Barn och ungdomar som flyttar till LuleÄ frÄn andra lÀnder fÄr först en skolintroduktion pÄförberedelseenheten VÀlkomsten. NÀr de har grundlÀggande kunskaper i svenska, gÄr deöver till grund- eller gymnasieskolan. Syftet med det hÀr arbetet Àr att fÄ en uppfattning omhur skolgÄngen efter introduktionen fungerar för sent anlÀnda elever i grundskolan i LuleÄ.Med fokus pÄ integrering, individualisering och mÄluppfyllelse har jag undersökt denaktuella situationen för nÄgra elever i grundskolans senare Är genom att intervjua dem ochderas lÀrare. Resultatet pekar pÄ att eleverna Àr fysiskt och socialt integrerade i sina klasseroch skolor, men att deras utbildning till stora delar bygger pÄ individuellt arbete ochindividuell handledning. Studiehandledning pÄ modersmÄl förekommer inte, och bara enav de intervjuade eleverna deltar i modersmÄlsundervisning.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ behovet av utbildning i svenska som andrasprÄk samt undersöka vilka faktorer som pÄverkar sprÄkinlÀrningen. Jag har valt att intervjua tvÄ verksamma lÀrare med lÄng erfarenhet av andrasprÄksundervisning. Mina informanter Àr överens om att trygghet Àr grunden för sprÄkutveckling i ett undervisningsperspektiv. De betonar att i ett klassrum dÀr det finns goda möjligheter för interaktion, aktiv produktion av muntlig och skriftligt sprÄk i meningsfulla sammanhang, dÀr skapas förutsÀttningar. Det ligger helt i linje med aktuell forskning.Enligt forskningen Àr lÀrarnas utbildning en pÄverkansfaktor nÀr det gÀller elevernas resultat.

Denna studie handlar om lÀrares olika perspektiv om hur det Àr att arbeta med integrering av nyanlÀnda elever och vilka svÄrigheter som kan uppstÄ. Undersökningen behandlar fyra olika skolor som arbetar med en förberedelseklass, varav en Àr i Göteborg och tre i Stockholm. Jag har försökt att fÄ fram lÀrarnas olika erfarenheter och uppfattningar kring detta fenomen.  För att utföra min studie har jag genomfört kvalitativa intervjuer, frÀmst med förberedelseklasslÀrare men Àven med ÀmneslÀrare som tar emot dessa elever under och efter deras tid i förberedelseklassen. Den teori som jag har valt att koppla mitt resultat till Àr Peder Haugs (1998) teori om segregerande och inkluderande integrering. I tidigare forskning har jag med bÄde nationella och internationella synsÀtt pÄ förberedelseklassen och lÀrarens roll för de nyanlÀnda eleverna.Resultatet visar att förberedelseklasslÀrarna ser förberedelseklassen som en viktig startpunkt för dessa elever.

VÄrt forskningssyfte Àr att undersöka ett antal modersmÄlslÀrares arbete ur olika perspektiv. UtifrÄn det empiriska material som vi med olika metoder samlat söker vi svar pÄ följande frÄgestÀllningar: Vilka centrala uppgifter har modersmÄlslÀrare i svensk skola 2009 samt hur ser modersmÄlslÀrares arbetssituation ut? Vi har intervjuat modersmÄlslÀrare, skolledare och grundskollÀrare för att ta del av deras uppfattning. Vi har Àven stÀllt frÄgor till ett antal modersmÄlslÀrare via en enkÀt. Vi fann att bland de uppgifter modersmÄlslÀrare har framstÄr kulturförmedling som den tydligaste.

Denna studie syftar till att ge fördjupad kunskap genom litteratur, intervjuer och observationer hur pedagoger möter flersprÄkiga elever i matematikundervisningen. FlersprÄkiga elever har ett annat modersmÄl som i sin tur kan medföra att behovet av speciella insatser behövs i undervisningen i matematik. Att lÀs- och skrivförstÄelsen har betydelse inom matematiken för flersprÄkiga elever Àr tÀmligen kÀnt. I PISA rapporten (2013) och Statistiska centralbyrÄns rapport (2014) visar statistiken att flersprÄkiga elever inte uppnÄr mÄlen i matematik i den omfattning som elever med svenska som modersmÄl.Detta Àr en kvalitativ studie som utförts pÄ tvÄ 4-6 skolor i en specifik kommun. Skolorna har stor andel flersprÄkiga elever.

Syfte: Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka hur nyanlÀnda elevers SO- undervisning pÄ tvÄ skolor Àr organiserad och vilka strategier lÀrare kan anvÀnda för att underlÀtta kunskaps-och sprÄklÀrande för de eleverna. Avsikten med studien Àr att se om lÀrarnas bild av möjligheter och hinder för sprÄklÀrandeundervisning stÀmmer överens med elevernas upplevelse och tolkning av dessa. Som teoretiskt stöd i studien har anvÀnts för Àmnet relevant forskning och litteratur som bygger pÄ det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrandet, LÀroplan 2011:a samt Skolverkets AllmÀnna rÄd för utbildning av nyanlÀnda elever. Metod: Intervjuer med 6 lÀrare och enkÀter med 26 nyanlÀnda elever pÄ högstadiet pÄ tvÄ skolor. Resultat: Analysen visar en samstÀmmighet mellan lÀrarnas och elevernas syn angÄende sprÄklÀrandemöjligheter för nyanlÀnda elever i SO-undervisning.

Internationella undersökningar visar att lÀsförstÄelsen drastiskt sjunkit bland svenska elever.   Svenska elever presterar numera under OECD-snittet i lÀsförstÄelse.  Den försÀmrade lÀsförstÄelsen Àr ett brett samhÀllsproblem som engagerar fler aktörer Àn skolan. VÄren 2014 lanserades projektet En lÀsande klass genom att en studiehandledning i bokform delades ut gratis till samtliga svenska lÄg- och mellanstadieskolor i Sverige.Det övergripande syftet med  denna studie har varit att undersöka hur studiematerialet En lÀsande klass  uppfattas av de grundlÀrare i lÄg- och mellanstadiet som anvÀnder sig av modellen. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har jag tagit hjÀlp av tidigare forskning och litteratur som behandlar Àmnet lÀsförstÄelse.

Children of school age, who have just moved to Sweden can either start in a preparation class or in a normal class. There is no Swedish law or national policy that determines how new children will start and continue their education in Swedish schools. The decision is up to the schools or the communes.This study investigates what kind of educational methods teachers, from a sample of two different schools, are using to educate the newly-arrived students and if these methods are making any contribution to integrating these children into the Swedish school system. The study will raise questions like, how are the new students introduced to the Swedish school, what is the purpose of having the children in preparation class as opposed to normal class, and what methods do the interviewed teachers use to integrate the new children into the school system?Interviews were conducted with four teachers, an associate professor and a senior lecturer in education, who has done several years of research about children from abroad coming in to the Swedish school system.

I min studie har jag följt Ätta elever med svenska som andrasprÄk genom förskoleklassen och Ärskurs ett. Syftet medstudien har varit att söka förstÄelse för varför elever lyckas sÄ olika med sin lÀs- och skrivinlÀrning trots att de fÄrsamma undervisning. Min hypotes har varit att de elever som fÄr svÄrigheter med att lÀra sig lÀsa och skriva inte Àrdelaktiga i skolans sprÄkliga gemenskap.För att söka stöd för mitt antagande har jag observerat eleverna under den pedagogiska samlingen i förskoleklassen.DÄ observationsstudien var avslutad tog jag del av resultaten pÄ de test som skolan genomförde under tiden iförskoleklassen och Ärskurs ett. Jag har ocksÄ intervjuat elevernas förÀldrar och lÀraren i förskoleklassen.Inledningsvis har jag gjort en teoretisk genomlysning av följande omrÄden: SprÄklig gemenskap, socialisering tillskriftsprÄksanvÀndning, flersprÄkighet och andrasprÄksinlÀrning, svenska som andrasprÄk,modersmÄlsundervisning samt förskoleklassen.Jag fann att det Àr nödvÀndigt att anvÀnda flera metoder för att upptÀcka de elever som riskerar att fÄ svÄrighetermed sin lÀs- och skrivinlÀrning. Under observationerna framgick det tydligt hur elever som inte Àr fonologisktmedvetna förhÄller sig till den pedagogiska samlingen.

Syftet med vÄrt arbete var att belysa och jÀmföra vad skolledare och lÀrare ansÄg om modersmÄlsundervisning och hur detta bedrevs pÄ tvÄ skolor i tvÄ kommuner, dÀr vi valde att göra vÄr undersökning. Vi intervjuade skolledare och lÀrare samt gjorde en litteraturstudie dÀr vi tittade pÄ vilka slutsatser forskningen i Sverige har kommit fram till. Genom intervjuerna fick vi fram intressanta uppfattningar om modersmÄlsundervisningen pÄ skolorna och hur dessa gick att relatera till vad forskningen har kommit fram till. VÄrt arbete bidrog till en djupare kÀnnedom om modersmÄlets roll i skolans tidigare Är och vilka uppfattningar vi kan komma att möta i arbetslivet kring Àmnet. Förhoppningsvis har vÄrt arbete belyst det som varje blivande lÀrare bör ha i Ätanke nÀr man undervisar elever med ett annat modersmÄl Àn svenska.

Syfte: att undersöka hur talet om modersmÄlslÀraruppdraget framtrÀder bland fyra olika yrkeskategorier pÄ grundskolans verksamhetsnivÄ. Teori: Undersökningen utgÄr frÄn Laclau & Mouffes diskursteoretiska modell, förklarad genom Winther-Jorgensen & Philips (2000).Teoretiska begrepp centrala för undersökningen, sÄsom annanhet och kosmopolitism har hÀmtats frÄn Todd (2008, 2010), medan Elmeroths (2008) diskussion om etnisk maktordning och monokulturell norm har varit ett sÀtt att förklara betingelserna kring den svenska undervisningskontexten. Bauman (2013) har fÄtt bistÄ undersökningen med en diskussion kring mÄngkulturellt samhÀlle, skillnad och universalitet. Metod: Undersökningen omfattar utsagor frÄn fyra olika yrkeskategorier verksamma i skolan, tvÄ modersmÄlslÀrare, tvÄ lÀrare, tvÄ specialpedagoger och tvÄ rektorer. Samtalsmaterialet har utgÄtt frÄn frÄgeomrÄdet: modersmÄlslÀrarens uppdrag i skolan.

Syftet med denna studie var dels att identifiera och analysera orsakerna till att nyanlÀnda elever har svÄrigheter att uppnÄ mÄlen i engelska i Ärskurs 6 och 9, dels att ta reda pÄ om och i sÄdant fall hur problemen kan lösas. Studien utfördes pÄ en i högsta grad mÄngkulturell mellansvensk skola med hjÀlp av skuggningar, intervjuer och analys av elevernas kursböcker. Genom skuggningarna kunde det slÄs fast att de nyanlÀnda eleverna lÄg lÄngt efter sina klasskamrater i engelskkunskaperna. Resultaten visade ocksÄ att eleverna i Ärskurs 6 och 9 hade hög motivation att lÀra sig engelska, men trots detta mÀktade de inte med att studera mer Àn vad de trodde skulle krÀvas för att klara av nÀstkommande lÀxförhör eller prov. Detta bidrog till att de hade stora brister i att förstÄ och kommunicera pÄ sprÄket, och eleverna i Ärskurs 9 hade dessutom stora svÄrigheter dÄ de skulle skriva uppsatser i Àmnet.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur sprÄkforskningen ser pÄ andrasprÄkselevers möjligheter att lÀra ett nytt sprÄk. Vi har sökt svar pÄ hur lÀrare som arbetar med andrasprÄkselever ser pÄ elevernas sprÄkutveckling och om de Àr medvetna om de sprÄkliga kravsom stÀlls pÄ eleverna i Àmnesundervisningen. Genom litteraturstudier har vi sökt kunskap om genrepedagogiken och fördjupat oss i den sociokulturella skolan. Vi har anvÀnt oss av endeduktiv metod och kvalitativa intervjuer.Resultatet av intervjuerna med personer inom andrasprÄksforskningen visar följande: En socialt stödjande miljö Àr viktigt och elevernas kulturella bakgrund och tidigare kunskaper bör sessom resurser i andrasprÄksundervisningen. Forskningen ser ett behov hos lÀrarna av ökade kunskaper om sprÄkets betydelse i Àmnesundervisningen.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka modersmÄlets betydelse för mÄluppfyllelse hos polsktalande nyanlÀnda elever i grundskolan. Ett mÄl Àr att undersöka ifall det finns skillnader hos de barn som fick studiehandledning pÄ sitt modersmÄl och de som inte har fÄtt den.FrÄgestÀllningar:? Vilka svÄrigheter möter nyanlÀnda elever i den svenska skolan, pÄ grund av otillrÀckliga kunskaper i svenska?? Hur pÄverkas nyanlÀnda elevers inlÀrningsprocess i den svenska skolan av stöd eller brist av hjÀlp av modersmÄlslÀrare?? Hur ser stödet ut pÄ modersmÄlet? Fungerar det bra eller inte? Metod:Jag Àr intresserad av elevernas, skolpersonalens och elevernas förÀldrars uppfattning och erfarenheter om modersmÄlets betydelse för mÄluppfyllelse och gjorde en studie i form av intervjuer för att undersöka detta. 17 intervjuer ligger till grund för undersökningen. Sju av intervjuerna genomfördes med elever som representerar olika Ärskurser, frÄn Äk 0-9, och som representerar grupper som fick stöd pÄ sitt modersmÄl och som inte har fÄtt det.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar: Studiens deskriptiva syfte Àr att undersöka och kartlÀgga vinterfriluftslivsutbildningen pÄ lÀrosÀten i Sverige som utbildar lÀrare i idrott och hÀlsa. FrÄgestÀllningen till detta syfte Àr: Hur Àr vinterfriluftslivsutbildningen pÄ lÀrosÀtena beskriven och utformad gÀllande innehÄll, omfattning, kurslitteratur, examinationer, distans till fjÀllanlÀggning och ekonomi? Studiens syfte Àr Àven att ur ett analytiskt perspektiv och utifrÄn Bernsteins teorier jÀmföra lÀrosÀtenas vinterfriluftslivsutbildning med varandra. FrÄgestÀllningen till detta syfte Àr: Vilka likheter respektive skillnader finns det mellan lÀrosÀtenas vinterfriluftslivsutbildningar?Metod: Studien har en kvalitativ ansats dÄ metodvalet Àr dokumentanalys.