Sammanfattning Som blivande Studie- och yrkesvÀgledare har författaren velat undersöka, vaför ungdomar vÀljer omvÄrdnadsprogrammet (OP). Syftet med studien Àr att undersöka varför de som gÄr pÄ OP valt att göra det och besvara ovanstÄende genom frÄgor om motiv, pÄverkan samt förhoppningar inför framtiden? Syftet och forskningsfrÄgorna har undersökts utifrÄn ett sociologiskt perspektiv med hjÀlp av Giddens struktureringsteori och Webers handlingsteori. Författaren har valt en kvantitativ ansats och som metod valt att konstruera en enkÀt om 29 strukturerade frÄgor samt en öppen frÄga. Undersökningsmaterialet bestod av 77 omvÄrdnadselever pÄ tvÄ strategiskt utvalda skolor med OP i sitt gymnasieprogram, fördelade pÄ tre klasser. Studiens resultat baseras pÄ 30 enkÀtfrÄgor och visar att det som fÄtt eleverna att vÀlja OP Àr ett intresse av att arbeta med mÀnniskor i ett vÄrd och omsorgsrelaterat arbete.

In Swedish school library research, the role of the school library has seldom been studied in a subject-specific context. When it has been, the subject has usually been a theoretical subject such as Swedish or Social studies. The purpose of this master's thesis is to study what role or roles the school library can play in a different context, in the program-specific subjects at a trade oriented program in the Swedish upper secondary school, and to determine what factors affect the possibility for the school library to play a role in such a context. The Food Programme was selected as the specific program to be studied. In this program, the students learn a trade, in this case bakery, and the teaching in the program-specific subjects can be expected to be practical in nature.

SyfteHuvudsyftet med denna studie var att undersöka om det finns ett samband mellan graden av fysisk aktivitet och nedstÀmdhet/depression bland elever i Ärskurs 3 pÄ gymnasiet. Vidare syften var att undersöka om nedstÀmda/deprimerade elever upplever kÀnsla av meningsfullhet, glÀdje och lycka, lugn och harmoni samt kontroll över sin vardag i samma utstrÀckning som icke nedstÀmda eller deprimerade elever. Dessutom Àr ambitionen att undersöka om den upplevda stressnivÄn samvarierar med graden av fysisk aktivitet. Slutligen skulle alla dessa aspekter undersökas ur ett genusperspektiv.MetodTill denna studie har en kvantitativ enkÀtmetod anvÀnts. Deltagarna i undersökningen bestod av 252 gymnasieelever i Ärskurs tre frÄn olika gymnasieprogram pÄ tvÄ gymnasieskolor.

Matematikundervisningen pÄ gymnasiet ska ge eleverna kunskaper för vardagsliv och en grund för kommande arbetsliv. LÀrare pÄ en gymnasieskola har intervjuats om hur de anpassar Matematik A till olika program och vilken respons de upplever frÄn eleverna pÄ dessa anpassningar. Denna studie med kvalitativ ansats har utifrÄn intervjuerna gett en kartlÀggning av hur lÀrare anpassar undervisningen av Matematik A för olika program, bÄde medvetet och omedvetet. UtifrÄn kartlÀggningen gjordes ocksÄ en fördjupad analys för att hitta troliga bakomliggande faktorer till anpassningarna. Resultatet visar att lÀrarna anpassar matematiken till olika program pÄ flera sÀtt och nivÄer. Vissa anpassningar gör lÀrarna medvetet, som att vinkla uppgifter, aktiviteter och genomgÄngar till grupper och programmÄl eller pÄ individnivÄ med stöd, extra material och utmaningar.

MÄnga elever i grundskolans Är 9 har idag svÄrt för att göra sitt avgörande studie- och yrkesval. Resultatet blir att en del elever Ängrar sina val i efterhand vilket tar energi frÄn bÄde elev och skola dÄ byten mellan olika gymnasieprogram ska göras. Av egen erfarenhet vet jag att en del elever inte ens gör sÄdana önskvÀrda byten utan gÄr ut gymnasiet med en utbildning de inte borde ha valt. Mot den bakgrunden var det övergripande syftet för denna studie att undersöka elevers upplevda behov av sjÀlvinsikt i samband med studie- och yrkesval. Jag ville ocksÄ studera huruvida eleverna upplever att insatser under grundskolans avslutande Är pÄverkar deras val till gymnasiet.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarStudiens övergripande syfte var att undersöka talangutvecklingen inom Stockholmsfotbollen med avseende pĂ„ dam- och flickfotbollen. Syftet var vidare att se vad satsningarna pĂ„ talangerna har resulterat i. FrĂ„gestĂ€llningar som studien utgick ifrĂ„n var: Vad gör talangerna idag? Spelar de fortfarande fotboll, och i sĂ„ fall pĂ„ vilken nivĂ„? Har de slutat att spela fotboll, och i sĂ„ fall varför och vid vilken Ă„lder? Är de pĂ„ nĂ„got annat sĂ€tt Ă€n som spelare involverade inom fotbollen idag? Hur har deras studiegĂ„ng sett ut samt hur har den pĂ„verkat fotbollskarriĂ€ren? Har lĂ€ngden och mĂ€ngden av investerad tid i fotboll pĂ„verkat fotbollskarriĂ€ren?MetodStudien genomfördes med hjĂ€lp av postenkĂ€t. EnkĂ€ten skickades till en urvalsgrupp bestĂ„ende av 245 individer födda frĂ„n 1983 till 1989.

Abstract Title: Coaching Leadership - A win-win situation? Level: Final assignment for Master Degree in Business Administration Author: Helena Gustafsson Supervisor: PÀr Vilhelmson Date: 2012 ? mars Aim: The purpose of this study is to examine how companies use the coaching leadership and how the employees perceive to have a manager who uses this way to lead. Method: The study was conducted as a qualitative study in which interviews was an important feature. The information I gathered is the basis for analysis and final discussion. The material has been collected through personal interviews with two managers and then I send questions to the employees by e-mail that they responded. This is to get such an interesting empirical data as possible.

Studiens syfte var att ur ett klass- och Äldersperspektiv titta pÄ hur mÀn ser pÄ fenomenet mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer och vÄr övergripande frÄga var om vi i vÄr undersökning kunde se nÄgra skillnader eller likheter mellan de olika grupperna och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. VÄra utgÄngspunkter var:? Vad mÀnnen anser att vÄld Àr? Vem de tror att mannen som misshandlar Àr och varför han anvÀnder sig av vÄld? Vem de tror att den kvinna som riskerar att utsÀttas för vÄld i nÀra relationer Àr? Hur mÀnnen ser pÄ jÀmstÀlldhetFör att bÀst belysa vÄr studies syfte och besvara vÄra frÄgestÀllningar valde vi en kvantitativ ansats. Genom en enkÀtstudie frÄgade vi mÀn om hur de ser pÄ fenomenet mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer. VÄr population bestod utav 102 respondenter frÄn tvÄ olika gymnasieprogram (ett yrkes- och ett studieförberedande) och tvÄ olika arbetsplatser (en verkstads- och en tjÀnstemannaarbetsplats).

Det hÀr Àr en undersökning av tvÄ lÀromedel i svenska för gymnasiet. LÀromedlen riktar sig till de tvÄ olika typerna av gymnasieprogram, nÀmligen de teoretiska och de yrkesinriktade programmen. Den ovan nÀmnda uppdelningen av lÀromedlen Àr det relevanta i uppsatsen, som alltsÄ jÀmför dessa tvÄ lÀromedel för att se vad som skiljer dem Ät och vad som förenar dem. OvanstÄende sker dels ur ett helhetsperspektiv, dels ur ett sprÄkligt perspektiv vad gÀller meningskomplexitet och författarröst. Helhetsperspektivet har undersökts utifrÄn typografi & layout, illustrationer, studieteknisk apparat och innehÄll.

Uppsatsens huvudsyfte var att genomföra en explorativ studie kring de underliggande kausala mekanismer som kan ligga bakom negativa förhÄllningssÀtt till utomnordiska invandrare bland unga svenska killar med skilda klasspositioner, med det underliggande syftet att undersöka huruvida klasspositioner har betydelse och i sÄ fall vilken i förekomsten av sÄdana förhÄllningssÀtt. Syftets formulering ledde till tvÄ frÄgestÀllningar: Vilka kausala mekanismer kan ligga bakom unga svenska killars negativa förhÄllningssÀtt till utomnordiska invandrare?Har de unga svenska killarnas klassposition nÄgon betydelse, och i sÄ fall vilken i förekomsten av negativa förhÄllningssÀtt till invandrare? Uppsatsen ligger nÀra en etnografisk ansats, inordnad under den kritiska realismens sociala ontologi, omfattandes frÀmst intervjuer, men Àven observationer, med 16 unga killar lÀsandes pÄ tre olika gymnasieprogram. Vid sidan av Archers analytiska dualism har Àven Pierre Bourdieus och Eric Olin Wrights klassmodeller samt teorier inriktade mot negativa förhÄllningssÀtt till invandrare i form av Anders Langes och Charles Westins teorier kring social identitet och stratifierad arbetsmarknad varit centrala. Huvudresultat: Flera olika kausala mekanismer i form av t.ex.

??Bakgrund: Kostvanorna hos den allmÀnna befolkningen, i synnerhet bland barn och ungdomar, Àr bristfÀllig. De svenska nÀringsrekommendationerna följs inte och dÄliga kost- och motionsvanor har ett tydligt samband med flera av dagens folksjukdomar. Undersökningar visar att ett sÀtt att minska de kostrelaterade folkhÀlsosjukdomarna skulle kunna vara att förbÀttra ungdomars kostvanor. Idag finns det inga nationella kostkurser pÄ gymnasiet och dessutom kommer möjligheten att erbjuda lokala kursalternativ i kost och hÀlsa att försvinna nÀr den nya gymnasieskolan införs 2011.Syfte:Syftet med studien var att undersöka gymnasieelevers syn pÄ sina kostvanor samt vad de anser om undervisningens betydelse för att utveckla sunda kostvanor.Metod och deltagare: Semi-strukturerade intervjuer anvÀndes som metod och sex kvinnliga elever frÄn fem olika gymnasieprogram inkluderades, varav fyra hade lÀst en lokal kostkurs pÄ gymnasiet.Resultat: Eleverna beskrev sina kostvanor som "ganska bra", "varken bra eller dÄliga ? mittemellan" eller "mindre bra.

Tidigare forskning visar att den sociala bakgrunden och förÀldrarnas utbildningsbakgrund har betydelse nÀr elever i nionde klass söker till gymnasiet. Detta gÀller oberoende om det rör sig om svenskar eller invandrare. Denna studie syftar till att belysa hur elever i Ärskurs nio med invandrarbakgrund frÄn en segregerad högstadieskola i Uppsala kommun söker till gymnasiet. En av studiens huvudfrÄgor Àr att undersöka hur dessa elever tÀnker och hur de resonerar kring sina stundande gymnasieval, samt om deras sociala situation och kultur har en betydelse i de val de slutligen gör. Kultur i detta fall syftar till elevernas utlÀndska pÄbrÄ och deras hemförhÄllanden.

SyfteStudiens syfte Ă€r att beskriva erfarenheten av studieteknik hos elever pĂ„ högskoleförberedande gymnasieprogram. UtifrĂ„n styrdokument diskuteras Ă€ven om gymnasieskolan ges förutsĂ€ttningar för att kunna ge alla elever en bra studieteknik, samt konsekvenser av detta.TeoriForskningsansatsen Ă€r inspirerad av fenomenografi eftersom syftet med arbetet Ă€r att upptĂ€cka variationer i elevers uppfattningar kring studieteknik. Inom fenomenografin utgĂ„r man ifrĂ„n olika sĂ€tt att förstĂ„ samt erfara olika fenomen och perspektivet Ă€r av andra ordningen. Även specialpedagogiska perspektiv har inspirerat arbetet sĂ„ som dilemma- samt det kritiska perspektivet.MetodStudien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen skedde via halvstrukturerade intervjuer med elever pĂ„ gymnasieskolans högskoleförberedande program. Nio elever intervjuades och efter det analyserades svaren i syfte att hitta olika uppfattningar samt eventuella gemensamma nĂ€mnare.ResultatResultatet visar pĂ„ stora skillnader i respondenternas erfarenhet av studieteknik.

Studien genomfördes inom ramen för det sjÀlvstÀndiga arbetet i didaktik som Àr relaterat till ÀmnesomrÄde idrott och hÀlsa vid Uppsala universitet. I studien granskas 67 elever i Äk 1 och 2 vid tvÄ gymnasieskolor inom olika kommuner i Mellansverige. Undersökningens syfte var att se om fysisk aktivitet inverkar pÄ ungdomars sjÀlvkÀnsla. Undersökningen omfattade tvÄ enkÀtundersökningar dÀr den ena var baserad pÄ GIH:s frÄgeformulÀr Skola ? idrott ? hÀlsa, (Bilaga 2), för att se om elevernas fysiska aktivitetsvanor skiljer sig Ät mellan gymnasieprogram, eller mellan kön. I undersökningen anvÀndes Àven SÄdan Àr jag! ? Ungdom, som i studien anvÀndes för att fÄ fram ett resultat vad gÀller elevernas fysiska sjÀlvkÀnsla.

De nya styrdokumenten för gymnasieskolan och gymnasiesÀrskolan som kommit i bruk de senaste Ären har gett elever som till följd av sin utvecklingsstörning inte Àr behöriga att söka till ett nationellt gymnasieprogram nya möjligheter. De kan nu inte bara genomföra sin gym-nasieutbildning inom gymnasiesÀrskolans ramar utan kan nu Àven söka och antas till gymna-sieskolans introduktionsprogram. Detta Àr grunden till att denna studie kom till och genom-fördes.Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur lÀrare pÄ gymnasiesÀrskolan och Introduktionspro-grammen ser pÄ möjligheter till samverkan mellan dessa skolformer och hur det pÄverkar ele-vernas identitets ? och kunskapsutveckling.Teori: Studiens material Àr teoretiskt analyserat utifrÄn Perssons (1998) specialpedagogiska perspektiv, det relationella och kategoriska perspektivet. Denna modell ger specialpedagogisk koppling till lÀrarnas syn pÄ samverkansmöjligheter mellan gymnasiesÀrskolan och Introdukt-ionsprogrammen och hur det pÄverkar elevernas identitets- och kunskapsutveckling inom den specialpedagogiska verksamheten som bedrivs inom gymnasiesÀrskolan och Introduktions-programmen.Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ studie.