På senare tid har det framkommit flera företagsskandaler på grund av brister i revisorers granskning. Skandalerna har resulterat i högre krav på revisorers oberoende och självständighet. Det är vikigt att en revisors inblandning i företags verksamheter inte påverkar dennes omdöme, för att upprätthålla ett förtroende till olika intressenter. Vidare kan en revisors arbetsuppgifter förutom att granska företags räkenskaper även innefatta rådgivning. Det innebär att det kan uppkomma svåra gränsdragningar mellan vad som är tillåtet och vad som bör undvikas i revisorns yrkesutövning.

Bakgrund och problem: Revisionsplikten för små aktiebolag är avskaffad sedan den1 november 2010. Av alla bolag som startat efter det datumet, och som omfattas av frivilligrevisionsplikt, så väljer fortfarande ca 25 % att ha revisor. Därmed finns en oklarhet i varförfortfarande vart fjärde bolag väljer att ha revisor.Syfte: Syftet med studien är att kartlägga vad som karaktäriserar de mikroföretag som bildatsefter revisionspliktens avskaffande och som trots detta väljer att efterfråga revision.Avgränsningar: Studien är begränsad till de aktiebolag som enligt ABL inte omfattas avrevisionsplikt. Vidare avgränsas studien till de bolag som, förutom ovanstående, är startadeunder perioden 1 november 2010 till 1 maj 2012. Studien avgränsas, utöver detta, till bolagsom omsätter max 6 miljoner kronor, har en maximal balansomslutning om 3 miljoner kronorsamt maximalt 6 stycken anställda.Metod: Studien är av kvantitativ art och är en totalundersökning.

Bakgrund: ?Venture capitalists? är en typ av riskkapitalister som specialiserar sig på investeringar i unga och små högriskföretag. Riskkapitalister hjälper företag som har svårt att få finansiering på annat sätt, till exempel från banken. De har därför utvecklats till en viktig del i den finansiella marknaden. Denna uppsats kommer att fokusera på riskkapitalistens roll efter en börsintroduktion och hur de kan bidra till marknadens värdering av företagets prestation när de har en övervakande roll i bolaget, det vill säga då de har en plats i Styrelsen.

Problembakgrund: Företagens val av investmentbank är betydelsefull vid en börsintroduktion, för att kunna locka till sig investerare. Därför är det viktigt för investmentbankerna att bevara sitt anseende för att företagen ska välja dem. Forskning inom investmentbankers anseende har börjat stagnera samtidigt som forskning inom anseende generellt har ökat. Tidigare forskning som har undersökt investmentbankernas anseende har mätt dess anseende ur ekonomiska mått i form av eget kapital, totalt kapital samt även antal introduktioner, vilket således kan härledas till investmentbankens storlek. Denna undersökning menar att det finns fler variabler som kan vara av intresse vid mätning av investmentbankers anseende, så som ledning, Styrelse, branschkunskap, ålder och tidigare prestationer borde kunna påverka dess anseende.Problemformulering: Vilka variabler finner institutionella investerarna som väsentliga när de bedömer investmentbankernas anseende vid en börsintroduktion på den svenska marknaden?Uppsatsens syfte: Vårt syfte är att beskriva vilka variabler som institutionella investerare anser som viktiga hos investmentbankernas anseende.

Det här är en C-uppsats i ekonomisk historia där förändringen av andelen kvinnor i svenska bolagsStyrelser de senaste 30 åren undersöks. Debatten om införandet av en kvoteringslag är ständigt aktuell, särskilt i år, med anledning av det stundande riksdagsvalet. Därför det är relevant att studera hur förändringen av andelen kvinnor i bolagsStyrelser har sett ut över tid, och hur svenska bolag arbetar med jämställdhetsfrågan. Undersökningen är utformad som en kvalitativ studie av årsredovisningar, där jämställdhetsarbetet inom KappAhl och Sandvik undersöks, jämförs och relateras till andelen kvinnor i respektive bolags Styrelse.Syftet med uppsatsen är att undersöka och jämföra eventuella samband mellan andelen kvinnor i Styrelserna och det kvalitativa interna jämställdhetsarbetet inom KappAhl och Sandvik över tid.Med forskning kring betydelsen av kön i organisationer av Wahl m fl (2011) som teoretisk utgångspunkt analyseras det kvalitativa interna jämställdhetsarbetet i respektive bolag och relateras till andelen kvinnor i deras Styrelser. Jämställdhetsarbete inom organisationerna som helhet är alltså av intresse, inte bara det jämställdhetsarbete som specifikt rör Styrelserna.

En revisors uppgift är att granska företags redovisning, samt kontrollera att Styrelse och VD sköter bolaget på ett korrekt sätt. En revisor måste alltid arbeta enligt god revisorssed och en aspekt i detta är deras oberoende.  En revisor har, både enligt lag och i rekommendationer tystnadsplikt. Att bryta tystnadsplikten kan leda till rättsliga konsekvenser, såsom skadestånd. Dock finns situationer då en revisor inte bara kan, utan ska kringgå tystnadsplikten.

Titel: Internationella relationer i innovativa miljöer ? en fallstudie av Mjärdevi Science Parks internationella arbeteFörfattare: Sergio QuiñonesAdress: Skrinnarvägen 7, 633 59 Eskilstuna | sergio.quinones@gmx.comKurs: Kandidatuppsats i marknadsföring, EFO 225Handledare: Angelina SundströmProblem: Hur kan svenska Science Parks genom internationella relationer utveckla sina processer och tjänster för att bättre stödja kunskapsutbyte och kommersialisering av innovationer?Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva Mjärdevi Science Parks internationella arbete ur ett marknadsföringsperspektiv.Metod: Kvalitativ fallstudie.Slutsatser: Mjärdevi Science Park arbetar internationellt för att främja regional tillväxt. Genom regional tillväxt bidrar man även till att öka Sveriges tillväxt och konkurrenskraft. Parkens motor och drivkraft är entreprenörerna och företagarna. Mjärdevi samarbetar och är engagerad i den globala organisationen IASP, Science Parks i andra länder, Exportrådet, företag och ambassader.

Titel: Bankrevisorers yrkesutövning i det förebyggande arbetet mot penningtvättSyfte: Studien syfte är att öka förståelsen samt förklara hur externa och interna bankrevisorer arbetar förebyggande mot penningtvätt inom banksektorn. Syftet besvaras genom att undersöka hur penningtvättslagen tillämpas i bankrevisorers yrkesutövning, hur det arbetet förhåller sig till god revisionssed samt om berörda parter upplever ett förväntningsgap gällande bankrevisorers ansvar att upptäcka finansbrott, såsom penningtvätt.Metod: Studien har tillämpat en kvalitativ forskningsmetod för att studera hur externa och interna bankrevisorers yrkesutövande förhåller sig till det förebyggande arbetet mot penningtvätt. Detta har genomförts med hjälp av tio stycken semi-strukturerade intervjuer med externa och interna bankrevisorer samt berörda parter för att kunna bidra med ytterligare perspektiv.Resultat och slutsats: Ett resultat som studien kan påvisa är att varken interna eller externa bankrevisorer rapporterar misstänkt penningtvätt direkt till Finanspolisen. Interna bankrevisorer rapporterar misstänkt penningtvätt till Compliance-funktionen samt att externa bankrevisorer rapporterar misstänkt penningtvätt till företagets VD eller Styrelse i första hand. Studien finner stöd i att god revisionssed är en betydande faktor i det förebyggande arbetet mot penningtvätt för externa och interna bankrevisorer.

Kommunal revision har en viktig funktion då den fungerar som medborgarnas demokratiska kontrollverktyg. Revision är att objektivt granska, bedöma och uttala sig om organisationens redovisning och förvaltning. Det finns indikationer på att de rapporter som den kommunala revisionen producerar i vissa fall inte behandlas på ett lämpligt sätt av fullmäktige, Styrelser och nämnder inom kommunerna. Detta kan leda till att de anmärkningar som görs i revisionsrapporterna inte ges tillräcklig uppmärksamhet. Detta kan i sin tur leda till att syftet med den kommunala revisionen inte uppfylls.

Intern kontroll handlar om att ha verksamhetens riskområden under kontroll. Brister i intern kontroll kan leda till ett ineffektivt arbete och riskera att utsätta verksamheten och därmed dess aktieägare för risk. När Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden) infördes i juli 2005 var syftet delvis att ge börsnoterade bolag ett ramverk för hur de ska arbeta med och redovisa sitt arbete med dessa frågor som ett led i att åstadkomma god bolagsstyrning.Uppsatsen undersöker huruvida Koden har förändrat svenska börsnoterade bolags arbete med intern kontroll samt den betydelse förändringen, ur ett investeringsperspektiv, har för aktieägarna.Agentteorin utgör en grundläggande del av uppsatsens teoretiska ram genom att beskriva relationerna mellan och drivkrafterna bakom de studerade aktörerna, aktieägarna och Styrelsen. En täckande schematisk modell av agentteorin saknas i befintlig akademisk litteratur. Uppsatsens författare har därför utformat en sådan modell, som presenteras och utgör stommen i uppsatsens analysmodell.Nio stycken intervjuer med revisorer och ansvariga för intern kontroll på svenska börsnoterade bolag genomfördes.

När en bank gör en kreditbedömning av ett företag så krävs det en stor del av riskmedvetenhet från bankens sida när det gäller att använda och undersöka företagens årsredovisningar, men även andra faktorer. Anledningen till att banker idag fokuserar på ett brett spektrum av faktorer har med 1990-talets generösa utlåningsstruktur att göra, och att banken efter negativa känningar av krisen ökat riskmedvetenheten. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det är ett företags årsredovisning eller alternativt andra faktorer som kreditchefer på ett flertal fristående Sparbanker undersöker vid en kreditbedömning, samt vilken av dessa två delar som väger tyngst vid bedömningen. Uppsatsen har utförts på fristående Sparbanker från i huvudsak två landskap, det vill säga Bohuslän och Dalsland, samt en tredjedel av Västergötland. Vi har med en kvalitativ metod i form av intervjuer sammanlagt intervjuat sju kreditchefer från olika fristående Sparbanker.

Denna uppsats behandlar arbetstagarrepresentanters inflytande i Styrelsen. En pilotstudie av Hafskjär och Lillepuu (2004) visade att arbetstagarrepresentanter beroende på vilken roll de antar i sitt Styrelsearbete, att företräda de anställda i första hand eller att företräda företaget i helhet i första hand, agerar i Styrelsen på helt skilda sätt. Dessutom skilde sig arbetstagarrepresentanternas inflytande i Styrelsearbetet åt på så vis att den arbetstagarrepresentant som ansåg sig företräda de anställda i sitt Styrelsearbete hade mindre inflytande i Styrelsen än den arbetstagarrepresentant som ansåg sig företräda företaget i helhet. Eftersom andra faktorer logiskt sett också borde påverka inflytandet ville vi även veta vilka dessa andra faktorer är. Detta ledde fram till vår problemformulering där vi undrar ?Hur påverkar arbetstagarrepresentanters roll i Styrelsen deras inflytande i Styrelsens arbete och vilka andra faktorer påverkar arbetstagarrepresentanters inflytande??.

I början av 2000-talet avslöjades flera stora redovisningsskandaler i USA. Stora amerikanskaföretag som Enron och Worldcom lyckades genom svekfull redovisning vilseleda marknadenatt tro att deras finansiella ställning var avsevärt bättre än vad det visade sig vara. Enronförsökte t.ex. gömma stora skulder genom att inte ta upp dem i balansräkningen, dettaarrangerades av Enrons finanschef med samtycke från revisorerna och bolagets Styrelse. Närskandalen avslöjades och Enron tvingades ta med de korrekta siffrorna i balansräkningen blevkonsekvensen att företaget fick begära konkurs.

Bakgrund: För att skapa mer transparens i redovisningen bildades IASB (tidigare IASC) och EU beslutade att alla EU-länder skulle tillämpa IASB:s internationella standarder. Detta medförde att de svenska börsnoterade bolagen från och med 2005 blev tvungna att tillämpa IFRS 2, som innebar att aktierelaterade ersättningar skulle börja kostnadsföras, vilket tidigare inte krävts.Syfte: Syftet med denna undersökning är att kartlägga huruvida företagens användning av aktierelaterade ersättningar till Styrelse, VD och övriga anställda, har förändrats från 2001 till 2013, vilket utgör en tid innan, till en tid efter införandet av IFRS 2005.Metod: En longitudinell studie har genomförts av de 60 bolag som var noterade i Large Cap per den 31 december 2013. Studien är en totalundersökning av dessa bolag under åren 2001 till 2013 och datainsamlingen genomfördes genom dessa bolags årsredovisningar under dessa år. Det som granskats är huruvida bolagen använt sig av aktierelaterade ersättningar under perioden. Om en förändring har skett och i så fall hur den sett ut, vilka sorters aktierelaterade ersättningar de använt sig av, samt i vilken omfattning.

För att en fastighet ska kunna fungera ändamålsenligt krävs ibland att mark tas i anspråk utanför den egna fastighetens gräns. Exempelvis kan detta handla om en väg som upplåtits på grannens fastighet för att knyta an den egna fastigheten med det allmänna vägnätet. Det finns idag i Sverige ett flertal olika sätt att tillgodose detta behov av gemensam mark. Gäller behovet för ett flertal fastigheter kan det med fördel lösas genom att bilda en samfällighet/gemensamhetsanläggning. Förvaltning av dessa går att lösa på två sätt ? delägarförvaltning där alla beslut tas gemensamt av samtliga delägare och föreningsförvaltning där en samfällighetsförening bildas med Styrelse och stadgar.