Syftet med föreliggande studie är att utifrån fotbollsdomares redogörelser beskriva interaktionen som sker inom ett domarteam. Urvalet bestod av tre fotbollsdomare och fem assisterande fotbollsdomare i två stycken Division 2-serier, herrar i Sverige, 2010. Det har sedan tidigare saknats teoretisk kunskap om fotbollsdomarnas interaktion. Denna studie vill därför uppmärksamma allmänheten om ett möjligt svar angående hur den verkar inom ett domarteam. Studiens datainsamling genomfördes via en kvalitativ forskningsmetod med hjälp av tre fokusgruppsintervjuer.

I januari 2005 orsakade stormen Gudrun stor förödelse i de svenska elnäten. Återuppbyggnadsarbetet pågår fortfarande samtidigt som stora nyinvesteringar sker. Flera av nätbolagen aviserar dessutom en fördubbling av investeringsvolymerna inför 2007. För att Vattenfall Service Syd AB (VSS) som entreprenadbolag skall kunna möta denna efterfrågan behöver de inte bara expandera utan också effektivisera sitt arbetssätt. Syftet med detta examensarbete är att VSS skall få in värdefulla synpunkter och förbättringsförslag av utomstående som inte har det traditionella synsättet på lokalnätsbyggnation.

Webbdesign är ett hantverk med potential till oändlig variation och oräkneliga möjligheter, men det är även en process styrd av standarder och förhållningssätt för att optimera resultatet för slutanvändaren. Begrepp så som user experience och framför allt user experience design har i och med utvecklingen blivit allt viktigare aktörer inom webbdesign. Samtidigt som de underlättar i utvecklingsprocessen genom att diktera hur design bör utformas, skapar de inte också då begränsningar av potentialen för webbdesign? Antalet variationer och möjligheter minskar drastiskt när webbdesigners anpassar sig efter dessa standarder.Den här undersökningen syftar till att utveckla nya metoder och strategier för att främja innovativ webbdesign och undersöka hur modebranschens konstanta strävan efter innovation skulle kunna inspirera och kanske till och med förändra webbdesign utvecklingen. Genom att bryta ner, analysera och sammanfoga designprocesserna för haute couture och webbdesign skapas en designmetod som ger medvetenhet i designval och hjälper att ifrågasätta standarder samt att undersöka alternativa lösningar.

Syftet med studien var att skapa en förståelse för hur pedagogerna på fritidshem främjar barns sociala utveckling. I styrdokument och litteratur om fritidshemmets roll tas det upp hur arbete ska främja utveckling hos individer, men sällan hur det ser ut i verkligheten. Eftersom att fritidshemmetsverksamhet är grupporienterat är också verksamheten styrd utifrån bland annat antalet barn och personalgrupp. Därför blir det intressant att försöka förstå hur pedagoger jobbar för att främja alla individer och hur de ser på sin roll i att främja social utveckling. Litteraturen om grupprocesser och utveckling är många till antalet, men inte så många som berör fritidshemmet specifikt.

Det är allmänt känt att individer i en organisation är beroende av någon form av styrning för att organisationen ska fungera på ett tillfredställande sätt. Från att i stor utsträckning ha tillämpat styrning över individer verkar organisationer i allt mer omfattande utsträckning ändvända styrning tillsammans med individer. Dock visar rapporter i allt större utsträckning på att styrningen i organisationer verkar misslyckas. Utifrån detta finner vi det intressant att undersöka hur dessa olika delar av styrning samverkar för att lyckas styra individer till en önskad handling. Härav försöker vi, i denna rapport, skapa förståelse för hur delar av styrning kan samverka vid styrning av individer i ett extremfall.

Att förbereda barnen inför sin fortsatta skolgång är en av grunderna i det pedagogiska yrket redan från förskolan. Förskoleklassen har gemensam läroplan med grundskolan men ska arbeta utifrån förskolans pedagogiska arbetssätt. Syftet med denna uppsats är att undersöka lärandemiljöerna i förskoleklassen där pedagogiska traditioner möts och omvandlas samt ta reda på hur verksamheten i förskoleklassen ser ut i praktiken. Detta är en kvalitativ studie som bygger på observationer av två förskoleklasser och intervjuer med personalen i dessa. Förförståelsen av mig som forskare har jag erhållit genom att läsa in mig på litteratur som berör ämnet. Slutsatsen av denna undersökning är att förskoleklassen befinner sig i skolans lokaler där den är en mer styrd förskola samtidigt som det är en friare form av skola.

Syftet med studien var att skapa en förståelse för hur pedagogerna på fritidshem främjar barns sociala utveckling. I styrdokument och litteratur om fritidshemmets roll tas det upp hur arbete ska främja utveckling hos individer, men sällan hur det ser ut i verkligheten. Eftersom att fritidshemmetsverksamhet är grupporienterat är också verksamheten styrd utifrån bland annat antalet barn och personalgrupp. Därför blir det intressant att försöka förstå hur pedagoger jobbar för att främja alla individer och hur de ser på sin roll i att främja social utveckling. Litteraturen om grupprocesser och utveckling är många till antalet, men inte så många som berör fritidshemmet specifikt.

Den reviderade läroplanen för förskolan trädde i kraft 2011. Vi har i denna studie intervjuat förskollärarna om hur de har upplevt läroplanens reviderade mål i naturvetenskap samt hur de relaterar dessa mål till verksamheten. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning där vi intervjuade fem förskollärare. Förskolan ingår sedan 2011 i det svenska skolsystemet vilket innebär att förskolan är politiskt styrd av riksdag och regering via skollagen och läroplanen. Förskollärarna är de som förväntas realisera dessa styrdokuments intentioner. Att styra förskollärare på det sättet är inte så enkelt för det innebär att en förändring måste ske i deras arbetssätt.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogernas uppfattningar om den fria leken i förskolans verksamhet. En genomgång görs av lekens betydelse i det tänkande som några pedagogiska förgrundsgestalter anses ha stått för. Med hänvisning till tidigare forskning lyfts vissa särdrag i leken fram och kopplingar görs till lekens betydelse för barnets utveckling och lärande. Även lekens ställning i läroplanen för förskolan belyses. Teoretiskt grundas undersökningen främst hos förgrundsgestalterna Fröbel och Vygotskij, vilket också lett till ett socialkonstruktivistiskt metodperspektiv.

Bakgrund Särskolan har en speciell position i samhället. Barnen som undervisas där växer upp till ett liv som skiljer sig från livet en icke-funktionshindrad person lever. Pedagogerna i grundsärskolan måste beakta detta när den planerar sin undervisning och ibland avvika från kursplaner och betygskriterier för att göra undervisningen meningsfull för barnet.Syfte Mitt syfte med arbetet är att få reda på hur pedagogerna på en grundsärskola skapar mening i en verksamhet där det handlar om att undervisa barn som senare, i vuxen ålder, i många fall inte kommer att vara produktiva, sett ur en samhällsekonomisk aspekt. Samtidigt som undervisningen är styrd av kunskapsmål och betygskriterier fastlagda i kursplaner.Metod Intervjuer med pedagoger från en grundsärskola. Öppna intervjufrågor.Resultat Pedagogerna visar en stor kunskap kring dels barnens olika funktionshinder och vilka speciella krav dessa ställer på lärandesituationer, och dels på kursplanerna samt betygskriterierna som reglerar skolans undervisning.

Mina slutsatser i mitt arbete är att rollen som finns inom Ithna Ashery inte är homogeniserad när man jämför olika individers subjektiva upplevelse av fenomenet. Däremot om man tittar på en metanivå så kan deras roll se tämligen lika ut. Men på individnivå, som detta arbete försökt behandla, så är den subjektiva upplevelsen av rollerna olika. Det som till stor grad påverkar den subjektiva upplevelse av rollen är sådana saker som den omgivande kontexten i samhället. Men även de mål den enskilda individen har med sin roll när det gäller framtiden för individen.

Pedagoger besitter många erfarenheter och kunskaper om barns olika lekformer. Det vi intresserat oss för är vilka tankar och erfarenheter pedagoger har på barns rollek. Syftet med detta examensarbete är att få en inblick i hur barn samspelar och kommunicerar med varandra och med vuxna i rollek. Vi vill även se om pedagoger engagerar sig, deltar och om rolleken används som ett pedagogiskt verktyg i verksamheten. Vidare har vi intresserat oss för kommunikationen i rolleken mellan barn och mellan barn och pedagoger.

Sveriges 16 miljökvalitetsmål utgör ett politiskt handlingsprogram för att nå en ekologisk hållbar utveckling och Miljöbalken utgör de rättsliga verktygen för att nå dessa miljökvalitetsmål. Miljöbalkens tillämpning i praktiken övervakas av tillsynsmyndigheterna. Naturvårdsverkets projekt Tillsyn och Miljömål (TIM) skapade år 2003 en modell för tillsynsplanering som är styrd av miljökvalitetsmålen, dvs. miljömålstyrd tillsyn.Syftet med denna uppsats är att studera hur miljömålstyrd tillsyn fungerar i praktiken på kommunal nivå. För att uppfylla syftet har ett antal frågeställningar formulerats kring implementeringen av miljömålen i tillsynsplaneringen, arbetssättet med målstyrd tillsyn, fördelar och nackdelar med TIM-modellen, dess utvecklingsbehov och framtida miljötillsyn samt det miljörättsliga perspektivet på miljömålstyrd tillsyn.

Mina slutsatser i mitt arbete är att rollen som finns inom Ithna Ashery inte är homogeniserad när man jämför olika individers subjektiva upplevelse av fenomenet. Däremot om man tittar på en metanivå så kan deras roll se tämligen lika ut. Men på individnivå, som detta arbete försökt behandla, så är den subjektiva upplevelsen av rollerna olika. Det som till stor grad påverkar den subjektiva upplevelse av rollen är sådana saker som den omgivande kontexten i samhället. Men även de mål den enskilda individen har med sin roll när det gäller framtiden för individen.

Mina slutsatser i mitt arbete är att rollen som finns inom Ithna Ashery inte är homogeniserad när man jämför olika individers subjektiva upplevelse av fenomenet. Däremot om man tittar på en metanivå så kan deras roll se tämligen lika ut. Men på individnivå, som detta arbete försökt behandla, så är den subjektiva upplevelsen av rollerna olika. Det som till stor grad påverkar den subjektiva upplevelse av rollen är sådana saker som den omgivande kontexten i samhället. Men även de mål den enskilda individen har med sin roll när det gäller framtiden för individen.