Syftet med studien var att undersöka SPIRA-projektets deltagares uppfattningar om motivation och uppfattningar om projektets eventuella påverkan på motivationen. Samt uppfattningar hos några tidigare deltagare i projektet. SPIRA-projektets syfte är att stärka kompetensen hos sina deltagare och målgruppen är individer som varit arbetslösa i ett år eller mer, alternativt sjukskrivna i minst sex månader. Tidigare forskning inom arbetslöshet och motivation tyder på att de individer som drivs av en motivation med en hög grad autonomi har en större chans att vara lyckosamma. De anses även vara mer ihärdiga i sitt arbetssökande och har ett högre välmående än de som drivs av motivation med en låg grad autonomi.

En förutsättning för att få folk att delta i en friskvårdssatsning är att de är motiverade. En kvalitativ studie genomfördes med syfte att beskriva och förstå den yttre och inre motivationen hos kommunanställda som deltar i en friskvårdssatsning på vattengymnastik. Femton respondenter intervjuades utifrån en intervjuguide baserad på Deci och Ryans (1985) fyra faktorer (självbestämmande, kompetens, samhörighet och glädje) som ses som en förutsättning för att motivation skall uppstå. Resultatet visade att begreppen vanemöster, kompetens, samhörighet/social kontakt samt glädje/välbefinnande var centrala för att uppnå motivation att delta i vattengymnastik. Studien antyder att en arbetsplats kan skapa yttre förutsättningar för att de anställda ska ha möjligheten att hitta en passande motionsform.

Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för hur några matematiklärare uppfattar elevers prestationer och motivation i ämnet matematik. Syftet ämnar också belysa om lärarna ser några könsskillnader, samt om lärarna behandlar elever annorlunda utifrån dess kön. Yrvalet bestod av fyra matematiklärare, tre kvinnor och en man som hade varit verksammma lärare i minst sju år. En semistrukturerad intervjuform användes med en förbestämd intervjuguide som hade två kategorier: könsskillnader i klassrummet och motivation. Resultatet analyserades med inspiration från fenomenologin.

En förutsättning för att få folk att delta i en friskvårdssatsning är att de är motiverade. En kvalitativ studie genomfördes med syfte att beskriva och förstå den yttre och inre motivationen hos kommunanställda som deltar i en friskvårdssatsning på vattengymnastik. Femton respondenter intervjuades utifrån en intervjuguide baserad på Deci och Ryans (1985) fyra faktorer (självbestämmande, kompetens, samhörighet och glädje) som ses som en förutsättning för att motivation skall uppstå. Resultatet visade att begreppen vanemöster, kompetens, samhörighet/social kontakt samt glädje/välbefinnande var centrala för att uppnå motivation att delta i vattengymnastik. Studien antyder att en arbetsplats kan skapa yttre förutsättningar för att de anställda ska ha möjligheten att hitta en passande motionsform.

Syftet med undersökningen var att belysa kvinnors motivation- och copingstrategier på väg ut ur missbruk. Vidare var syftet att undersöka de salutogena faktorer kvinnorna ansåg hade hjälpt dem behålla sin drogfrihet. Tre intervjuer genomfördes och data analyserades med induktiv tematisk analys. Resultaten visade att motivationen till den inledande behandlingen var knuten till upplevelsen av att ha förlorat allt och möjligheten att få tillbaka sitt liv samt barnen. Motivation till fortsatt drogfrihet var i första hand barnen och en ökad självkänsla samt mening med livet.

En kvalitativ studie genomfördes för att studera vad som påverkar och skapar motivation till beteendeförändring hos drogmissbrukare. Studien undersökte också miljöns betydelse för att bryta ett drogmissbruk. En intervjuguide med öppna frågor skapades. Genom ett kriteriebaserat snöbollsurval kontaktades tio personer varav nio män och drogfriheten var i genomsnitt 3.2 år. Enligt drive theories är motivation en drivkraft som ger energi till att sätta igång, upprätthålla och rikta behovsrelaterade mål.

Syftet med arbetet är att undersöka vilka faktorer i undervisningen och den sociala skolmiljönsom ger elever motivation och lust att lära matematik. Arbetet beskriver motivation och lust tillmatematikämnet ur ett lärar- och ett elevperspektiv.Undersökningen utförs genom intervjuer med fyra pedagoger som undervisar i matematikämneti skolår 1-6. Utöver detta så sker intervjuer med två elever ur varje pedagogs klass. Sammanlagtåtta elever ingår i undersökningen.Resultatet visar att elevens förståelse och tillit till den egna förmågan är centrala motivationsfaktorerför att lära matematik. Enligt samtliga deltagare i undersökningen är ett varierat arbetssätten viktig faktor för att skapa motivation.

Syftet med uppsatsen är att diskutera och lyfta fram vad som motiverar personalen på Lindex samt undersöka hur butikschefen skapar motivation på arbetsplatsen hos personalen. Undersökningen kommer också belysa vad medarbetarna anser skapar mest motivation hos dem. Butikschefens sätt att motivera och medarbetarnas svar på motivation varit relativt jämna för att jämföra. Båda parterna anser att kommunikationen men främst gemenskapen är viktigaste för att vara motiverad. Även varierande arbetsmoment skapar glädje i arbete vilket bidrar till att motivationen förstärks.

In today?s society there is a discussion regarding students? level of knowledge and personalisation. The classrooms consist of heterogenic groups of students with different learning needs and levels of knowledge. The purpose of the present study is to find out how the students who participated perceive the teaching of English as an additional language with regards to personalisation, and how they believe differentiation can help develop and deepen their learning. This study has been conducted using a qualitative method with interviews as the core, complemented by observations. The results have been analysed and interpreted hermeneutically. The results show that those students who have a positive attitude to English education, irrespective of their grade, are those who see the benefit of knowing English outside the classroom, and thereby create a connection between reality and studying English.

This study aim to investigate the conditions framing the professional development situation for physical education teachers (PE) in a small municipality in the south of Sweden. The Swedish National Agency for Education declare that "focus must be directed towards strengthening the teachers' profession", and that "schools need well-trained teachers and good teaching to help students achieve good results". The study focuses both the schools? contribution and the way in which the teachers take own initiative and are motivated to develop their professional skills. The investigation is all based on teachers' perspectives.

SyfteSom matematiklärare är det viktigt att vara uppmärksam på bland annat olika motivationsgrad inför matematikämnet bland eleverna och hur pedagogerna kan påverka detta. Syftet med denna studie var att undersöka motivationen till matematik bland elever i årskurs 6 och årskurs 9. Jag ville också undersöka hur eleverna uppfattade matematiklärarnas undervisningsmetoder och hur dessa eventuellt påverkade elevernas motivation. Frågeställningar? Hur motiverade är de tillfrågade eleverna i årskurs 6 och årskurs 9 inför ämnet matematik?? Finns det skillnader i motivation till ämnet matematik bland de tillfrågade eleverna i årskurs 6 respektive 9?? Hur uppfattar de tillfrågade eleverna i årskurs 6 och årskurs 9 att deras lärare undervisar i matematik?? Hur ser sambandet ut mellan de tillfrågade elevernas motivation och deras uppfattning av lärarens arbetssätt i ämnet matematik? MetodJag ville undersöka om det förelåg några skillnader mellan elevers motivation i årskurs 6 och årskurs 9.

Idén om livslångt lärande uppstod under början av 1960-talet. Tanken har utvecklats och integrerats i samhället i takt med den kunskapsmässiga och teknologiska utvecklingen. Arbetskraftens kompetens i form av intellektuellt kapital värdesätts allt mer och utbildning blir till ett nödvändigt instrument för att uppnå kompetens inom arbetslivet. Produktiviteten i arbetssammanhang kan dock påverkas negativt av att arbetskraftens intressen och inre motivation inte tas i beaktande i utbildningen. Syftet med denna undersökning var att undersöka huruvida den inre motivationen skiljer sig åt mellan olika grupper av vuxenstuderande, om externa belöningar påverkar valet att påbörja utbildning och om detta har en negativ inverkan på motivationen.

Denna studie handlar om GN-industris kollektiva belöningssystem som de en gång har haft samt hur de motiverar sina anställda att stanna kvar inom företaget. Med belöningssystem innebär att främja och motivera de anställda att arbeta mot gemensamma mål. Idag använder sig företaget av fast månadslön och tänker inte införa något bonussystem på väldigt länge. Det kollektiva bonussystemet misslyckades, eftersom det inte skapade motivation hos de anställda. I dagsläget riktas det mer diskussioner kring yttre belöningar, medan inre belöningar bara nämns i förbifarten.

Syftet med den aktuella studien var att på svenska elitfotbollsgymnasier (1) undersöka samband mellan psykosociala variablerna motivation (i.e., inre och yttre former), självbestämmande och passion (i.e., harmonisk och tvångsmässig) samt (2) undersöka samband mellan passion och frekvensen träningstimmar. I studien ingick 220 ungdomsspelare från fem svenska elitfotbollsgymnasier (pojkar n =169, flickor n =51). I studien användes Passion Scale för att mäta spelarnas passion för fotboll, Sport Motivation Scale (SMS) för att se vilka motiv deltagande är byggt på samt Self-Determination Scale (SDS) för att mäta upplevt självbestämmande. Resultatet visade att inre motivation och självbestämmande förklarar 39 % av den totala variansen av harmonisk passion för fotboll samt att inre motivation har en partiell positivt medierande effekt mellan självbestämmande och harmonisk passion. Introjektionerad reglering förklarar (som ensam faktor) 28 % av den totala variansen av tvångsmässig passion för fotboll.

Psykologisk forskning visar på att unga medarbetare, den så kallade Millennialgenerationen, efterfrågar en annan typ av ledarskap än deras äldre föregångare. Syftet med studien var att undersöka unga medarbetares föreställningar om transformativt ledarskap samt i vilken utsträckning dessa föreställningar motiverar dem i arbetet. Hypotes: Transformativt ledarskap är gynnsamt för unga vuxnas motivation på arbetsplatsen jämfört med andra ledarstilar så som laissez-faire och transaktionellt ledarskap. Undersökningsmetoden som använts var en webbaserad enkätdesign med 28 deltagare i åldrarna 20-38. Resultatet stödjer studiens syfte och hypotes, det transformativa ledarskapet var det som motiverade unga vuxna mest på arbetsplatser.