Syftet med föreliggande studie var att beskriva sjuksköterskor inom skolhälsovårdens uppfattningar av att ha sex- och samlevnadsundervisning för ungdomar på högstadiet.Metoden var kvalitativ intervjustudie av deskriptiv design och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Undersökningsgruppen var sex sjuksköterskor inom skolhälsovården i en kommun i mellansverige. Huvudresultatet visade att samtliga sjuksköterskor beskrev att deras undervisning i klass inte existerar utan att det är pedagogernas ansvar att undervisa i ämnet sex- och samlevnad. Sjuksköterskorna beskrev att de istället har ett omfattande hälsosamtal med ungdomar i årskurs åtta där fokus ligger på psykisk ohälsa, känslor och kroppsuppfattning. För att nå fram till ungdomarna i fråga ansåg sjuksköterskorna att ett förtroende bör skapas och att ungdomars självkänsla sätts i fokus samtidigt som god undervisning inom ämnet bidrar till ett stärkande av ungdomars relationer.

Uppsatsen behandlar grannspråken i svenskundervisningen. Studiens huvudsyfte var att undersöka gymnasielärares inställning till grannspråk. Ett av delsyftena var att undersöka vilken plats grannspråksundervisning hade i de senaste två läroplanerna samt om förändring skett i och med den nu gällande läroplanen Lgy 2011. Ett andra delsyfte var att ta reda på hur Skolverket motiverade att grannspråken inte fanns med under det centrala innehållet (anvisningar om kursinnehåll) i kursen Svenska 1. Metoden som användes var kvalitativ och materialet inskaffades genom intervjuer med fem lärare samt genom närläsning och jämförelse mellan kursplanerna.Resultatet visade att det i den nya läroplanen Lgy 2011 ges lite större plats åt grannspråken och att innehållsformuleringarna blivit tydligare.

Syfte och frågeställningSyftet med denna systematiska litteraturstudie är att kartlägga och evidensgranska tidigare forskning som undersökt om fysisk aktivitet kan minska sömnbesvär. Vetenskapliga studier har granskats för att undersöka om fysisk aktivitet påverkar sömnbesvär. Målsättningen var att undersöka om det finns ett vetenskapligt stöd för att rekommendera fysisk aktivitet till personer med sömnbesvär.Frågeställning:Kan fysisk aktivitet användas för att minska sömnbesvär?MetodEn systematisk litteratursökning utfördes i databaserna Pubmed, Sportdiscus och Discovery. Detta resulterade i att sex randomiserade kontrollerade studier inkluderades för en systematisk analys medan 1649 artiklar exkluderades på grund av att de inte mötte de uppsatta inklusionskriterierna.

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versiktsartikel ?r att unders?ka om spirulinaintag har en effekt p? blodlipidniv?er hos vuxna m?nniskor, oavsett h?lsostatus. Metod: En systematisk litteraturs?kning utf?rdes i databaserna Scopus och PubMed. S?kningen organiserades enligt tre block: ett spirulinablock, ett lipidblock och ett RCT-block. Inklusionskriterierna var: studier p? vuxna m?nniskor, med spirulina som interventionsbehandling och placebo som kontrollbehandling; studier publicerade 2018 eller senare, p? svenska eller engelska, som unders?ker effektm?tten HDL-, LDL-, totalkolesterol och triglycerider; samt interventionsduration om minst ?tta veckor.

Syftet med undersökningen är att se hur lärare uppfattar att undervisningen är organiserad och fungerar för elever med ett annat modersmål än svenska. I den empiriska studien har kvalitativa intervjuer gjorts med fyra lärare på skilda skolor för att skapa klarhet i hur de uppfattar sin undervisning. Resultatet visade att de inte skilde sig åt organisatoriskt. Däremot varierade de enskilda skolornas undervisningssätt marginellt, det som skilde var valet av arbetsmetoder i klasrummen. En av slutsatserna i undersökningen är att lärarna efterlyser mer samarbete med lärarna i svenska som andraspråk och modersmål.

Begreppet självskadebeteende kan förklaras som ett suicidalt fenomen med en självbevarande funktion. Självskadebeteende är vanligast i gruppen ungdomar och unga vuxna. Internationella studier visar att självskadebeteende förekommer hos 15-25 % av ungdomarna. I svenska studier svarade 34-42 % av ungdomarna att dom skadat sig själv vid minst ett tillfälle det senaste året. Syftet med studien var att belysa självskadebeteende och dess riskfaktorer hos ungdomar.

Med utgångspunkt i variationsteorin valde vi ett naturvetenskapligt lärandeobjekt (materians egenskaper) och genomförde en så kallad Learning study. Elevernas förståelse av lärandeobjektet före och efter undervisning har undersökts med hjälp av intervjuer. Elevernas lärande har jämförts med de möjligheter som erbjudits i den videofilmade undervisningen. Två klasser i skolår fem har deltagit i studien. Efter genomförd undervisning i den första klassen analyserades lärandet med avseende på specifika kritiska aspekter.

Syftet med studien är att utforska hur hem- och konsumentkunskapsundervisning bedrivs samt hur bedömning sker på två svenska skolor i Thailand och på Sofia Distans. Vilket går att utläsa från frågeställningarna: Hur bedrivs distansundervisning inom hem- och konsument-kunskap? Hur bedrivs hem- och konsumentkunskapsundervisning på plats på de svenska sko-lorna i Thailand? Hur sker bedömningen inom hem- och konsumentkunskap på plats på de svenska skolorna i Thailand och via distansundervisning? Och hur behandlas det centrala in-nehållet i undervisningen? Forskningsmetoden utgjordes av intervjuer som utfördes med en utarbetad intervjuguide för att besvara frågorna. Intervjuerna utfördes med två rektorer och två pedagoger på tre skolor.Resultatet i studien visar att Sofia Distans som är godkända av Skolverket jobbar med bedöm-ning samt betyg utifrån läroplanen. Undervisningen sker via distans och eleverna måste ta ett stort eget ansvar för sin utbildning och för kontakt med pedagogen.

Detta examensarbete syftar till att söka gemensamma beröringspunkter i kursmålen för matematik och teknik, i grundskolans senare del, för att se om dessa är lämpliga utgångspunkter för integrering av undervisningen i dessa ämnen. Arbetet syftar även till att söka tillämpningar och konkreta exempel på ämnesintegrering av matematik och teknik. Undersökningen består av två delar där den ena är en granskning av styrdokumenten för undervisning i matematik och teknik. Den andra granskar litteratur som ger argument för och emot ämnesintegrering i grundskolan i allmänhet och i matematik och teknik i synnerhet. I examensarbetet ingår även en intervjustudie där några utvalda lärare intervjuas om sina erfarenheter och ambitioner angående ämnesintegrerad undervisning. Resultatet av undersökningen visar att det största hindret för ämnesintegrerad undervisning är den organisatoriska struktur som är mycket vanlig i den svenska grundskolan.  Det är den ämnesuppdelade undervisningen som har dominerat då administration och organisation har byggts upp och det har resulterat i att organisationen har fått sådana egenskaper att det framstår som mycket svårt att undervisa med annat arbetssätt än ämnesuppdelat.

Information och kommunikationsteknologin i vårt samhälle är i ständig utveckling och allt eftersom takten ökar, växer kunskapsbehovet hos befolkningen allt mer. Detta ställer krav på dagens pedagoger. De blir tvungna att ändra sitt förhållningssätt och sina metoder för att anpassa sig efter elevernas kunskapsbehov.Syftet med studien är att studera några lärares attityder till och de möjligheter de anser sig ha att använda datorn i sin undervisning. Undersökningen genomfördes på fyra skolor genom ett elektroniskt enkätutskick. Resultatet visar att pedagogerna har en positiv inställning till da-torn som ett mångfacetterat verktyg i undervisningen, trots hinder som bristande utbildning i ämnet och den knappa tillgängligheten av datorer i skolan..

Astract: Syftet med vårt arbete var att undersöka hur lärare identifierade och tillgodosåg de behov elever med matematiksvårigheter har. Som metod valde vi kvalitativa intervjuer med frågor som hade strukturell utformning. Vi gjorde ett slumpmässigt urval av skolor i närliggande kommuner och begränsade oss att göra åtta intervjuer med lärare i årskurs 1-6. Resultatet blev att lärare bemötte elever med matematiksvårigheter på olika sätt. Skillnaderna fanns i vilken omfattning de arbetade med konkret material, gav dem mer tid i form av grupptimmar och arbetstakt för att hinna befästa kunskapen samt tillgång till speciallärare.

Studien undersöker med kvalitativa metoder, hur medveten närvaro kan presenteras och hur det tas emot av elever på gymnasiet. Medveten närvaro eller mindfulness syftar till att vara närvarande i stunden. Den har en bas i en medkännande inställning till sig själv och andra levande varelser. Medveten närvaro består av övningar, som att bli närvarande i kroppen, känslor och tankar, och odlandet av en kärleksfull och vänlig attityd mot sig själv och andra.Undervisning med presentationer, övningar och reflektion genomfördes vid tre tillfällen för en grupp gymnasieelever. I samband med detta intervjuades flera av eleverna.

BAKGRUND: Studien går igenom olika metoder som kan användas vid läs? och skrivundervisning, kartläggningsmaterial samt aktuell forskning om individanpassad undervisning. Forskningen idag framhåller att när lärarna låter läs- och skrivundervisning utgår från elevens behov och intresse skapas en individanpassad undervisning. Den teoretiska ramen utgår från ett sociokulturellt perspektiv. SYFTE: Syftet med undersökningen är att belysa hur ett antal lärare i förskoleklass till skolår tre arbetar och vilka uppfattningar som ligger till grund för individanpassning i deras läs- och skrivundervisning.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur pedagoger samtalar kring autism samt att belysa undervisningen av autistiska barn. Argumenten för att lyfta upp barn, lärande och autism i föreliggande examensarbete är flera. Vi uppfattar att det finns många myter kring autism och dessutom har vi upplevt att autism varit osynligt både i vår utbildning och i samhället i stort. Våra huvudsakliga frågeställningar är: Hur ser pedagoger på autism? Vilka pedagogiska hjälpmedel och metoder används i undervisningen? När det gäller teori och tidigare forskning har vi valt att koncentrera oss på Christopher Gillberg, Lorna Wing och Eva Kärfve.

Syftet med denna uppsats är att få en ökad kännedom kring hur musikundervisning på gymnasiesärskola kan se ut och hur musiklärare upplever sin undervisning.Detta har undersökts genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tre utbildade musiklärare som arbetar på programmet för estetiska verksamheter och det individuella programmet. Av intresse har varit att ta reda på vad lärarna har för mål med sin undervisning och hur de ser på sin verksamhet.Resultatet visar på att målet med musikundervisningen kan ses som både musikaliskt och utommusikaliskt. Detta beroende på vilka elever man undervisar då gymnasiesärskolan omfattar flera olika typer av funktionshinder. Ingen av lärarna har i sin grundutbildning berört metodik för funktionhindrade elever. Hos dem som lärare är den viktiga och gemensamma kompetensen den musikaliska.