De tydligaste slutsatserna vi har kommit fram till i vÄr undersökning, Àr att företag bör satsa pÄ att erbjuda, de mjukvaruutvecklare som har en anstÀllning, intressanta och roliga arbetsuppgifter. De arbetssökande, som Ànnu inte har en anstÀllning, motiveras frÀmst av ett bra arbetsklimat. Företagen bör inte, oberoende om de ska attrahera arbetskraft eller fÄ personal att stanna kvar, konkurrera med lönesÀttning dÄ, individerna i vÄr undersökning, ansÄg att det endast gav effekt tills att de nÄtt en viss lönenivÄ. I jÀmförelsen mellan företagen har vi inte observerat nÄgon speciell skillnad, gÀllande vilka faktorer som företagen tror motiverar mjukvaruutvecklarna. Eftersom Sony Ericsson Àr ett större och mer vÀlkÀnt företag mÄste mindre företag, som Ajilon, anpassa sina personalstrategier sÄ att de blir mer attraktiva.

I skolans styrdokument uttrycks att verksamheten ska utformas och pr?glas av omsorg om elevens h?lsa, v?lbefinnande och utveckling. Tidigare forskning skriver fram att skolan ?r en skyddsfaktor f?r att fr?mja v?lbefinnande. Trots detta visar flera rapporter att den psykiska oh?lsan hos barn i svenska skolor ?r en stor utmaning.

Syftet med litteraturöversikten var att sammanstÀlla och beskriva arbetsterapeutiska interventioner och effekten av dessa inom arbetsrehabilitering. Datainsamling har utförts genom sökningar i vetenskapliga databaser. Urvalet gjordes utifrÄn faststÀllda inklusions- och exklusionskriterier. Artiklarna granskades och analyserades i enighet med Friberg (2012). Resultat av studien visade att arbetsterapeuterna inom arbetsrehabilitering anvÀnder sig av interventioner för att underlÀtta arbetsÄtergÄng.

Sett utifrÄn producentens perspektiv har pitchen blivit en vÀldigt central del i arbetet nu jÀmfört med vad den var mellan 1956 och 1987 dÄ SVT hade monopol pÄ TV-Sverige och enbart anvÀnde sig av sina egna produktioner. Idag ser bilden helt annorlunda ut. Kommersiella kanaler, och Àven SVT, köper in TV-program frÄn produktionsbolag. Jag ska tillÀgga att SVT fortfarande, och Àven TV4, till viss del producerar sina egna program, men lÄngt ifrÄn alla. Pitchen kan upplevas som liten och betydelselös i ett stort sammanhang, men trots att den Àr en liten del Àr den otroligt viktigt.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka och jÀmföra motivationen hos amatör- och elitfotbollsspelare mot bakgrund av Älder, prestationsnivÄ och attribuering. Följande frÄgestÀllningar har besvarats: (1) Skiljer sig motivationen Ät mellan elitidrottare och amatöridrottare? (2) Attribuerar elitidrottare och amatöridrottare olika? (3) PÄverkar Älder motivationen? Försökspersoner (n=32) i ett amatörlag (n=16) och ett elitlag (n=16) fick fylla i en enkÀt, uppbyggd av Sport Motivation Scale och Attribution Theory. Ett oberoende t-test och ett korrelationstest utfördes. En signifikant skillnad upptÀcktes mellan amatör och elit pÄ kategorierna Inre Motivation och Amotivation.

Syftet med studien var att fÄ reda pÄ om upplevd första respektive andra ordningens förÀndring, i livet eller arbetet, fÄr olika konsekvenser för upplevd psykisk hÀlsa. Om upplevd andra ordningens förÀndring relaterar till mer upplevda psykiska besvÀr Àn en förÀndring av första ordningen. Den oberoende variabeln Àr förÀndring och innefattas av en förÀndring av första ordningen, förÀndring av andra ordningen och ingen förÀndring alls. De beroende variablerna Àr psykisk ohÀlsa i form av besvÀr som stress, oro, Ängest, sömnstörning, trötthet och nedstÀmdhet. Undersökningen genomfördes av en enkÀtstudie av anstÀllda inom offentlig kommunal förvaltning.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur fritidspedagoger uppfattar den aktuella situationen rörande samverkan och ansvar inom sÄvÀl grundskolan som fritidshemmet. Tanken med studien var Àven att belysa deras Äsikter och medvetenhet kring fritidshemmets integrering i skolan och det nya kravet pÄ lÀrarlegitimation. Studien har utgÄtt frÄn en kvalitativ metod och med kvalitativ intervju som verktyg. I resultatet visar respondenterna en generellt god insikt kring ansvar och samverkan. Samtliga upplever en god samverkan lokalt men tror att situationen ser annorlunda ut nationellt.

Studiens syfte Ă€r att förklara hur smĂ„företagaren uppfattar nyttan med revision och revisionsnĂ€ra tjĂ€nster. Vidare syftar studien till att förklara hur relationen med den revisor smĂ„företagaren har idag pĂ„verkar framtida beslut om att behĂ„lla revisionen nĂ€r revisionsplikten slopas. Studien bygger pĂ„ tidigare forskning över nyttan med revision i smĂ„företag. Samt behov ? och relationsattribut som pĂ„verkar valet av fortsatt revision. I studien anvĂ€nds en kvantitativ metod med en hypotetisk-deduktiv ansats, dĂ€r empirin insamlats via en enkĂ€tundersökning till 180 smĂ„ Ă€garledda aktiebolag inom Östersunds Kommun.

Akvaponik beskrivs som en innovation som kan fr?mja h?llbar livsmedelsproduktion, samtidigt som dess implementering ?nnu inte har n?tt kommersiell framg?ng. Tidigare forskning identifierar flera hinder f?r en etablering av systemet i olika delar av v?rlden, men situationen i Sverige ?r mestadels outforskad. Denna studie unders?ker vad som hindrar kommersiell akvaponik i Sverige utifr?n ekonomiska, regelm?ssiga, sociala och milj?m?ssiga aspekter, samt hur dessa hinder kan motverkas.

I januari 2011 delades de tva? sista fria IPv4-adressblocken ut av Internet Assigned Numbers Authority (IANA) till den asiatiska Internetregistratorn Apnic (Asia Pacific Network Information Centre). Detta inneba?r att adresserna som fanns i den centrala adresspoolen nu a?r slut. Registratorn hade anso?kt om dessa adressblock eftersom det ra?der akut brist pa? Internet Protocol version 4- (IPv4-adresser) i Asien samtidigt som Internetanva?ndarna i denna del av va?rlden o?kar explosionsartat (Magnusson, 2011a).

För att revisorn pÄ ett sjÀlvstÀndigt och opartiskt sÀtt ska kunna utföra en trovÀrdig granskning krÀvs att han Àr oberoende i förhÄllande till revisionsklienten och att han har den kompetens som krÀvs. Revisorn kan utöver granskningen Àven ge fristÄende rÄdgivning till revisionsklienten. Detta har pÄ senare Är diskuterats intensivt, dÄ mÄnga anser att det inte gÄr att kombinera rollerna som granskare och rÄdgivare utan att oberoendet riskeras. Vi testade olika faktorer som vi tror pÄverkar revisorn i hans/hennes rÄdgivning och utgick frÄn en modell nÀr vi testade faktorerna. Vi skapade hypoteser som vi testade med hjÀlp av en enkÀtundersökning som vÀnde sig till kvalificerade revisorer.

Diabetes typ 1 och 2 Àr idag en folksjukdom och antalet nyinsjuknade ökar i samma omfattning som fetmaepidemin. Dess behandling Àr emellertid komplex varför föreliggande litteraturstudie syftade till att beskriva vuxna individers erfarenheter av att leva med diabetes typ 1 och 2. Litteratursökningen utfördes i databaserna CINAHL och PubMed. BÄde kvantitativa och kvalitativa studier (N=10) inkluderades vilka kvalitetsgranskades av bÄda författarna oberoende av varandra med hjÀlp av ett modifierat granskningsprotokoll. Resultatet visade att individernas erfarenheter av att leva med sjukdomen berörde sex olika teman; plasmaglukosnivÄn, copingstrategier, insulinpump/insulinpenna/antidiabetikum, kost, stöd och oro.

Ett av mÄlen inom forskningsomrÄdet artificiell intelligens Àr att simulera mÀnskliga egenskaper och beteenden i en maskin. Syftet med uppsatsen var att undersöka om det fanns nÄgot som efterliknade den mÀnskliga inlÀrningsförmÄgan i roboten AIBO ERS-210. Den teoretiska bakgrunden utgjordes av Skinners teori om operant betingning. Syftet besvarades genom ett experiment som gick ut pÄ att undersöka hur AIBO?s benÀgenhet att lyda tre olika kommandon pÄverkades av belöning och bestraffning.

Markus och Kitayama definierar oberoende jag som ett jag som Ă€r sjĂ€lvstĂ€ndig och separat frĂ„n andra individer. Kollektivt jag definieras som ett sammankopplat till andra individer. Syftet med studien var att undersöka vilka upplevelser kring identitet som en person med invandrarbakgrund har. MĂ„let var Ă€ven att undersöka vad som pĂ„verkade individens upplevelser kring identiteten. Åtta intervjuer genomfördes genom chat, dĂ€r deltagarnas Ă„lder varierade mellan 20-46 Ă„r.

Bakgrund och problem: Digital transformation ?r ett hett ?mne inom aff?rsv?rlden, med ett ?kande antal f?retag som str?var efter att anpassa sig till digitala teknologier f?r att f?rb?ttra sina aff?rsmodeller och skapa nya v?rdeskapande aktiviteter. Men med digitala transformationen kommer ocks? utmaningar som budgetber?kningar och brist p? teknisk kunskap vilket ofta leder till misslyckade transformationer. St?rre f?retag har ofta mer resurser till att hantera dessa utmaningar j?mf?rt med SMF.