Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att belysa förtroendet för revisorer och vad som skapar förtroende för dem. Vi vill dessutom belysa vad revisorer gör för att skapa förtroende hos sina klienter.Metod: Uppsatsen baseras pÄ en kvalitativ metod. I vÄr teoretiska referensram anvÀnder vi oss av litteratur inom omrÄdet, artiklar, propositioner och material frÄn förelÀsning inom revision. VÄrt empiriska material har vi fÄtt genom att vi har intervjuat fyra revisorer, en revisorsassistent, tvÄ företagare, en skatterevisor pÄ Skatteverket samt en kontorschef pÄ en bank för att fÄ ett svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. I vÄr analys jÀmför vi teorin med empirin och gör dÀrefter vÄra slutsatser. Resultat & slutsats: Det som skapar förtroende hos företagarna Àr revisorernas kompetens och noggrannhet.

Examensarbete - Civilekonomprogrammet. Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet. Författare: Josefin Pettersson & Robert HÄkanssonHandledare:  Professor Sven-Olof Yrjö CollinExaminator:  Christopher von KochTitel: Vad förklarar revisionskvalitet? ? En studie om revisorns benÀgenhet att ge en going concern-varning.Bakgrund och problemdiskussion: Revisionskvalitet har under senare Är fÄtt ökat fokus till följd av revisorsskandaler. Kvalitén kan betraktas som lÄg dÄ ett bolag som gÄtt i konkurs inte fÄtt en varning om fortsatt drift i föregÄende revisionsberÀttelse.

En sammanfattning av uppsatsen pÄ maximalt 8000 tecken..

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀnniskors upplevelse av hÀlsa vid kronisk sjukdom. 16 vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i fem slutkategorier: att vara med familj och vÀnner, att vÀlja glÀdje och förÀndra synen pÄ livet, att göra det som Àr meningsfullt, att vara oberoende och bestÀmma över sitt liv och att finna styrka och frid i andlighet. Familj, vÀnner och att ha nÄgot meningsfullt att göra viktigt för mÀnniskor i studien. MÀnniskor ville Àven uppleva oberoende, fatta egna beslut och kunna bo hemma. För att kunna befrÀmja hÀlsa hos mÀnniskor med kronisk sjukdom för sjuksköterskor Àr det mycket viktigt att veta vad de som unika mÀnniskor upplever vara hÀlsa dÄ denna upplevelse Àr högst individuell.

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka vilka bakomliggande faktorer som p?verkar ?terg?ngen eller avslutet till idrott efter en l?ngtidsskada hos kvinnliga innebandyspelare i ?ldern 16?19 ?r. Metod: Studien ?r baserad p? en kvalitativ metod som grundar sig i sex semistrukturerade intervjuer. Deltagarna har tagits fram genom sn?bollsurval, bekv?mlighetsurval samt avsiktligt urval. Intervjuerna av de sex kvinnliga innebandyspelarna som haft en l?ngtidsskada transkriberades och genomgick b?de en tematisk analys samt en kvalitativ inneh?llsanalys.

I dagens förĂ€nderliga omgivning har det blivit allt vanligare för smĂ„ och medelstora företag att samverka i nĂ€tverk (SME nĂ€tverk) för att möta kundernas mer komplexa och specifika krav. SME nĂ€tverk Ă€r en frivillig, avsiktlig sammanslutning av relativt homogena, smĂ„ och medelstora företag som arbetar tillsammans under ledning av en styrgrupp, för att nĂ„ affĂ€rsspecifika mĂ„l. Oavsett storlek eller antal medlemsföretag i ett SME nĂ€tverk Ă€r det nödvĂ€ndigt med struktur och styrning. Det Ă€r viktigt för nĂ€tverkets utveckling att tillsĂ€tta en styrgrupp, vars frĂ€msta uppgift Ă€r att övervaka medlemsföretagen sĂ„ att de resurser som nĂ€tverket tilldelats genererar önskade och utlovade prestationer. Övervakning har i studier visat sig vara absolut nödvĂ€ndigt för att motverka medlemsföretagens naturliga instinkt att konkurrera med varandra.

En revisor bidrar till att kvalitetssÀkra den finansiella information företag lÀmnar ifrÄn sig och revision ses som en kvalitetsstÀmpel gentemot tredje part. NÀr det inte lÀngre Àr revisionsplikt för smÄ bolag har konkurrensen hÄrdnat i revisionsbranschen. RevisionsbyrÄerna har dÀrför tilltagit ÄtgÀrder sÄ som marknadsföring för att behÄlla och attrahera nya klienter. Syftet med denna studie Àr att skapa förstÄelse för hur revisorer resonerar kring relationen till klienter och hur de upplever att den pÄverkas av de ÄtgÀrder som krÀvs för att behÄlla och attrahera klienter.Studien har fördjupats i tre begrepp som i sin tur Àr kopplade till teorier. Det studeras hur revisoryrket som profession, marknadsföring och oberoende pÄverkar klientrelationen och dessa stöds av agentteorin, professionsteorin och institutionell teori.

MiljötÀnkande och samhÀllsansvar fÄr allt större uppmÀrksamhet i dagens samhÀlle. UtifrÄn det tvingas företag till en större medvetenhet betrÀffande dess samhÀllsansvar. Till följd av det upprÀttar allt fler företag separata hÄllbarhetsredovisningar som innefattar dessa aspekter. Det faktum att företag som tar samhÀllsansvar kan fÄ ett gott anseende hos intressenter har gjort att det uppstÄtt en iver att dra nytta av denna möjlighet. Ivern att pÄ detta sÀtt uppnÄ en konkurrensfördel har lett till att mÄnga hÄllbarhetsredovisningar mer liknar reklambroschyrer Àn redovisningar som genomgÄtt en oberoende granskning.

Styrelsens roll och betydelse för företagets tillvÀxt Àr en mycket intressant frÄga som har belysts av mÄnga forskare frÄn olika discipliner och skolor. Gemensamt för de flesta av dessa Àr dock att deras fokus varit instÀllt pÄ stora multinationella företag och huruvida dessa Àr tillÀmpbara pÄ smÄ, nystartade företag Àr nÄgot oklart. De teoretiska bidragen som finns idag, baserade pÄ smÄ företag, Àr till viss del en snÄrig djungel och ambitionen med vÄr uppsats Àr att bidra till ökad förstÄelse för dessa samt skapa en mer strukturerad sammanstÀllning av teoribildningen. Syftet med vÄr uppsats Àr att ur VD:s perspektiv studera huruvida en styrelse i smÄ och medelstora företag med tillvÀxtambitioner hÀmmar eller frÀmjar företagets tillvÀxt. MÄlsÀttningen Àr Àven att skapa en generell förstÄelse för hur styrelsen i dessa företag faktiskt arbetar idag.

Denna uppsats behandlar nÀtverksoptimering, med fokus pÄ att fÄ fram den bÀsta möjliga tillgÀngligheten till lÀgsta möjliga kostnad, i form av lÀnkar. I studien tas en teoretiskt grundad hypotes om en metod fram för att lösa detta problemet. Samt genomförs ett test dÀr metoden appliceras pÄ ett studieobjekt för att bekrÀfta huruvida metoden verkar fungerar eller inte.Resultatet blir slutligen en metod som genom att analysera tillgÀngligheten, lÀnk redundansen samt berÀkna antal oberoende vÀgar mellan noder i ett nÀtverk. Kan genom att jÀmföra resultat frÄn före en förÀndring med resultat frÄn efter en förÀndring lyfta fram de förÀndringar som medför förbÀttringar. VarpÄ ett nÀtverk kan optimeras till bÀsta möjliga tillgÀnglighet till lÀgsta möjliga kostnad, i form av lÀnkar..

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka, dels teoretiskt enligt agentteorin, dels empiriskt, hur potentiella problem relaterade till informationsasymmetri mellan styrelse och VD förebyggs. Vi vill Àven undersöka vilka faktorer som ligger till grund för styrelsens val av metod för att förebygga dessa potentiella problem. VÄr ansats Àr abduktiv, dÄ vi har utgÄtt frÄn bland annat agentteorin vid insamlingen av empirisk data. Enligt vÄr analys av det empiriska materialet lÀgger företagen mer fokus pÄ kontrollmetoden trust, och i viss mÄn managementstyrning, Àn vad vi enligt analysmodellen hade förvÀntat oss. UtifrÄn analysen har vi Àven dragit slutsatsen att institutionalisering kan spela en avgörande roll i ett företags val av kontrollmetoder för att förebygga potentiella problem kopplade till informationsasymmetri..

SYFTE: Att undersöka om rationella förvÀntningar tillÀmpas pÄ optionsmarknaden. Vi undersöker Àven huruvida historisk Volatilitet (HV) kan ge en prognos överlÀgsen estimatet av realiserad jÀmfört med implicit volatilitet (IV). Vidare ser vi pÄ om detta eventuella samband skiljer sig Ät mellan olika konjunkturlÀgen.EMPIRI: Studien visar att IV Àr ett bÀttre mÄtt pÄ framtida volatilitet Àn HV. Ingen skillnad kan skönjas mellan koefficienterna i uppgÄngs- resp. nedgÄngsperioder.

Ingen sammanfattning krÀvdes i denna uppsats..

Revisorers oberoende Àr ett av de mest omdiskuterade omrÄdena inom revisionen. Den 1 januari 2002 ersattes den gamla revisorslagen innehÄllande förbudskatalogerna av en ny lag, vilken innehÄller en sÄ kallad analysmodell. RÀtt tillÀmpad ska modellen fungera som ett hjÀlpmedel för revisorerna och revisionsbyrÄerna vid hanteringen av oberoendefrÄgor. UtifrÄn de skillnader som finns mellan de tvÄ lagarna, ska vi undersöka hur verksamma revisorers arbete, vid val av revisionsuppdrag, har förÀndrats? Har lagÀndringen inneburit sÄdana förÀndringar, vilket motiverar lagÀndringen sÄhÀr i efterhand?VÄrt övergripande syfte Àr att undersöka hur revisorer tolkar scenarier, samt frÄgestÀllningar betrÀffande deras opartiskhet och sjÀlvstÀndighet, utifrÄn de skillnader som finns mellan de tidigare förbudskatalogerna och den nya analysmodellen.

Revisorns oberoende Àr ett mycket omdebatterat Àmne som stÀndigt har varit i fokus och dÀrför tillkom analysmodellen i och med införandet av revisorslagen Är 2002. Syftet Àr att undersöka om analysmodellen stÀmmer överens med hur det fungerar i praktiken oavsett om revisionsbyrÄerna Àr stora eller smÄ. Vi vill Àven undersöka om det finns nÄgra skillnader mellan de tvÄ kategorierna stora och smÄ revisionsbyrÄer nÀr det gÀller tillÀmpningen av analysmodellen och hur oberoendet uppnÄs. Det empiriska materialet insamlade vi genom att utföra personliga intervjuer med tvÄ stora och tvÄ smÄ revisionsbyrÄer. Slutsatserna visar att analysmodellen delvis stÀmmer överens med hur det fungerar i praktiken.