Barn och ungdomar som flyttar till Luleå från andra länder får först en skolintroduktion påförberedelseenheten Välkomsten. När de har grundläggande kunskaper i svenska, går deöver till grund- eller gymnasieskolan. Syftet med det här arbetet är att få en uppfattning omhur skolgången efter introduktionen fungerar för sent anlända elever i grundskolan i Luleå.Med fokus på integrering, individualisering och måluppfyllelse har jag undersökt denaktuella situationen för några elever i grundskolans senare år genom att intervjua dem ochderas lärare. Resultatet pekar på att eleverna är fysiskt och socialt integrerade i sina klasseroch skolor, men att deras utbildning till stora delar bygger på individuellt arbete ochindividuell handledning. Studiehandledning på modersmål förekommer inte, och bara enav de intervjuade eleverna deltar i modersmålsundervisning.

Syftet med min uppsats är att undersöka hur lärare ser på behovet av utbildning i svenska som andraspråk samt undersöka vilka faktorer som påverkar språkinlärningen. Jag har valt att intervjua två verksamma lärare med lång erfarenhet av andraspråksundervisning. Mina informanter är överens om att trygghet är grunden för språkutveckling i ett undervisningsperspektiv. De betonar att i ett klassrum där det finns goda möjligheter för interaktion, aktiv produktion av muntlig och skriftligt språk i meningsfulla sammanhang, där skapas förutsättningar. Det ligger helt i linje med aktuell forskning.Enligt forskningen är lärarnas utbildning en påverkansfaktor när det gäller elevernas resultat.

Denna studie handlar om lärares olika perspektiv om hur det är att arbeta med integrering av nyanlända elever och vilka svårigheter som kan uppstå. Undersökningen behandlar fyra olika skolor som arbetar med en förberedelseklass, varav en är i Göteborg och tre i Stockholm. Jag har försökt att få fram lärarnas olika erfarenheter och uppfattningar kring detta fenomen.  För att utföra min studie har jag genomfört kvalitativa intervjuer, främst med förberedelseklasslärare men även med ämneslärare som tar emot dessa elever under och efter deras tid i förberedelseklassen. Den teori som jag har valt att koppla mitt resultat till är Peder Haugs (1998) teori om segregerande och inkluderande integrering. I tidigare forskning har jag med både nationella och internationella synsätt på förberedelseklassen och lärarens roll för de nyanlända eleverna.Resultatet visar att förberedelseklasslärarna ser förberedelseklassen som en viktig startpunkt för dessa elever.

Vårt forskningssyfte är att undersöka ett antal modersmålslärares arbete ur olika perspektiv. Utifrån det empiriska material som vi med olika metoder samlat söker vi svar på följande frågeställningar: Vilka centrala uppgifter har modersmålslärare i svensk skola 2009 samt hur ser modersmålslärares arbetssituation ut? Vi har intervjuat modersmålslärare, skolledare och grundskollärare för att ta del av deras uppfattning. Vi har även ställt frågor till ett antal modersmålslärare via en enkät. Vi fann att bland de uppgifter modersmålslärare har framstår kulturförmedling som den tydligaste.

Denna studie syftar till att ge fördjupad kunskap genom litteratur, intervjuer och observationer hur pedagoger möter flerspråkiga elever i matematikundervisningen. Flerspråkiga elever har ett annat modersmål som i sin tur kan medföra att behovet av speciella insatser behövs i undervisningen i matematik. Att läs- och skrivförståelsen har betydelse inom matematiken för flerspråkiga elever är tämligen känt. I PISA rapporten (2013) och Statistiska centralbyråns rapport (2014) visar statistiken att flerspråkiga elever inte uppnår målen i matematik i den omfattning som elever med svenska som modersmål.Detta är en kvalitativ studie som utförts på två 4-6 skolor i en specifik kommun. Skolorna har stor andel flerspråkiga elever.

Syfte: Syftet med den här studien har varit att undersöka hur nyanlända elevers SO- undervisning på två skolor är organiserad och vilka strategier lärare kan använda för att underlätta kunskaps-och språklärande för de eleverna. Avsikten med studien är att se om lärarnas bild av möjligheter och hinder för språklärandeundervisning stämmer överens med elevernas upplevelse och tolkning av dessa. Som teoretiskt stöd i studien har använts för ämnet relevant forskning och litteratur som bygger på det sociokulturella perspektivet på lärandet, Läroplan 2011:a samt Skolverkets Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. Metod: Intervjuer med 6 lärare och enkäter med 26 nyanlända elever på högstadiet på två skolor. Resultat: Analysen visar en samstämmighet mellan lärarnas och elevernas syn angående språklärandemöjligheter för nyanlända elever i SO-undervisning.

Internationella undersökningar visar att läsförståelsen drastiskt sjunkit bland svenska elever.   Svenska elever presterar numera under OECD-snittet i läsförståelse.  Den försämrade läsförståelsen är ett brett samhällsproblem som engagerar fler aktörer än skolan. Våren 2014 lanserades projektet En läsande klass genom att en Studiehandledning i bokform delades ut gratis till samtliga svenska låg- och mellanstadieskolor i Sverige.Det övergripande syftet med  denna studie har varit att undersöka hur studiematerialet En läsande klass  uppfattas av de grundlärare i låg- och mellanstadiet som använder sig av modellen. För att få svar på frågeställningarna har jag tagit hjälp av tidigare forskning och litteratur som behandlar ämnet läsförståelse.

Children of school age, who have just moved to Sweden can either start in a preparation class or in a normal class. There is no Swedish law or national policy that determines how new children will start and continue their education in Swedish schools. The decision is up to the schools or the communes.This study investigates what kind of educational methods teachers, from a sample of two different schools, are using to educate the newly-arrived students and if these methods are making any contribution to integrating these children into the Swedish school system. The study will raise questions like, how are the new students introduced to the Swedish school, what is the purpose of having the children in preparation class as opposed to normal class, and what methods do the interviewed teachers use to integrate the new children into the school system?Interviews were conducted with four teachers, an associate professor and a senior lecturer in education, who has done several years of research about children from abroad coming in to the Swedish school system.

I min studie har jag följt åtta elever med svenska som andraspråk genom förskoleklassen och årskurs ett. Syftet medstudien har varit att söka förståelse för varför elever lyckas så olika med sin läs- och skrivinlärning trots att de fårsamma undervisning. Min hypotes har varit att de elever som får svårigheter med att lära sig läsa och skriva inte ärdelaktiga i skolans språkliga gemenskap.För att söka stöd för mitt antagande har jag observerat eleverna under den pedagogiska samlingen i förskoleklassen.Då observationsstudien var avslutad tog jag del av resultaten på de test som skolan genomförde under tiden iförskoleklassen och årskurs ett. Jag har också intervjuat elevernas föräldrar och läraren i förskoleklassen.Inledningsvis har jag gjort en teoretisk genomlysning av följande områden: Språklig gemenskap, socialisering tillskriftspråksanvändning, flerspråkighet och andraspråksinlärning, svenska som andraspråk,modersmålsundervisning samt förskoleklassen.Jag fann att det är nödvändigt att använda flera metoder för att upptäcka de elever som riskerar att få svårighetermed sin läs- och skrivinlärning. Under observationerna framgick det tydligt hur elever som inte är fonologisktmedvetna förhåller sig till den pedagogiska samlingen.

Syftet med vårt arbete var att belysa och jämföra vad skolledare och lärare ansåg om modersmålsundervisning och hur detta bedrevs på två skolor i två kommuner, där vi valde att göra vår undersökning. Vi intervjuade skolledare och lärare samt gjorde en litteraturstudie där vi tittade på vilka slutsatser forskningen i Sverige har kommit fram till. Genom intervjuerna fick vi fram intressanta uppfattningar om modersmålsundervisningen på skolorna och hur dessa gick att relatera till vad forskningen har kommit fram till. Vårt arbete bidrog till en djupare kännedom om modersmålets roll i skolans tidigare år och vilka uppfattningar vi kan komma att möta i arbetslivet kring ämnet. Förhoppningsvis har vårt arbete belyst det som varje blivande lärare bör ha i åtanke när man undervisar elever med ett annat modersmål än svenska.

Syfte: att undersöka hur talet om modersmålsläraruppdraget framträder bland fyra olika yrkeskategorier på grundskolans verksamhetsnivå. Teori: Undersökningen utgår från Laclau & Mouffes diskursteoretiska modell, förklarad genom Winther-Jorgensen & Philips (2000).Teoretiska begrepp centrala för undersökningen, såsom annanhet och kosmopolitism har hämtats från Todd (2008, 2010), medan Elmeroths (2008) diskussion om etnisk maktordning och monokulturell norm har varit ett sätt att förklara betingelserna kring den svenska undervisningskontexten. Bauman (2013) har fått bistå undersökningen med en diskussion kring mångkulturellt samhälle, skillnad och universalitet. Metod: Undersökningen omfattar utsagor från fyra olika yrkeskategorier verksamma i skolan, två modersmålslärare, två lärare, två specialpedagoger och två rektorer. Samtalsmaterialet har utgått från frågeområdet: modersmålslärarens uppdrag i skolan.

Syftet med denna studie var dels att identifiera och analysera orsakerna till att nyanlända elever har svårigheter att uppnå målen i engelska i årskurs 6 och 9, dels att ta reda på om och i sådant fall hur problemen kan lösas. Studien utfördes på en i högsta grad mångkulturell mellansvensk skola med hjälp av skuggningar, intervjuer och analys av elevernas kursböcker. Genom skuggningarna kunde det slås fast att de nyanlända eleverna låg långt efter sina klasskamrater i engelskkunskaperna. Resultaten visade också att eleverna i årskurs 6 och 9 hade hög motivation att lära sig engelska, men trots detta mäktade de inte med att studera mer än vad de trodde skulle krävas för att klara av nästkommande läxförhör eller prov. Detta bidrog till att de hade stora brister i att förstå och kommunicera på språket, och eleverna i årskurs 9 hade dessutom stora svårigheter då de skulle skriva uppsatser i ämnet.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur språkforskningen ser på andraspråkselevers möjligheter att lära ett nytt språk. Vi har sökt svar på hur lärare som arbetar med andraspråkselever ser på elevernas språkutveckling och om de är medvetna om de språkliga kravsom ställs på eleverna i ämnesundervisningen. Genom litteraturstudier har vi sökt kunskap om genrepedagogiken och fördjupat oss i den sociokulturella skolan. Vi har använt oss av endeduktiv metod och kvalitativa intervjuer.Resultatet av intervjuerna med personer inom andraspråksforskningen visar följande: En socialt stödjande miljö är viktigt och elevernas kulturella bakgrund och tidigare kunskaper bör sessom resurser i andraspråksundervisningen. Forskningen ser ett behov hos lärarna av ökade kunskaper om språkets betydelse i ämnesundervisningen.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka modersmålets betydelse för måluppfyllelse hos polsktalande nyanlända elever i grundskolan. Ett mål är att undersöka ifall det finns skillnader hos de barn som fick Studiehandledning på sitt modersmål och de som inte har fått den.Frågeställningar:? Vilka svårigheter möter nyanlända elever i den svenska skolan, på grund av otillräckliga kunskaper i svenska?? Hur påverkas nyanlända elevers inlärningsprocess i den svenska skolan av stöd eller brist av hjälp av modersmålslärare?? Hur ser stödet ut på modersmålet? Fungerar det bra eller inte? Metod:Jag är intresserad av elevernas, skolpersonalens och elevernas föräldrars uppfattning och erfarenheter om modersmålets betydelse för måluppfyllelse och gjorde en studie i form av intervjuer för att undersöka detta. 17 intervjuer ligger till grund för undersökningen. Sju av intervjuerna genomfördes med elever som representerar olika årskurser, från åk 0-9, och som representerar grupper som fick stöd på sitt modersmål och som inte har fått det.

SammanfattningSyfte och frågeställningar: Studiens deskriptiva syfte är att undersöka och kartlägga vinterfriluftslivsutbildningen på lärosäten i Sverige som utbildar lärare i idrott och hälsa. Frågeställningen till detta syfte är: Hur är vinterfriluftslivsutbildningen på lärosätena beskriven och utformad gällande innehåll, omfattning, kurslitteratur, examinationer, distans till fjällanläggning och ekonomi? Studiens syfte är även att ur ett analytiskt perspektiv och utifrån Bernsteins teorier jämföra lärosätenas vinterfriluftslivsutbildning med varandra. Frågeställningen till detta syfte är: Vilka likheter respektive skillnader finns det mellan lärosätenas vinterfriluftslivsutbildningar?Metod: Studien har en kvalitativ ansats då metodvalet är dokumentanalys.