Studiens huvudsakliga syfte är att få kunskap kring om och hur elever i skolår 9 stimuleras till reflektion i matematikundervisningen. Den tidigare forskning som presenteras i litteraturgenomgången visar på reflektionens betydelse i lärprocessen och ger riktlinjer för vilka aktiviteter som uppmanar till respektive hämmar elevers reflektion. Genom en kvalitativ fallstudie, med i huvudsak lektionsobservationer som utgångspunkt och med efterföljande lärarintervjuer som stöd, har syftet uppnåtts genom att kartlägga den aktivitet som förekommer i praktiken. Undervisningsaktiviteter som kan uppvisa en positiv respektive negativ effekt på elevers möjlighet till reflektion har vid bearbetning och analys av materialet kunnat urskiljas. Resultatet visar att trots att lärare är positivt inställda till metakognition och ett reflekterande arbetssätt förekommer endast i vissa fall tillfällen då eleven stimuleras till reflektion och denna får ske.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien har varit att studera skillnader på barns vanor av fysisk aktivitet utifrån tre skolor i Stockholmsområdet.? Vilken typ av fysisk aktivitet förekommer hos eleverna i de här tre skolorna?? Hur aktiva är dessa barn och vilka idrotter förekommer?? Skiljer sig pojkarnas och flickornas aktiviteter åt i en jämförelse mellan dessa tre skolor?Metod: Undersökningen är genomförd i form utav en kvantitativ studie där datainsamlingen bestod av en personlig enkät som utdelades i klasserna. Svarsalternativen är till största delen slutna. Undersökningsgruppen består av elever ur årskurs 5 och 6 från tre skolor i Stockholms länI undersökningen ingick 52 pojkar och 65 flickor. Totalt deltog 117 elever.Bortfallet uppgick till 11 stycken och största skälet till bortfall var elevfrånvaro vid undersökningstillfället.Resultat: Tanken med vår undersökning var att ge övergripande kartläggning över den idrottsliga verksamheten på fritiden både i organiserad form och oorganiserad, i föreningsliv och utanför, samt ungdomarnas fysiska aktivitet i det dagliga livet.

Ungdomsland är ett produktområde som återfinns på en av Nolias besöksmässigt största mässor, Stora Nolia mässan, som detta år anordnas i Piteå. Ungdomsland inriktar sig främst till personer i 8?12 års ålder och har därmed aktiviteter på området som ska locka denna målgrupp. Inför årets mässa har Ungdomsland valt att göra mer reklam för området i form av en hemsida, en banner på Nolias hemsida, rörlig reklam på Digital posters samt en halvsida reklam i Stora Nolias mässkatalog. För att få mer information om målgruppens vetskap om Ungdomsland och vad de skulle vilja finna för aktiviteter där skedde en öppen diskussion samt en enkätstudie på två lågstadieskolor.

Syftet med denna studie var att undersöka vad kost och fysisk aktivitet har för betydelse för övervikt och fetma hos barn. Metod: En systematisk litteraturstudie där artiklarna är hittade på databaserna Elin@dalarna, Pubmed+ och Blackwell Synergy. Resultat: Kost och fysisk aktivitet har stor betydelse för övervikt och fetma bland barn och ungdomar. Goda kostvanor tillsammans med fysisk aktivitet bör föräldrarna introducera för barnen redan i tidig ålder, eftersom barnen fortsätter leva med de vanor de lär sig i barndomen. Föräldrarna kan introducera goda kostvanor genom att sätta gränser för hur mycket onyttig mat barnen får äta och alltid se till att barnen har tillgång till frukt och liknande hemma, eftersom det ökar deras intag av detta.

Hösten 2005 genomfördes en framtidsverkstad på seniorboendet Snickaren i Eksjö. Med hjälp av metoden ville politikerna i Eksjö kommun skapa ett allaktivitetshus, en form av mötesplats med god gemenskap och meningsfulla aktiviteter samt ett utvecklat brukarinflytande. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att se vilka erfarenheter och upplevelser några av deltagarna har från verkstaden. Utifrån intervjuer med tre av de äldre deltagarna och med samordnaren på Snickaren vill vi undersöka vad framtidsverkstaden och tiden därefter har betytt för intervjupersonerna och för Snickaren som allaktivitetshus. Vidare har syftet varit att se vilka aspekter av empowerment vi kan finna samt vad som tycks främja respektive hindra empowerment i praktiken.Resultatet verkar tyda på att intervjupersonerna överlag har positiva erfarenheter och upplevelser av framtidsverkstaden på Snickaren.

Den här undersökningen gjorde i samband med ett försök i lärarutbildningen, där studenterna själva fick välja examinationsform i en kurs. Dels fick de fyra olika examinationsformer angivna, men de erbjöds även att själva föreslå hur de skulle bli examinerade.Syftet var att undersöka hur studenterna såg på sin egen bedömning och examination, och hur de valde examinationsform utifrån detta.Som metod valdes att studenterna, efter att ha genomfört kursen med den examination de valt, fick bevara en enkät om tidigare erfarenheter av examinationer, om sin syn på dessa och på bedömningar, om vilka examinationsformer/aktiviteter de såg som mest nyttiga i sina egna lärprocesser, och om vilken examinationsform de valde och varför.Resultatet visar att även om studenterna såg examinationen som ett lärtillfälle och uppskattade möjligheten att fritt välja examinationsform, så valde de inte examinationsform efter hur de tillmätte olika former av uttryck/aktiviteter nytta i sin lärprocess. Bara två av de 119 studenter som besvarade enkäten valde att själva formulera sin examination.Snarare valde studenterna den examinationsform de ansåg sig ha lättast att formulera sig genom och få högst betyg i. Fokus för examinationen kom alltså att hamna där istället för på den egna lärprocessen, vilken ofta upplevs som desto mer frustrerande och arbetsam ju gynnsammare den är.I diskussionen tas upp frågan om huruvida det är bra om studenterna själva får välja hur de ska examineras, och hur man i så fall kan påverka dem att välja de examinationsformer som utvecklar respektive individ bäst..

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur elever som idag inte aktivt deltar på lektionerna motiverar detta.Frågeställning:? Vilka faktorer påverkar eleverna till aktivitet/inaktivitet på lektionerna?? Vad krävs för att eleverna aktivt ska vilja delta på lektionerna?MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervjustudie med sju gymnasieelever med låg deltagande på lektionerna i idrott och hälsa. Elevernas svar har sedan tolkats med hjälp av den teoretiska modellen KASAM.ResultatEleverna anser att valet av aktiviteter är en stor anledning till att de inte deltar i undervisningen. De tycker att lektionsinnehållet är för enformigt och skulle istället vilja ägna sig åt mer individuellt anpassade aktiviteter som de har nytta av i framtiden. De saknar idag en motivering till varför de utför de olika momenten i undervisningen och förstår inte heller vad de ska ha för nytta utav den.SlutsatsResultaten visar att eleverna ofta väljer att inte närvara på lektionerna eftersom de känner sig dåliga.

SammanfattningHur gör lärare i praktiken som får sina elever att använda engelska som arbetsspråk? Hur uppfattar elever detta? Vilken roll spelar läraren? Dessa frågor ville jag försöka få svar på.Mitt syfte var att försöka förstå hur lärare skapar en lärandesituation där eleverna använder engelska som arbetsspråk. Därför sökte jag upp en lärare som jag hade hört lyckades med detta. Jag samlade in data genom att intervjua, observera, anteckna, videofilma och spela in på band. Läraren i studien engagerade sig mycket i eleverna och ingav respekt.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeutiska interventioner för personer med diagnosen depression. Designen för denna studie är en litteraturöversikt och baseras på ett systematiskt urval av vetenskapliga artiklar som analyserats och presenterats. Metoden valdes för att kartlägga det aktuella kunskapsläget inom området. Data samlades in genom sökning i databaser men också via manuell säkning. Efter granskning valdes 12 artiklar ut att ingå i litteraturöversikten.

Syfte: Uppsatsens syfte var att ta reda på vilka sätt idrottslärare för olika åldrar använde sig av för att motivera fysiskt inaktiva elever till fysisk aktivitet. Dessutom ville jag undersöka om det fanns något eller några framträdande motiv idrottslärarna ville förmedla till eleverna för att få dem fysisk aktiva.Metod: För att besvara frågeställningarna genomfördes tre intervjuer av kvalitativ karaktär; två på idrottslärare som undervisar äldre åldrar och en på en idrottslärare som undervisar yngre åldrar. Lärarna kom från samma skola, intervjuerna genomfördes på plats genom användningen av anteckningar och undersökningen tog formen av en fältstudie.Resultat: Resultatet visade att samtliga idrottslärare aktivt försökte motivera eleverna - främst de inaktiva - till fysisk aktivitet. De framträdande motiven till att motivera eleverna i de högre åldrarna skilde sig från de yngre åldrarnas motsvarigheter. Idrottslärarna för de äldre åldrarna ansåg det viktigt att eleverna motiverades och intresserades av idrottsämnet och fysisk aktivitet för dess yttre motiv.

Laptops blir en allt vanligare syn i föreläsningssalar, något som ger upphov till nyaformer av aktiviteter i föreläsningsalarna. Syftet med studien har varit att finnaaktiviteter som är sprungna ur laptopanvändandet och ur dessa skapa implikationer tilldesign. Det material som studien bygger på är videoinspelningar av föreläsningar vidinstitutionen för tillämpad IT vid Göteborgs Universitet. Kameran har placerats längstbak i klassrummet och fokus har varit studenterna och deras interaktion med laptops.Ur materialet har fem sekvenser valts ut och analyserats närmare med grund iinteraktionsanalys. Fokus i studien har varit teknikanvändningen och skapandet avidéer utifrån denna, i form av designaktiviteten.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur elever som idag inte aktivt deltar på lektionerna motiverar detta.Frågeställning:? Vilka faktorer påverkar eleverna till aktivitet/inaktivitet på lektionerna?? Vad krävs för att eleverna aktivt ska vilja delta på lektionerna?MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervjustudie med sju gymnasieelever med låg deltagande på lektionerna i idrott och hälsa. Elevernas svar har sedan tolkats med hjälp av den teoretiska modellen KASAM.ResultatEleverna anser att valet av aktiviteter är en stor anledning till att de inte deltar i undervisningen. De tycker att lektionsinnehållet är för enformigt och skulle istället vilja ägna sig åt mer individuellt anpassade aktiviteter som de har nytta av i framtiden. De saknar idag en motivering till varför de utför de olika momenten i undervisningen och förstår inte heller vad de ska ha för nytta utav den.SlutsatsResultaten visar att eleverna ofta väljer att inte närvara på lektionerna eftersom de känner sig dåliga.

Detta utvecklingsprojekt syftar till att undersöka hur mottagliga barn i förskoleklass är för engelskundervisning samt undersöka vilka aktiviteter som lämpar sig i undervisning för barn i 6-årsåldern. .

Denna studie handlar om samtal som utförs på Migrationsverket med de asylsökande. Vi har valt att ta upp strukturen på dessa samtal, handläggarnas upplevelser samt vilka svårigheter man stöter på i dessa samtal och vilka kompetenser och styrkor informanterna menar att man behöver som handläggare. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod i denna studie där vi utförde åtta intervjuer med handläggare på Migrationsverket. De teorier vi har valt att analysera vårt empiriska material utifrån är Egans (2010) samtalsmodell, Lipskys (2010) närbyråkratsteori samt Hägg och Kuoppas (2007) modell för professionella samtal. Resultatet av intervjuerna visar att handläggarna på Migrationsverket sysslar med utredandesamtal där samtalen innehåller mycket information.

Syftet med studien var att få ökad förståelse för hur vårdpersonalen inom särskilt boende resonerar kring äldres aktiviteter utifrån ett rehabiliteringsperspektiv. För att studera detta utfördes tio fokusgrupper, där totalt trettioåtta personer deltog, fördelade på fem olika geografiska områden i landet. Intervjumaterialet analyserades utifrån en komparativ analysmetod. Resultatet visade på komplexiteten beträffande vad som hindrar eller främjar äldre personers aktivitetsutförande och rehabilitering, vilket formade fyra kategorier: ?äldres deltagande i aktivitet?, ?vikten av goda kontakter och samarbete?, ?organisatoriska strukturer och dess betydelse? samt ?individen och kollektivet?.