Bakgrund och problem: Årsredovisningar har till syfte att redovisa information om företagets finansiella situation. Om det finns felaktigheter i denna information påverkar det företagets intressenter. Idag finns det möjligheter för vd:n att påverka resultatet via olika tekniker i den riktning som han/hon anser är lämplig.  Det kan finnas olika anledningar bakom dessa aktioner och en som uppmärksammats är att vd:ns relation till Styrelsen kan ha inverkan på användandet av earnings management. I denna studie har vår avsikt varit att undersöka om det finns något samband i användandet av earnings management och vd:ns inblandning i Styrelsen.Syfte: Syftet är att undersöka om earnings management förekommer i större omfattning i företag där vd:n är invald i Styrelsen än företag där vd:n inte är med i StyrelsenMetod: Studien har använts sig av en kvantitativ forskningsstrategi, där utgångspunkten har varit en deduktiv forskningsansats. I insamlandet av data har vi använt oss av en metod som heter innehållsanalys.

Under den senare delen av 1900-talet inträffade ett antal företagsskandaler, såsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för såväl styrelsers som revisorers arbete. För att återfå förtroende på den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande åtgärderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i Styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vår problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande påverkat ansvarsfördelning i Styrelsen?För att kunna besvara vår frågeställning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrån ett expertperspektiv.

Styrelser i bostadsrättsföreningar har ett omfattande ansvar för beslut de tar rörande föreningens ledning och förvaltningen av föreningens angelägenheter. Lider en part skada av Styrelsens beslut kan Styrelsen bli skadeståndsskyldig utifrån bestämmelserna i bostadsrättslagen och lagen om ekonomiska föreningar. Utredningen har visat att denna skadeståndstalan kan avse sak- och personskador samt rena förmögenhetsskador. Ansvaret är således vidsträckt och kan komma som en överraskning då många bostadsrättsföreningsstyrelser kan bestå av lekmän.För att skydda sig mot dessa skadeståndanspråk tecknar många bostadsrättsföreningar ansvarsförsäkringar för sina styrelseledamöter. Detta innebär att ansvarsförsäkringen tar på sig betalningsansvaret vid eventuell skadeståndsskyldighet.

Syftet med uppsatsen är att beskriva styrelseutvärdering i några relevanta teoretiska sammanhang, kartlägga styrelseutvärdering i svenska börsbolag, samt att bedöma relevansen hos respektive teori i ett svenskt sammanhang. Jag har valt att kombinera kvantitativ och kvalitativ metod. Basen har bestått av en enkätundersökning vilken har kompletterats med djupintervjuer för att öka min förståelse för teorin och empirin. I uppsatsen har jag arbetat hypotetiskt deduktivt. Jag utgick från ett par teoretiska perspektiv och undersökte vad de framhöll om styrelseutvärdering.

Styrelsen och revisorn i ett aktiebolag har ett parallellt ansvar som främst aktualiseras vid skadeståndstalan när båda bolagsorganen på något sätt varit inblandade. ABL uppställer en ansvarsfördelning som anger att Styrelsen är ansvarig för bolagets organisation och förvaltning. Styrelsen har även till uppgift att se till bolagets ekonomiska förhållande och det ska ske fortlöpande. Styrelsens ansvarsområden framgår av 8 kap 4 § ABL. Revisorn däremot, som är ett oberoende organ i förhållande till bolaget, deltar inte i bolagets förvaltning.

Titel:En studie om Styrelsens oberoendeProblem:Enligt den svenska bolagsstyrningskoden ska Styrelsen vara oberoende i förhållande till bolaget och ägarna. Det har visat sig att flertalet bolag utnyttjar möjligheten att avvika från koden på denna punkt. Ett av kodens syften är att bidra till en förbättrad bolagsstyrning i svenska bolag, vilket i sin tur ska leda till ökat förtroende för det svenska näringslivet. För att uppnå det blir frågan om hur viktigt det är att Styrelsen är oberoende i förhållande till ägarna aktuell.Syfte:Syftet med uppsatsen är att klargöra om det är viktigt och, om så är fallet, varför det är viktigt att Styrelsen i ett aktiebolag är oberoende i förhållande till bolagsledningen och bolagets ägare.Metod: Författarna ska besvara sina frågeställningar genom en undersökning av årsredovisningar från samtliga bolag på OMX Stockholm Large Cap samt uttalanden från branschinsatta personer. Författarna använder både en kvalitativ och en kvantitativ metodik.Resultat:Författarna har kommit fram till att de flesta av bolagen som tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning följer kodens rekommendation om att Styrelsen ska vara oberoende gentemot bolaget, dess lednings och de större ägarna.Författarna anser även att Styrelsens ledamöter ska vara oberoende gentemot bolaget, dess ledning och större ägare med den anledningen att Styrelsens arbete ska ta tillvara på samtliga aktieägares intressen..

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka och beskriva hur föreståndare i mellanstora församlingar inom Evangeliska Frikyrkan upplever rollfördelningen mellan sig själva och församlingens styrelse. Styrelsens arbetsgivaransvar samt rollfördelningens konsekvenser för föreståndarens arbetsmiljö ingår också i studiens syfte. Studien utgår från ett induktivt angreppssätt med halvstrukturerade intervjuer som genomförts på telefon med sex föreståndare i Sverige. Informanterna beskriver ledarskapet ur tre perspektiv: dels att Styrelsen och föreståndaren leder församlingen tillsammans, dels att Styrelsen är överordnad föreståndaren, men också att föreståndaren har ett stort mandat. Arbetsgivarrollen innebär i de flesta fall en delegering av uppgiften till en personalansvarig, med varierande resultat.

Under år 2010 valde fyra av fem att starta företag i form av aktiebolag. En stark anled-ning till att man föredrar aktiebolagsformen är på grund av det begränsade ansvaret som utmärker denna bolagsform. För att motverka att vissa nogräknade styrelse utnyttjar an-svarssystemet har lagstiftaren infört flera aktiebolagsrättsliga regler som ska vara till skydd för bolagets intressenter, främst borgenärer. En av reglerna är att se till att bolaget har kapital vid början av verksamhetens gång. För att hålla aktiekapitalet intakt under verksamhetens gång tillkom bland annat regeln om personligt betalningsansvar vid kapi-talbrist, 25 kap.

Sammanslutningar bildas fo?r att minska transaktionskostnaderna pa? marknaden, i fo?rhoppning om o?kad produktivitet. Fo?retagets uppgift a?r att generera o?kad vinst och aktiea?garva?rde, men separationen av a?gandet och kontrollen ger upphov till avvikande egenintressen inom fo?retaget. Ersa?ttning till VD:n och ledande befattningshavare blir ett instrument fo?r att koordinera gemensamma la?ngsiktiga intressen med aktiea?garna.

Det finns två olika typer av koncernchefer, de som blivit utsedda och de som endast kallas för det. Det är endast den som är utsedd som kan inta en rättslig ställning som koncernchef. Då koncernchefen har en organställning, såsom VD eller styrelseledamot, intar denne den rättsliga ställning som organställningen innebär. Om koncernchefen inte har någon organställning kan denne få en rättslig ställning genom ställningsfullmakt eller genom delegation från Styrelsen. Vid helägt dotterbolag kan koncernchefen ge bindande direktiv till Styrelsen i dotterbolaget.

Familjeföretagen dominerar många av världens ekonomier, och är speciella eftersom familjen ofta finns med i företagets ledning och styrelse. Just på grund av släktrelationerna kan styrelseledamöter som är familjemedlemmar tänkas ge en speciell karaktär till Styrelsen, som i sin tur kan tänkas påverka betoningen på Styrelsens funktioner, det vill säga de uppgifter Styrelsen ägnar sig åt. Uppsatsens syfte är med detta som bakgrund att förklara släktbandens betydelse för Styrelsens funktioner i familjeföretag.I uppsatsens teori behandlas familjen utifrån tre delar, vilka är om styrelseledamöterna är familjemedlemmar eller inte, hur nära släkt de är, samt om flera generationer inom samma familj finns representerade i Styrelsen. De två senare delarna kombineras till något som kallas släktkoefficient, som anger ett medeltal för hur nära släkt styrelseledamöterna är. De olika styrelsefunktioner som teorin utgår från är kontroll, hantering av resursberoende samt konfliktlösning.Undersökningen genomfördes genom två enkäter samt genom insamling av kompletterande information från Affärsdata.

Familjeföretagen dominerar många av världens ekonomier, och är speciella eftersom familjen ofta finns med i företagets ledning och styrelse. Just på grund av släktrelationerna kan styrelseledamöter som är familjemedlemmar tänkas ge en speciell karaktär till Styrelsen, som i sin tur kan tänkas påverka betoningen på Styrelsens funktioner, det vill säga de uppgifter Styrelsen ägnar sig åt. Uppsatsens syfte är med detta som bakgrund att förklara släktbandens betydelse för Styrelsens funktioner i familjeföretag.I uppsatsens teori behandlas familjen utifrån tre delar, vilka är om styrelseledamöterna är familjemedlemmar eller inte, hur nära släkt de är, samt om flera generationer inom samma familj finns representerade i Styrelsen. De två senare delarna kombineras till något som kallas släktkoefficient, som anger ett medeltal för hur nära släkt styrelseledamöterna är. De olika styrelsefunktioner som teorin utgår från är kontroll, hantering av resursberoende samt konfliktlösning.Undersökningen genomfördes genom två enkäter samt genom insamling av kompletterande information från Affärsdata.

Bakgrund: När ett bolag ska göra en vinstutdelning efter ett avslutat verksamhetsår, måste Styrelsen enligt nya bestämmelser motivera vinstutdelningen. Vid motivering av vinstutdelning skall Styrelsen ta hänsyn till bolagets ekonomiska ställning och göra en prövning enligt försiktighetsregeln. Vinstutdelningen får endast genomföras om den uppfyller kravet på försvarlighet.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur icke börsnoterade koncerners moderbolag motiverar sin vinstutdelning enligt den nya ABL. Vi kommer även att granska hur revisorer upplever att icke börsnoterade koncerner följer de nya lagregleringarna.Nyckelord: Beloppsspärr, försiktighetsregeln, motivering av vinstutdelning, upplysningsplikt, utdelning, vinstutdelning och värdeöverföring.Metod: För att besvara problemformuleringarna valde vi att använda en både kvantitativ och kvalitativ metod. Årsredovisningar i elektronisk form granskades samt så genomfördes det intervjuer med revisorer.Teori: I uppsatsen har vi använt oss utav intressentmodellen och agentteorin.Slutsatser: Efter genomförd undersökning kom vi fram till att den vanligaste motiveringen av vinstutdelningen är nyckeltal.

En väl fungerande internrevision är ett måste för stora organisationer. En viktig del i internrevisionens arbete, kanske den viktigaste, är att granska riskhanteringen inom organisationen. Vi har valt att granska Handelsbankens och Nordeas riskorganisationer. Riskhantering inom banker är ytterst viktig för deras verksamhet och än mer intressant i samband med den rådande finanskrisen. Internrevisionens syfte är att vara ett oberoende och effektivt verktyg för Styrelsen med uppgift att granska den egna verksamheten och vid behov föreslå förändringar som kan förbättra organisationen.

Bakgrund: ?Venture capitalists? är en typ av riskkapitalister som specialiserar sig på investeringar i unga och små högriskföretag. Riskkapitalister hjälper företag som har svårt att få finansiering på annat sätt, till exempel från banken. De har därför utvecklats till en viktig del i den finansiella marknaden. Denna uppsats kommer att fokusera på riskkapitalistens roll efter en börsintroduktion och hur de kan bidra till marknadens värdering av företagets prestation när de har en övervakande roll i bolaget, det vill säga då de har en plats i Styrelsen.