The aim of the study is to learn more about the way preschool teachers work with Information and Communication Technology(ICT). More specifically, this study aims to explore how preschool teachers describe their experience of ICT, the conditions and opportunities to work with ICT, and their own knowledge and competence in the use of digital tools with preschool children. The research method consists of interviews with preschool teachers and observations at five municipal preschools in Stockholm as well as an analysis of the relevant passages in the Curriculum for the Preschool and the Curriculum of Stockholm city. This study shows that there seems to be great variation in the amount of ICT tools present in preschools. Preschool teachers expect a lot from ICT, and the improvements that it can make on their work.

Syftet med denna studie har varit att beskriva förskollärares uppfattningar om mobbning bland barn i förskolan. Med uppfattningar menar vi vad förskollärare anser om förekommandet av mobbning bland barn i förskolan och vad de har för inställningar till det. De data som vi använt oss av har varit tidigare forskning inom detta område, förskolans styrdokument, lagstiftning, barnkonventionen och annan relevant litteratur som behandlar detta ämne. Inhämtande av information har gjorts genom enkäter och intervjuer med förskollärare på fem förskolor i en kommun i Norrbotten. Enkätundersökningen bestod av 50 enkäter och vi har intervjuat 5 förskollärare.

The aim of this Master?s thesis is to examine in what way the introducing of library plans in three municipalities have affected the work in library organizations. We base our study on a new institutionalist perspective, which focuses on changes in organizations from a social and interpretative perspective. By using this theoretical framework, it is possible to study how interpersonal relations affect the development in library organizations. Through qualitative interviews with ten librarians, we investigate how the establishing of library plans has influenced, and been influenced by, the library field and by the environment, i.e.

Uppsatsens syfte var att studera vilka kunskapsskillnader lärare fokuserar för betygen godkänd (G), väl godkänd (VG) och mycket väl godkänd (MVG) i kursen samhällskunskap A. Följande tre frågeställningar formulerades för att uppnå syftet: Vad anser lärarna att eleverna skall lära sig i kursen samhällskunskap A? Vad anser lärarna krävs för betygen G, VG och MVG i kursen samhällskunskap A? Vilka betygsunderlag används och hur är de utformade? Metoder som använts är intervjuer samt textanalys. Analysen är av kvalitativ karaktär. Studiens primärmaterial består av intervjuer med sex gymnasielärare i samhällskunskap samt prov från fyra av lärarna.

Läxor förekommer i den svenska skolan trots att den inte är beskriven i skolans styrdokument. Huvudsyftet med arbetet var att undersöka om RUT-avdraget för läxhjälp påverkar skolans likvärdighet. En delfråga i arbetet var vilket syfte läxan har samt om den kan vara en del av skolans ordinarie verksamhet. I mitt arbete har jag använt mig av en kvalitativ metod dokumentanalys för att undersöka läxan som begrepp. För att undersöka läx-RUT och dess effekter har jag använt en kvantitativ metod, då jag tog hjälp av data från Statistiska centralbyrån.

Politiska beslut och styrdokument talar om för oss att man i skolan ska arbeta med inflytande och demokrati eftersom man är oroliga över ungdomars minskande intresse för samhällsfrågor. Denna undersökning handlar om hur processen för ett aktivt medborgarskap fungerar; detta genom att undersöka projekt där ungdomar har varit deltagare och genom en litteraturstudie. Frågor som besvaras är hur dessa projekt arbetar med delaktighet och hur sättet man ser på eleverna som människor påverkar deras medborgarskap. Fyra intervjuer har gjorts i tre olika projekt och totalt har 20 elever och ungdomar intervjuats. Medborgarskap är ett komplicerat begrepp som är tätt sammankopplat med demokrati, delaktighet och inflytande.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Sammandrag Syftet med detta arbete har varit att undersöka elevers uppfattning om sina möjligheter att vara skapande i skolan, vilka förutsättningar som finns för skapande verksamhet och kulturupplevelser samt hur man uppfyller det styrdokumenten säger gällande estetisk verksamhet i en landsortsskola. Kvantitativ metod i form av enkätundersökningar har använts tillsammans med strukturerade observationer. Undersökningen har genomförts på mellanstadiet i en landsortsskola i västra Värmland och omfattats av 151 elever och åtta lärare. Det empiriska materialet visar att eleverna har störst möjlighet att vara skapande i de ämnen där observationerna pekade på god måluppfyllelse, där eleverna var delaktiga i sitt eget lärande samt då lokalerna var ändamålsenliga. Materialet visar även att man i liten omfattning erbjuder kulturupplevelser i skolan. Arbetets forskningsavsnitt stödjer den skapande verksamhetens betydelse i skolan genom att behandla styrdokument, utveckling och lärande, skapandeprocessen samt betydelsen av upplevelser och intryck..

This study was made in collaboration between Umeå University and Västerbotten sportsfederation. The study was aimed to find out how the municipalities are working with variousissues in the sports field. A subject of interest for this study was to see if the municipalitieswere implementing strategies in the sports field on determined goals by using policydocuments. Our study focused mostly on kids and youth that participate in organized sports inVästerbotten. Other aspects of interest in the study were economics in sports, how youthsports should be organized, and segregation in sports due to financial factors.

Ett av skolans uppdrag är att främja lärande där eleven stimuleras att inhämta kunskaper. Detta examensarbete är en undersökning av hur svenskämnet är organiserat i ett upptagnings-område där det finns elever med annat modersmål än svenska men där de är i minoritet. För att vi som pedagoger på bästa sätt ska bidra till våra framtida elevers språkutveckling och fullfölja skolans uppdrag är det av stor vikt att skapa en undervisning där alla elever får en möjlighet att utvecklas. Frågeställningarna som ligger till grund för undersökningen är: ? Vad anser läraren vara essentiellt gällande svenskundervisning i en klass där elever med svenska som modersmål och elever med annat modersmål än svenska integreras? ? Vilka reflektioner har läraren kring kursplanerna i svenska samt svenska som andra-språk? ? Vilket genomslag får lärarens förhållningssätt i det praktiska arbetet? Metoderna vi har valt för att besvara våra frågeställningar är kvalitativa intervjuer med efterföljande observationer. Vårt empiriska material tolkar vi därefter utifrån de teorier och styrdokument som vi bedömer relevanta för vår undersökning.

I rapporten redovisas en undersökning av hur den svenska nationella läroplanen i grundskolan blir till den genomförda läroplanen i en skolas undervisning/praktik. Frågeställningarna gäller lärares uppfattningar av och skolans arbetssätt för att genomföra målen om elevers ansvar och inflytande. Undersökningen är en fallstudie. Dataunderlaget kommer från intervjuer med lärare och skolans dokumentation. Detta har analyserats med tillämpning av kvalitativ metod.

Syftet med denna uppsats är att undersöka förhållandet mellan ämnesintegrering ochämnesindelning ur ett elevperspektiv. Denna undersökning bygger på en kvantitativ metodoch tar sitt empiriska avstamp i 38 tidslinjer konstruerade av två åttondeklasser. Den enaklassen har arbetat mycket under ämnesintegrerade förhållanden och den andra har arbetatmycket under ämnesindelade förhållanden. För att kunna jämföra klasserna valde vi ettkontrollbegrepp ? historiemedvetenhet.

Hållbar utveckling är ett område som berör oss alla på ett eller annat sätt. I denna uppsats har två delstudier utförts. I den första har syftet varit att undersöka vilka förutsättningar blivande lärare på Lärarprogrammet på Campus Norrköping får med sig för att i sin framtida yrkesprofession lyckas med undervisningen i hållbar utveckling. Det andra syftet har varit att få en uppfattning om hur lärare på en miljöprofilerad grundskola arbetar inom området hållbar utveckling. Undersökningsmetoden som har använts är ostrukturerade kvalitativa intervjuer.

Syftet med detta arbete är att studera elevers upplevda inflytande kopplat till rådsverksamheten på en skola där alla elever deltar i något råd. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och genomfört semistrukturerade intervjuer med fyra elever på skolan. Resultatet från intervjuerna har vi analyserat och tolkat utifrån styrdokument, tidigare forskning och John Deweys teori om demokrati i skolan. Resultatet visar att respondenterna upplever att de har stort inflytande via rådsverksamheten men lyfter även att alla elever på skolan inte har inflytande. Eleverna ger en bild av att rådsverksamheten möjliggör för eleverna att ta stor plats och att det snarare är elevstyrt än lärarstyrt.

Sammanfattning:I studien intervjuas sju religionskunskapslärare angående undervisning om fornskandinavisk religion och samisk religion. Studiens utgångspunkt är att fornskandinavisk religion och samisk religion kan ses som en del av Sveriges kulturarv. Informanternas utsagor studeras utifrån didaktikens tre översiktliga frågor: undervisningens vad?, hur? och varför? Deras utsagor diskuteras även mot tidigare läromedelsforskning som anknyter till pedagogiska texters framställande av fornskandinavisk religion och samisk religion. Sammantaget diskuteras informanternas utsagor mot utmålad fond.Studien visar att undervisning om religionerna anknyter till både gällande och annalkande nya styrdokuments yttranden om kulturell mångfald och identitet.