vikten av kommunikation i projekt och vill främst ge svar på faktorer som designmanagern kan inverka på för att skapa en lyckad kommunikation i projekt.Uppsatsen berör även Styrkor och svagheter som projektgruppens medlemmar besitter samt möjligheten att påverka gruppdynamiken. Utifrån ett hermeneutiskt vetenskapligt förhållningssätt har vår strävan varit att skapa förståelse för det område vi studerat. Vi har använt oss av kvantitativ och kvalitativ metod, genom att vi dels genomfört djupintervjuer samt e-postformulär. Användandet av båda metoderna grundar sig på att vi velat studera gruppdynamik och kommunikationsproblem i designintensiva företag både övergripande och mer detaljerat.Författarna har genom uppsatsen stärks i sin uppfattning om att det bästa sättet att genomföra ett projekt, inom ett designintensivt företag, är att ha en designmanager/projektledare som förstår sig på de olika disciplinerna. Det här för att ökad förståelse leder till bättre kommunikation mellan medarbetare.I uppsatsen framkommer det även att designmanagern måste ges tydliga styrverktyg samt möjlighet att påverka gruppsammansättning för en lyckad dynamik..

Sudoku is a popular game of logic in the form of a puzzle. Sudoku puzzles are printed daily in Swedish newspapers. The challenge of solving these puzzles have inspired many programmers to develop Sudokusolving algorithms. These algorithms use different approaches in order to quickly and efficiently solve the puzzles. One such approach is the use of logical strategies initially developed for human players.

Barn och ungas skulder som registrerats hos Kronofogden har under de senaste åren aldrig varit flera. Skolan har ett ansvar att försöka hindra denna oroväckande utveckling. Denna uppsats handlar om privatekonomins förekomst i tre olika läroböcker för samhällskunskap 1A1 på gymnasiet och har som mål att undersöka vilken hjälp dessa böcker ger lärare och elever på gymnasiet. I den senaste läroplanen SKOLFS 2011 har privatekonomi lagts till och är numera ett gymnasiegemensamt ämne som alla elever läser.Genom ett kodschema har jag kunnat identifiera förekomsten av privatekonomin och bestämma kvantiteten av densamma genom räknandet av ord. Undersökningen är tvådelad där den andra delen analyserar innehållet och försöker göra slutsatser genom olika typer av textanalyser.Slutsatsen för undersökningen är att de tre böckerna har olika Styrkor och svagheter men framförallt är det språkbruket som skiljer sig åt.

Denna rapport undersöker hur förutsättningarna ser ut för att främja miljöteknikexporten i Norrköpings kommun, vilka hinder och möjligheter det finns. Rapporten undersöker även hur näringslivet arbetar med de interna miljöfrågorna inom företagen och hur näringslivet uppfattar företagsklimatet är i Norrköping. Undersökningen gjordes med en enkätundersökning som gick ut till 120 näringsutövare, dock var svarsfrekvensen så låg som 36 procent och denna rapport kan endast ses som ett vägledande dokument för vidare undersökningar. I den första delen undersöktes hur företagen arbetar internt med miljöfrågor. Enkäten tog upp frågeställningar såsom vilka eller vilket verktyg som företagen använde sig av i arbetet.