SAMMANFATTNINGSyfteSyftet med denna studie är att undersöka om det finns någon skillnad på vad som motiverar individuella idrottare jämfört med lagidrottare till att prestera goda studieresultat i gymnasieskolan. MetodI studien har observationer och intervjuer används för att samla in data. De 14 respondenterna som används i intervjuerna och 61 eleverna som observerats går i årskurs två vid ett idrottsgymnasium i mellan Sverige. Intervjusvaren behandlades och sammanställdes med hjälp av Johansson och Svedners intervjuguide samt Trostens intervjumall. ResultatAv svaren som framkom under intervjuerna visade det sig de individuella idrottarna hade lättare för att planera och ta eget ansvar för sina studier.

SammanfattningUppsatsen handlar om motivation utifrån ett lärarperspektiv. I ett försök att få en bild av begreppet motivation har idén varit att granska utgiven litteratur och publicerad forskning inom området. Med förhoppningen om att skaffa en verklighetsnära bild av hur lärare beskriver och resonerar kring begreppet har empiriska studier i form av intervjuer genomförts.Genom att välja socialkonstruktionistisk teori som förhållningssätt har möjligheten givits att studera det som sägs i intervjuerna, utan att ifrågasätta huruvida detta är en korrekt beskrivning av verkligheten eller inte. Inom teorin ges språket en stor betydelse då det är genom detta förståelsen för omvärlden skapas.Resultatet bygger på två intervjuer som vid olika tillfällen genomförts med en och samma lärare. Avsikten med intervjuerna har dels varit att följa lärarens resonemang rörande motivation på ett allmänt plan och dels med utgångspunkt från hur denne arbetar med området.Undersökningen visar att det resonemang som förs tycks följa det som tidigare forskning redan beskrivit.

Studiens syfte är att belysa om elever i grundskolans år åtta känner sig delaktiga i sina studier, och vad som påverkar deras delaktighet, samt om undervisningen främjar delaktighet utifrån skolans styrdokument. I denna studie redogör vi för begreppet delaktighet för att på så sätt skriva fram olika tolkningar av begreppet. De frågor som informanterna i vår studie, elever i årskurs 8, framförallt fått fundera över är hur de uppfattar begreppet delaktighet och när de känner sig delaktiga. Utöver dessa frågor så har de även ombetts redogöra för vilken betydelse läraren har för upplevelsen av delaktighet.Vi belyser i vår bakgrund även begreppet delaktighet ur olika perspektiv och vad skolans läroplaner säger om begreppet delaktighet. Studien är en kvalitativ studie, med forskningsfrågor som uppmanar till en kvalitativ ansats.

Syftet med detta examensarbete har varit att synliggöra elevers uppfattningar om lärarauktoritet och jämföra dessa elevers uppfattningar. Examensarbetet omfattar åtta kvalitativa intervjuer med gymnasieelever på samma skola i en mellanstor svensk stad samt en kvalitativ intervju med en modersmålslärare. Denna studie är delvis en komparativ studie mellan arameiska/syrianska elever och svenska elever syn på lärarauktoritet. Undersökningens resultat visar att elevens syn på lärarens auktoritet påverkar elevens lärande och Studiemotivation. Läraren i Syrien, Libanon, Irak och Turkiet har en mer utpräglad auktoritär ledarroll och ställer högre krav och förväntningar på eleverna än i svenska skolan.

Syftet med studien är att få ökad kunskap om och förståelse för unga kortutbildade intagnas inställning tillutbildning och motivation att studera i fängelse. Arbetet innehåller såväl kvantitativa som kvalitativa inslag.De kvantitativa delarna syftar till att beskriva urvalsgruppen med hjälp av metoden enkät och de kvalitativa tillatt få fördjupad förståelse för hur unga intagna resonerar om studier och utbildning genom semistruktureradeintervjuer. De kvantitativa resultaten redovisas deskriptivt med hjälp av grafer och kommenteras i relation tilltidigare forskning. Gruppen unga studerar i betydligt högre grad 2012 på den undersökta anstalten än nationellstatistik från 2006. De kvalitativa delarna analyseras och tolkas utifrån kvalitativ innehållsanalys.

BakgrundI denna intervjustudie har två olika elevgrupper intervjuats, en vid det estetiska programmet och en vid det samhällsvetenskapliga programmet. Samhällsvetenskapliga programmet är till största delen teoretiskt och tänkt att förbereda eleven för högre studier. Medan det estetiska programmet utöver teori även innehåller en praktisk fördjupning i teater, musik, dans eller bild. Valet till det estetiska programmet baserar sig på intresse. Eleverna som väljer det samhällsvetenskapliga programmet är inställda på att studera vidare vid högskola/universitet.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer det är som påverkar elevers motivation i ämnet Engelska. Examensarbetet behandlar om det finns eventuella skillnader, och i så fall vilka, beträffande motivation på teoretiskt gymnasieprogram respektive praktiskt gymnasieprogram.Metoden som använts i denna undersökning är en enkätstudie. Enkäten distribuerades till sammanlagt 183 elever varav 91 elever läser på teoretiskt program och 92 elever på praktiskt program. De elever som går på det teoretiska programmet läser på teknik programmet medan de som går praktiskt program läser på byggprogrammet och livsmedelprogrammet. Gemensamt för dessa program är att de läser Engelska 5 som motsvarar Engelska A i den gamla läroplanen Lpf 94, Engelska 5 ingår alltså i Gy11 som är den reformerade läroplanen som infördes hösten 2011.          Det finns en uppsjö av olika motivationsteorier och då denna studie behandlar psykologiska motivationsfaktorer har kognitiva, humanistiska samt behavioristiska perspektiv på motivation använts.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur elever med neuropsykiatriska funktionshinder upplever tiden i grund- och gymnasieskolan. Mina frågeställningar handlade om i vilka sammanhang eleverna upplevde svårigheter kopplade till funktionshindren, på vilka sätt skolan visade förståelse för dessa svårigheter, hur skolan löste de problem som uppstod, vad skolan kunde ha gjort mer samt vilka starka sidor hos eleverna som var betydelsefulla i skolan. Jag intervjuade sex ungdomar i åldrarna 18 - 21 år. Jag använde mig av halvstrukturerade intervjuer. Resultatet, som analyserades ur ett sociokulturellt perspektiv, visade att eleverna upplevde svårigheter i skolan i flera olika sammanhang.

Att försöka stärka elevens roll i utvecklingssamtalet är ett sätt att hjälpa eleven till vuxenhet. Att eleven tränas i att nå ett ?större språk? är angeläget inte minst för en svensklärare som skall verka som elevhandledare. Språk ger eleven plats på arenan, det vill säga möjlighet att bli ett subjekt. Aktionen har detta som sitt huvudsyfte, då jag upplevt att elever under utvecklingssamtalen ofta är mottagare/ objekt för information från skolan och kommentarer från föräldrar och inte är aktivt deltagande.

Tekniken expanderar på olika sätt inom skola och utbildning i den digitala tidsåldern. Ett uttryck för detta är så kallade 1:1-lösningar, det vill säga tekniklösningar där varje elev har sin egen dator. Det anstår forskningen att klargöra hur tekniken bör integreras i undervisningen för att på bästa sätt främja elevernas lärande, vilket torde vara särskilt angeläget nu då det ännu inte är vederhäftigt belagt att digitala verktyg faktiskt har en potential att främja elevers lärande.Denna fallstudie utgör formen av ett förslag på hur tekniken kan integreras i undervisningen för att främja elevers lärande i 1:1-lösningar. Genom en fenomenologiskt inspirerad ansats fokuseras gymnasieelevers upplevelser av ett digitalt verktyg, lärplattformen Socrative. Centrala frågeställningar är hur Socrative kan fungera som ett stöd för elever i deras lärande och hur detta verktyg kan påverka elevers motivation.

Syfte: Studien har som syfte att undersöka hästens betydelse för att höja skolmotivationen hos elever som läst IV-program med inriktning häst.Teori: Studien är teoriprövande där den huvudsakliga teorin grundar sig i pragmatismen, där skola och samhälle bör vara sammankopplat. Till det pragmatiskta synsättet hör att man har nytta av kunskap i vardagen, alltså är ett samband mellan skola och fritid av stor vikt. Orsakssambandet om att hästen har positiv effekt på unga kvinnors motivation i skolan, leder till den kausala mekanismen som handlar om att eleven ser en meningsfull uppgift som ska utföras på skoltid, en känsla av att skolan är kopplat till verkligheten. Unga kvinnor lär sig att ta ansvar när de sköter om hästen, och stallmiljön utvecklar unga flickors ledarskap och tydlighet. Samtliga egenskaper som utvecklas har de även nytta av i vardagslivet.

Detta arbete handlar om hur ordningen i klassrummet ser ut på några mångkulturella skolor. Syftet med studien är att undersöka hur undervisningssituationen påverkar elever med utländsk bakgrund och om den ger dem samma möjligheter att få en utbildning som är likvärdig den utbildning som andra elever får i den svenska skolan. Vi undersökte hur sex lärare som arbetar i mångkulturella skolor upplever ordningen eller den eventuella bristen på ordning i klassrummet, samt vad de anser behöver förändras för att nå önskad ordning. Undersökningen omfattar även elevers bemötande av kvinnliga lärare respektive manliga lärare i dessa mångkulturella skolor, då synen på jämlikhet mellan könen kan se olika ut i olika kulturer. Studien innehåller intervjuer med sex grundskolelärare med 5-34 års yrkeserfarenhet bakom sig.

Det här arbetet har undersökt läxor och det ansvar som följer med dem. Läxor delas ut till skolelever i alla åldrar och det tas ofta för givet att så ska göras. Diskussionerna kring läxors vara eller inte vara är dock ständigt aktuella och flera åsikter kan i debatten ibland förstås som ?sanningar? och förgivettaganden. Avsikten med denna studie har varit att undersöka de uppfattningar som jag funnit är de vanligast förekommande i media samt granska vad forskning kring ämnet kommit fram till.

SammanfattningUppsatsen kommer att fokusera på hur skolans viktigaste resurs, läraren, används i dagens skolklimat. Information som presenteras i vår rapport utgörs av två delar.Produktionsteorier som är vanliga inom industrin beskrivs och vi gör en ansats att anpassa dessa till skolans värld. Arbetets andra del består av en empirisk studie där lärare blivit djupintervjuade och där elever svarat på en enkät. Gymnasieskolor i Stockholm, Umeå och Västerås har fått utgöra grunden för den empiriska undersökningen.Inom industriell produktion används produktionsteorier för att öka effektiviteten och reducera resursanvändningen. Det mest kända begreppet inom resurseffektivitet är lean som består av ett flertal modeller.