Sökresultat:
3836 Uppsatser om Styr- och regler - Sida 7 av 256
Stegutrymning ur flerbostadshus
Denna rapport berör ämnet stegutrymning från flerbostadshus med eller utan hjälp av räddningstjänsten. En förstudie har gjorts av Brandforsk där bland annat räddningstjänsten som den alternativa utrymningsvägen har undersökts. Syftet med detta arbete är att undersöka räddningstjänstens olika möjligheter och begränsningar samt att undersöka hur det mänskliga beteendet vid brand är, särskilt med avseende på de regler som styr hur byggnader ska utformas. Olika personer har uttalat sig om räddningstjänsten som den alternativa utrymningsvägen. Bland annat genom att påpeka att det inte alltid fungerar i praktiken och att bemanningen inte alltid är tillräcklig hos räddningstjänsterna.
Mekaniker som metafor : Hur spelmekanik påverkar tema i spel
Detta arbete undersöker huruvida spelare kan identifiera ett tema utifrån endast ett spels regler och mekaniker. För detta syfte har en temalös variant av kortspelet MyGame utvecklats. Åtta testpersoner har fått spela spelet mot varandra i par varpå de har fått svara på två enkäter, den ena rörande deras uppfattning om tema i spelet och den andra om deras spelvanor. Varje testperson har också deltagit i en enskild semi-stukturerad intervju där frågorna har varit baserade på testpersonens enkätsvar. Resultatet har sedan sammanställts och analyserats för att validera eller förkasta hypotesen.
Tillämpandet av de nuvarande statsbidragsreglerna och dess påverkan på ungdomsorganisationer : - Fallstudie av två organisationer
Ungdomsstyrelsen är en statlig myndighet som årligen fördelar statsbidrag till ungdomsorganisationer som uppfyller specifika regler och mål. Ett beslut om förändrade bidragsregler fattades av riksdagen och regeringen i december 2001 och dessa regler tillämpades för första gången för bidragsåret 2004. År 2005 fick Ungdomsstyrelsen i uppdrag att bland annat följa upp konsekvenserna med de nuvarande reglerna. Anledningen var att man fann oklarheter i reglerna efter att en juridisk översyn av reglerna genomfördes under 2004..
Institutioner i kommunal budgetering ? existerar de?
Alla verksamheter är i behov av någon form av kontroll och styrning. Ett verktyg som används i såväl privat som offentlig sektor är budgeten, då vanligtvis för ett år. En svaghet som påtalas är den ettåriga budgeteringen anses för kortsiktig. Ytterligare en svaghet med budgeteringen är att vid tillämpning så uppnås inte alltid önskad effekt. Underliggande institutionella antaganden kommer att påverka budgeteringen.
Ingen demokrati utan empati : - En undersökning ur ett elevperspektiv om bemötande i skolan
Syftet med detta examensarbete var att ur ett elevperspektiv belysa hur skolpersonalens bemötande uppfattas av elever i två olika skolor. 112 elever från år 4-6 och år 9 deltog i undersökningen. Metoden var tvåfaldig och bestod av en kvantitativ enkätundersökning med en komparativ redovisningsdel. Resultatet av undersökningen visar att drygt en tredjedel av alla elever anser att de sällan eller aldrig får påverka och planera sitt skolarbete. 65 procent av eleverna i år 4-6 och 50 procent i år 9 anser att det finns ?dåliga? regler på skolan.
"Handbollstjejer har korta shorts" : normer, identitet och femininisering i ett tjejhandbollslag vid tal om kläder.
Den här studien handlar om tjejer som spelar handboll och hur de använder sina kläder. Intresset för handbollstjejer kommer från den långa erfarenhet inom handboll och den synliga fenomenet att handbollstjejer använder ?korta shorts?. Syftet med studien är att studera hur handbollstjejer materialiserar kläder genom normer och femininisering samt vilken betydelse den får för identiteten i ett maskulint sammanhang uttryckt i tal om idrottskläder. Tre gruppinterjvuer med ett handbollslag i åldern 14-17 år genomfördes och bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys.
Finns det skillnader i utbildningen för sjukvårdsansvarig till sjöss?
Denna rapport är en jämförande studie av sjukvårdsutbildningen MedicalCare och hur den fungerar i verkligheten. Till sjöss är ?läkaren? en sjöman, med endast ett fåtal veckors sjukvårds-utbildning bakom sig och en erfarenhet som inte går att jämföra med den samlade sakkunskap som finns på ett sjukhus iland. Det ställs snarlika krav på sjömannen ombord som på läkaren iland vad gäller omhändertagande av den skadade.Internationellt sett finns det en konvention som styr hur MedicalCare-utbildningen skall vara konstruerad. Dessa direktiv är satta för att sjömän världen över skall ha samma riktlinjer att utbilda sig efter och få en likvärdig kompetens när kursen är genomförd.Studien har använt sig av en kvalitativ intervjustudie för att samla in information.Resultatet av denna undersökning visar att MedicalCare-kursen skiljer sig åt mellan skolorna, trots att alla arbetar efter samma regler. .
Informationssäkerhet i verksamhetskritiska system
Vi har undersökt hur de ansvariga i en organisation arbetar med informationssäkerheten i ett verksamhetskritiskt system. Undersökningen har gjorts hos två organisationer i tidningsbranschen. Många organisationer tar inte hot och risker på allvar och inser inte vilka konsekvenser ett avbrott kan ge. Administrativa system som från början var tänkt som ett hjälpmedel för att få en effektivare organisation har blivit verksamhetskritiska. För organisationer som har verksamhetskritiska system är det viktigt att arbetet med informationssäkerheten görs enligt fastställda rutiner och regler.
Barns lek i förskolans "familjerum" ur ett genusperspektiv
Nyckelord: Förskola, Måltiden, Regler, Socialisation
Måltiden på förskolan är en social situation, likaså måltider i samhället. Många individer deltar i en samling som präglas av interaktion. Men denna situation innehåller också specifika regler och normer, vad som är accepterat vid ett matbord finns det begränsningar för. Till skillnad från många andra sociala situationer i samhället och på förskolan existerar regler som kan verka omotiverade i sitt sammanhang. Många av samhällsmedlemmarna i Sverige har deltagit i förskolan som institution och befunnit sig under dessa regler.
FULT
Efter att ha gått tre år på Konstfack har jag blivit medveten om klasskillnader på ett sätt som jag inte varit förut. Eftersom jag själv kommer från en lägre stående klass än majoriteten av personerna på Konstfack har detta varit påtagligt under dessa år. Jag har fått lov att göra en klassresa för att kunna passa in i detta sammanhang och underkastat mig de idéer, regler och hierarkier som tillhör denna klass. Men jag har kommit till ett stadie där jag börjar ifrågasätta varför jag måste underkasta mig dessa och varför jag måste osynliggöra min bakgrund på det sättet som jag upplevt nödvändigt för att kunna bli en del av denna nya klasstillhörighet. I mitt praktiska arbete har jag jobbat med att gå emot de regler som jag upplevt finns i konstvärlden. Nämligen att konst ska vara sparsmakat, avskalat och lite lagom personligt.Jag har provat på att tillåta mig själv att skita i dessa regler och gå helt efter mitt egna tycke, smak och magkänsla.
Vad styr grundskolelärares val av undervisningsformer i språkundervisning?
Syftet med studien har varit att undersöka hur grundskolelärare väljer sina undervisningsformer och vilka aspekter som spelar in. I litteraturdelen tar vi bland annat upp bakomliggande faktorer till varför grundskolelärare väljer den undervisningsform som de gör. Vi tar även upp vad eget arbete, traditionell klassundervisning och individualisering innebär. Den empiriska delen består av intervjuer med lärare som undervisar i språk. Lärarna har olika lång yrkeserfarenhet vilket inte var av avgörande betydelse för studiens resultat.
Aktiveringspolitikens effektivitet : En undersökning om aktiveringskrav och dess påverkan på individers benägenhet att träda in i socialbidragstagande
År 1998 ändrades den svenska socialtjänstlagen vilket innebär att kommuner numera själva kan välja att tillämpa striktare regler gentemot individer som uppbär socialbidrag. Syftet med denna undersökning är att pröva huruvida ett striktare förhållningssätt till utbetalning av ekonomiskt bistånd påverkar individers benägenhet att träda in i socialbidragstagande.Resultatet tyder på att hårdare regler totalt sett verkar minska andelen nya socialbidragstagare där den tydligaste effekten uppvisas bland invandrare och hushåll med barn..
Styrning och organisering av skolm?ltidsverksamheten i Sveriges kommuner
Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att bidra med kunskap om hur svenska kommuner styr och organiserar den offentliga m?ltiden med s?rskilt fokus p? skolm?ltidsverksamheter f?r att uppfylla Livsmedelsverkets nationella riktlinjer f?r m?ltider i skolan. Teori: Institutionell teori och f?ljande begrepp anv?nds normer och regler, isomorfism, legitimitet, institutionellt tryckt samt institutionella logiker (multiple institutional logics). Metod: Studien bygger p? en kvalitativ dokumentstudie d?r m?ltidsdokument fr?n 37
kommuner samt tre kartl?ggningar fr?n Livsmedelsverket analyserades.
Revisorns oberoende
Bakgrund och problem: De senaste åren har tuffare regelverk implementerats inomnäringslivet runt om i världen till följd av flertalet företagsskandaler. Bland dem kan nämnasEnron i USA, vilken ledde till implementeringen av SOX, som även berör europeiska bolag.Även i Sverige har skandalerna avlöst varandra, exempel är Skandia och Intrum Justitia,vilket har lett till framtagandet av Bolagskoden. Dessa regelverk reglerar inte bara företagenutan även de revisionsbyråer som reviderar dessa bolag. Lagstiftaren vill alltså genom lagaroch regler få bolagen att agera på ett etiskt och moraliskt sätt. Flera organisationer har likasåförsökt att på detta sätt, med regler och stränga påföljder, bli av med icke önskvärt agerande.Exempel på detta är den svenska Försvarsmakten, vilken jag själv har erfarenheter ifrån.Försvarsmakten har sedan ett par år inriktat sig på att utbilda sin personal i den värdegrundsom framtagits, vilken personalen skulle ha som stöd för sitt agerande.
Vem visar småföretagaren Alice rätt beskattningsväg? : En studie av förändringarna i 3:12-reglerna
I Sverige utgörs en stor del av Sveriges registrerade aktiebolag av fåmansföretag. Ettfåmansföretag i aktiebolagsform (FÅAB) är ett företag med endast en eller ett fåtal ägare.Dessa företag berörs av särskilda lagregler, de så kallade 3:12-reglerna. Anledningen till dessaregler är dels för att man vill skapa en neutralitetssträvan inom skattesystemet. Denna studiebygger på att genom en jämförande bild med förutsättningar tagna ur Inkomstskattelagen frånåren 2005-2008, försöka beskriva de förändringar som skett av 3:12-reglerna när det gälleravyttring av andelar. Till min hjälp att försöka beskriva förändringarna samt vad dessa lett tillhar jag valt att använda mig av tre fiktiva företag.