Bakgrund: Metoderna för att styra organisationer har varit många under årens gång. Under 1960-talet fick budgeten sitt genombrott bland svenska företag. Budgetens främsta användningsområde var då planering och samordning av verksamheten. Budgeten har sedan dess utvecklats betydligt och har idag flera olika roller och syften. Problem: Under de senare åren har budgeten utsatts för mycket kritik och dess relevans i dagens företag har ifrågasatts.

Goodwillposten är ett mycket omdebatterat område inom redovisningen då värderingsmetoderna som tillämpas har stora inslag av subjektiva bedömningar. I Balans belyser Lennartsson börsens krav på ökad transparens inom området och vid tillämpningen av IAS 36, där Buisman även konstaterar att standarden tillåter stora inslag av subjektivitet[1]. En undersökning gjordes av Carlin och Finch 2008 då de granskade 105 australienska företag och deras val av diskonteringsräntor vid nedskrivningsprövning av goodwill. Man valde att med hjälp av CAPM räkna fram teoretiska diskonteringsräntor för varje enskilt företag, dessa jämfördes med företagens redovisade diskonteringsräntor för att undersöka om räntenivån var satt på en opportunistisk nivå för att påverka det redovisade resultatet. Med detta som grund anser vi att det är av intresse att studera om det finns ett bakomliggande opportunistiskt beteende hos företagen noterade på OMX Large Cap vid nedskrivningsprövning goodwill.

Bakgrund: Metoderna för att styra organisationer har varit många under årens gång. Under 1960-talet fick budgeten sitt genombrott bland svenska företag. Budgetens främsta användningsområde var då planering och samordning av verksamheten. Budgeten har sedan dess utvecklats betydligt och har idag flera olika roller och syften. Problem: Under de senare åren har budgeten utsatts för mycket kritik och dess relevans i dagens företag har ifrågasatts.

Bakgrund och problem: Det blir allt vanligare i dagens globaliserade värld att flerastora företag söker sig utanför sina nationsgränser för att växa på nya marknader.Detta medför då en rad utmaningar inom ekonomistyrning när man skall etablera sig ifrämmande länder. I vår studie har vi fokuserat oss hur japanska företag medverksamhet i Sverige tillämpar och anpassar sitt belöningssystem till svenskaförhållanden. Belöningssystem är generellt annorlunda i Japan i jämförelse medSverige, vi vill då öka förståelsen hur belöningssystem som Styrinstrument skiljer sigmellan dessa två länder. Genom att intervjua människor verksamma i Sverige medjapanska rötter och stor erfarenhet från den japanska arbetsmarknaden kan viinförskaffa lärdom om hur man vill bli belönad och hur de uppleverbelöningssystemets roll som styrmedel och vad som motiverar anställda att prestera.Syfte: Syftet med den här studien är att skapa en ökad förståelse för hurbelöningssystem är utformade i japanska företag och i vilken utsträckning de anpassastill svenska förhållanden samt vad som motiverar anställda att prestera i Sverigerespektive Japan?Metod: En kvalitativ undersökningsmetod har genomförts, riktad till tre expertintervjuer vid två japanska företag.

Abstrakt Gustafsson Peter (2010) En studie i hur kursplanen används av lärare i gymnasieskolan (The syllabus ? how is it used by teachers?). Skolutveckling och ledarskap, SÄLIII:3 Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Mitt syfte med den här uppsatsen var att undersöka hur kursplaner används av lärare i gymnasieskolans yrkesprogram och se om det finns skillnader som är intressanta i sättet att arbeta med dem. Tanken är att ta reda på hur lärare använder kursplanen, som är ett viktigt underlag och Styrinstrument för att skapa kurser för elever på våra skolor i Sverige. Kursplanen är ett underlag som skall ge information om vilka kunskaper eleven skall uppnå (vilka är inlagda som kursmål) samt vilka betygskriterier som finns för att en likvärdig bedömning skall uppnås när det gäller betyg nationellt i hela vårt land. Samtidigt är det meningen att kursplanen ska kunna ligga som en grund, för att en ?infärgning? av kursen skall vara möjlig att göra, för att spegla och motsvara den lokala ortens eller närområdets behov.

Under de senaste decennierna har fokus riktats mot att effektivisera de utgående transporterna, vilket gjort att de inkommande transporterna kommit i skymundan. Företagen har dock på senare tid kommit till insikt om den potential som finns i att även förbättra de inkommande transporterna. Syftet med rapporten var från början att studera hur de inkommande transporterna fungerar samt ur ett kostnadsperspektiv utvärdera potentialen för förbättring. Under studiens gång skedde dock en syftesförskjutning på grund av problem vid fallstudieföretaget. Arbetet kom att fokuseras mer på kartläggning av inkommande transporterna, än på metoder för att förbättra konkurrenskraften, då detta område visade sig vara ett större problem än väntat.

Bakgrund: Det är nästan tio år sedan Kaplan & Nortons modell Balanced Scorecard lanserades och eftersom förutsättningarna för företagen förändrats markant sedan dess finns det anledning att undersöka om det finns delar av modellen som behöver utvecklas eller förfinas. Eftersom det inte längre är hårda resurser som avgör hur framgångsrikt ett företag är finns det anledning att se över de befintliga styrsystemen. För de kunskapsintensiva företagen handlar det i hög grad om att konkurrera med kunskap och att undersöka modellens giltighet med ett kunskapsstrategiskt fokus känns angeläget. Syfte: Uppsatsens syfte är att utreda huruvida lärande- och innovationsperspektivet i Kaplan & Norton?s Balanced Scorecard-modell är tillräckligt för dagens företag och deras visioner, mål och strategier samt kunskapsbehov.

Landstingen är ansvariga för stora delar av den svenska hälso- och sjukvården i Sverige. De senaste åren har landstingen varit drabbade av en ytterst ansträngd ekonomi och endast fem av 20 landsting kunde under 2002 redovisa ett överskott. Den försämrade ekonomin kan till viss del förklaras av en hög arbetslöshet vilket innebär minskade skatteintäkter. Eftersom den offentliga sektorn, och däribland landstingen, får den största delen av sina intäkter via skatter drabbas de hårt av en vikande sysselsättning. Andra orsaker till den försämrade ekonomin är kostnadsökningar och stigande lönekostnader.

Den gemensamma fiskepolitiken inom EU har länge resulterat i stora problem med överfiskeliksom ineffektivitet och höga kostnader för såväl medlemsstater som enskilda fiskare.Situationen är ett resultat av svaga samt ineffektiva styrmedel som motverkar varandra.Eftersom de styrmedel och regleringar samt bidrag som styr den gemensamma fiskepolitikeninom EU inte är effektiva, finns de negativa krafter som ett fritt tillträde innebär kvar. Denpolitiska viljan att fatta hållbara beslut för fisket inom EU har saknats. Bakom besluten har ihuvudsak representanter som bevakar och skyddar fiskenäringen suttit. I de flesta ekonomiskaoch politiska analyser brukar också EU:s gemensamma fiskepolitik liknas vid ett fiske med ettså kallat reglerat fritt tillträde. Varje enskild fiskare agerar rationellt genom att ständigtförsöka öka sin fiskeansträngning i ett delvis reglerat, men i praktiken relativt öppet och fritt,tillträde vilket innebär att nivån för fiskeansträgningen blir högre än vad nivån för ett effektivtfiske är.

Denna studie har gjorts i syfte att utreda vilka effekter som kommun, byggherre och bank upplever då en exploateringsfastighet överlåts till en byggherre först efter att byggnationer påbörjats inom ramen för en kommunal markanvisning. Studien har gjorts på förslag av Gävle kommun som sökt svar på om en överlåtelsetidpunkt efter byggstart kan vara ett instrument att uppnå rätt resultat då exploatering görs på kommunalt ägd mark. För att belysa effekterna har studien gjorts genom jämförelse av hur aktörer upplever förfarandet som tillämpas av Örebro kommun med hur aktörer upplever förfarandet som tillämpas av Gävle kommun. I Örebro kommun genomförs marköverlåtelsen till byggherren först efter att byggnationer påbörjats på fastigheten. I Gävle kommun sker normalt överlåtelsen innan byggstart även om svävarvillkor ibland förekommer vilket fördröjer byggherrens möjlighet att erhålla lagfart. För att förstå hur aktörerna kommun, byggherre och bank upplever effekterna har (1) semi-strukturerade, kvalitativa telefonintervjuer gjorts med aktörer på respektive orter. (2) Avtal om markanvisning har granskats för att förstå hur kommunerna reglerar sina respektive överlåtelsetidpunkter. Resultatet visar att tidpunkten för exploateringsfastighetens överlåtelse kan användas som instrument att förhindra spekulation med kommunalt ägd mark.

Syfte: Studiens syfte är att belysa en kommunal skolverksamhets förändringsprocess med att utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete från kvalitetsredovisning till ett kontinuerligt förbättringsarbete. Genom att ställa ett enskilt fall i relation till kontextuella samband syftar studien även till att belysa det komplexa samspel som föreligger från det att ett politiskt beslut fattats till att det blivit en institutionaliserad del av skolenheternas vardagsarbete.Teori: Lindensjö & Lundgrens teoretiska begreppsapparat och teoretiska perspektiv används för att beskriva och analysera politisk styrning av reformen kring systematiskt kvalitetsarbete. Teorin om offentliga insatsers resultat identifierar åtta faktorer som kan påverka. Dessa faktorer används för att organisera studiens resultat. Sandberg & Targamas teori om hur man kan utveckla praktiska metoder för ledning genom förståelse utifrån ett tolkande perspektiv och Senges teori om generative learning utifrån behovet av att i en lärande organisation ständigt ifrågasätta sina mental models används för att förstå förändringsprocessen och ställs i relation till Gadamers begrepp verkningshistoria.Metod: Det empiriska materialet härrör från sex kvalitativa intervjuer med tre rektorer och en intervju med utbildningsledare vid utbildningsförvaltning, samt från textgranskning av kvalitetsredovisningar.

På senare år har kommunerna tenderat att, i större utsträckning än tidigare, bolagisera delar av sin verksamhet eftersom de anser att en privaträttslig form är mer fördelaktig än den gängse förvaltningsformen. I de fall kommunerna vill använda sig av det egna bolagets tjänster uppkommer frågan om de kan sluta avtal direkt med bolaget, med frångående av LOU:s regler, eller om upphandling måste ske. Frågan huruvida kommunerna kan organisera sin verksamhet i bolagsform utan att det därigenom uppstår ett upphandlingspliktigt förhållande mellan kommuner och dess egna bolag, har varit föremål för omfattande diskussioner under en lång tid. Det kan konstateras att det idag finns en motsättning mellan upphandlingslagstiftningens syfte att värna om de allmänna medlen och därigenom den effektiva konkurrensen och kommunens intresse av att själv välja hur den skall styra verksamheten. Varken EG-rätten eller nationell rätt medger något formellt undantag från reglerna om offentlig upphandling.