Syftet med denna undersökning Àr att försöka nÄ en förstÄelse av vad som styr ungdomars attityder till skönlitteratur. Syftet Àr ocksÄ att undersöka om lÀrare i svenska kan ha nÄgon pÄverkan pÄ ungdomarnas attityder. För att nÀrma mig problemet har jag valt att studera sex uppsatser som pÄ olika sÀtt behandlar ungdomars lÀsvanor och deras attityder till skönlitteratur.Jag avser med andra ord att utföra en metaundersökning genom att belysa, koppla samman samt diskutera uppsatsernas resultat och diskussion. Jag utgÄr ocksÄ frÄn tidigare forskning som ligger nÀra mina frÄgestÀllningar.Undersökningen visar att en majoritet av ungdomarna som presenteras i uppsatserna, framförallt manliga elever, har en negativ attityd till att lÀsa skönlitteratur. Detta mönster gÄr att utlÀsa bÄde i skol- och hemmiljö.

"Livet efter gymnasiesÀrskolan" Àr en intervjuundersökning med tvÄ ÄrgÄngar elever som tagit studenten 2012 och 2013 frÄn nÄgot av de fem erbjudna nationella programmen pÄ gymnasiesÀrskolan inom JÀmtlands gymnasieförbund (JGY). Syftet med studien var att nÀrmare undersöka hur boendesituation, sysselsÀttning och ekonomiska villkor ser ut efter avslutade gymnasiestudier för avsedd mÄlgrupp.Intervjusvaren visar faktisk fördelning av sysselsÀttningsform, könstraditionella yrkesval och samstÀmmighet mellan sysselsÀttning och genomgÄngna gymnasieprogram. Studien omfattar frÄgor och svar om boende, nuvarande sysselsÀttning och om eventuell anstÀllningsform samt förslag till eventuella förÀndringar av nuvarande livssituation. Studien tar sin utgÄngspunkt i semi- strukturerade intervjuer med fyrtiofem avgÄngselever frÄn nÄgot nationellt gymnasiesÀrskoleprogram inom upptagningsomrÄdet för JGY. Samtliga intervjuer utfördes en och en via personliga möten och i vissa fall, dÄ intervjupersonen önskat sÄ, via telefon.Resultatet visar att informanterna förutom de sju som vid tidpunkten för studien var arbetslösa trivdes med sin nuvarande sysselsÀttning.

 Denna uppsats bygger pÄ en kvalitativ studie av sex gymnasieelevers tankar kring förberedelsen inför vuxenblivandet samt skolans och familjens vÀgledande betydelse i denna process. Ungdomarnas verklighet stödjer de senmoderna teorierna om att dagens ungdomar försenas i sitt vuxenblivande i och med att studietiden har förlÀngts och dÀrmed försenas Àven intrÀdet i arbetslivet. Ur samtalen med dessa ungdomar fÄr vi inte bilden av att familjen och dÀrav traditionen spelat ut sin roll, sÄ som de senmoderna teoretikerna menar. TvÀrtom framkommer det tydligt att familjen fortfarande innehar den centrala vÀgledande rollen i dessa ungdomars liv och leverne. Skolans roll i respondenternas förberedelse inför steget efter gymnasiet Àr inte samstÀmmig, dÄ individualismen prÀglar nÄgra av informanterna, som ger uttryck för en mer lÄngtgÄende individualiserad syn pÄ sitt vuxenblivande.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur arbetsförlagt lÀrande, APL fungerar pÄ ett företagsom tar emotelever frÄn ett yrkesinriktat gymnasieprogram.Vi har gjort en fallstudie kring detta företag och genomfört intervjuer med tre elever som varit pÄ detta företag pÄ sin praktik, APL. Vi har Àven intervjuat tvÄ personer pÄ företaget, samt den lÀrare som pÄ gymnasieskolan Àr den ansvarige för APL och har kontakt med företaget.Genom vÄr undersökning har vi stÀrkts i uppfattningen att de teorier vi valt att se undersökningen genom, det sociokulturella och det entreprenöriella perspektivet, som ocksÄ föresprÄkas av Skolverket och genomsyrar den svenska skolan idag, Àr relevanta. Verklighetskontakten med det kommande yrket Àr ytterst viktigt, det Àr alla parter eniga om. De intervjuade eleverna bekrÀftar ocksÄ att de blir motiverade och upplever att de lÀr sig yrkespraxisen och den tysta kunskapen i yrket lÀttare pÄ plats. Det som Àr svÄrt att förmedla inom skolans ramar.

VÄrt syfte Àr att undersöka vad det Àr som gör att elever pÄ gymnasiet idag Ängrar sitt gymnasieval samt ta reda pÄ elevernas uppfattning om de eventuella vÀgledningssamtal de haft inför gymnasiet med sin studie- och yrkesvÀgledare. Med vÄr undersökning hoppas vi att i vÄr kommande profession som studie- och yrkesvÀgledare kunna vÀgleda eleverna till ett sÄ tillfredsstÀllande gymnasieprogram som möjligt detta för att felvalen ska minska. Minskas omvalen minskas de merarbeten som tillkommer för elev samt skolans personal. UtifrÄn vÄra sex intervjuer fick vi fram att en av de frÀmsta orsakerna enligt eleverna till att de pÄ gymnasiet gör omval Àr att de i efterhand kÀnner att de fÄtt för lite information om det program de valde att gÄ vilket gjorde att de blev besvikna nÀr de kom till sitt program och insÄg vad de egentligen skulle lÀsa. En annan orsak till att eleverna Ängrar sitt gymnasieval Àr att samtliga efter det att de gjort sitt gymnasieval kÀnde att de intressen de valt efter inte Àr samma intressen som de egentligen ville skulle styra valet. VÄrt resultat har vi analyserat med hjÀlp av teoretiker som Max Weber, J.L Holland och Leon Festinger, vi tog Àven hjÀlp av fyrstegsmodellen. Vi ansÄg efter de intervjuer vi haft med eleverna att deras vÀgledningssamtal verkade ha en hel del brister dÄ de exempelvis aldrig blivit ifrÄgasatta i sina val.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur eleverna pÄ Björkhagsskolan uppfattar Àmnet religion. Tycker eleverna att det Àr viktigt att ha religionsundervisning och ska den ligga kvar som en obligatorisk kurs eller bör den vara en tillvalskurs? Jag vill ocksÄ titta pÄ om eleverna kan hitta nÄgot som de tycker Àr viktigt i undervisningen. Kan man efter införandet av Lpf 94 se nÄgon skillnad i elevernas syn pÄ religionsÀmnet nÀr det gÀller de som gÄr teoriinriktade eller yrkesinriktade linjer. Jag vill Àven se om det finns nÄgon skillnad pÄ hur pojkar och flickor ser pÄ Àmnet religion.För att fÄ svar pÄ mina frÄgor genomfördes en enkÀtundersökning pÄ Björkhagsskolan under vÄren 2002.

Finns det för lÀraren osynliga faktorer som pÄverkat elevens studieval? FörstÄr eleven innebörden av de kurser som han/hon studerar/ska studera? Kan elever som haft problem med att hinna med studierna under utsatt tid hjÀlpa lÀraren att förstÄ hur och vad som pÄverkat deras studieval sÄ att man lÀttare förstÄr de underliggande motiven i studievalen? Nio elever pÄ tre skolor djupintervjuades, urvalet av respondenter gjordes av respektive huvudlÀrare. Kriteriet för de utvalda var att eleven studerat cirka tvÄ Är i sitt gymnasieprogram och bedöms ha problem att klara godkÀnda betyg. UtgÄngspunkten till val av frÄgestÀllningar förbereddes utifrÄn troliga ramverksfaktorer. Dessa ramverksfaktorer kan ha inflytande pÄ elevernas val till gymnasieprogrammen och de valbara kurserna.

1990-talet med sina ?krisÄr? satte djupa spÄr i Sveriges samhÀllsutveckling och vÄra ungdomar som Àr en ytterst konjunkturkÀnslig grupp har blivit sÀrskilt drabbade, inte minst nÀr det gÀller möjligheten att kunna försörja sig sjÀlva. Till detta kommer utvecklingen av nya ungdomskulturer som stÀller vÄra traditionella synsÀtt pÄ levnadssÀtt och karriÀr mot vÀggen. Syftet med min undersökning var att fÄ veta om elever pÄ tre yrkesförberedande gymnasieprogram utifrÄn sina program och genom sina föresatser och strategier kan möta villkoren pÄ arbetsmarknaden. Jag har, för att ge undersökningen en problembakgrund, tagit hjÀlp av tidigare undersökningar, rent informationsmaterial och aktuell statistik. Detta för att fÄ reda pÄ vilka attityder och vÀrderingar ungdomar har i förhÄllande till arbetslivet, vilka villkor och prognoser som vÀntar eleverna inom de olika yrkesgenrerna och till sist vad som kan pÄverka att de eventuellt blir arbetslösa. För att gÄ pÄ djupet kring vilka grundlÀggande villkor som kan ligga bakom elevernas handlingssÀtt och strategier inför arbetslivet, sÄ har jag i mina teoretiska perspektiv anvÀnt bÄde sociologiska och socialpsykologiska teser. Jag har utifrÄn ovanstÄende bakgrund, och utifrÄn en kvantitativ metod i form av en enkÀtundersökning, tagit reda pÄ hur sammanlagt 45 elever pÄ Barn- och fritidsprogrammet, Fordons- och transportprogrammet och OmvÄrdnadsprogrammet navigerar inför sina kommande arbetsliv, vilka erfarenheter och förutsÀttningar de har och om de dÀrigenom kan anses vara beredda att möta villkoren pÄ dagens arbetsmarknad, dÄ frÀmst utifrÄn sina utbildningsomrÄden. Efter att resultatet var sammanstÀllt och analyserat sÄ kan jag, mycket pÄ grund av den gynnsamma utveckling som Sverige för tillfÀllet (ht-2006) befinner sig i, generellt och med stor sannolikhet slÄ fast att eleverna, med vissa skillnader utifrÄn sina program, i det stora hela Àr beredda att möta villkoren pÄ dagens arbetsmarknad..

Syftet med den hÀr studien Àr dels att undersöka hur det nya sÀttet att arbeta med studie och yrkesvÀgledning i Falköping fungerar, sedan starten av VÀgledningscentret i höstas, och dels att undersöka vad elever tycker och tÀnker om den vÀgledning de fÄr idag. Förra hösten ersattes praon i Falköpings kommun av VISA, som stÄr för VÀgledning Inför Studier och Arbetsliv. VISA har tagits fram genom projektet Personligt Entreprenörskap ? att forma sin egen framtid. Jag har undersökt vad eleverna tycker om den nya formen av prao och hur fungerar den i praktiken Jag har anvÀnt mig av en kvantitativ metod och lÄtit elever i Ärskurs nio, besvara en enkÀt med frÄgor om vÀgledning och VISA. Jag har Àven lÄtit studie och yrkesvÀgledarna i kommunen besvara en enkÀt för att fÄ deras synvinkel pÄ de nya sÀtt som de nu arbetar pÄ.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur arbetsförlagt lÀrande, APL fungerar pÄ ett företagsom tar emotelever frÄn ett yrkesinriktat gymnasieprogram.Vi har gjort en fallstudie kring detta företag och genomfört intervjuer med tre elever som varit pÄ detta företag pÄ sin praktik, APL. Vi har Àven intervjuat tvÄ personer pÄ företaget, samt den lÀrare som pÄ gymnasieskolan Àr den ansvarige för APL och har kontakt med företaget.Genom vÄr undersökning har vi stÀrkts i uppfattningen att de teorier vi valt att se undersökningen genom, det sociokulturella och det entreprenöriella perspektivet, som ocksÄ föresprÄkas av Skolverket och genomsyrar den svenska skolan idag, Àr relevanta. Verklighetskontakten med det kommande yrket Àr ytterst viktigt, det Àr alla parter eniga om. De intervjuade eleverna bekrÀftar ocksÄ att de blir motiverade och upplever att de lÀr sig yrkespraxisen och den tysta kunskapen i yrket lÀttare pÄ plats. Det som Àr svÄrt att förmedla inom skolans ramar.

I den hÀr undersökningen har jag belyst hur elever som gÄr sitt första Är pÄ gymnasiets tekniska program, har upplevt teknikundervisningen pÄ högstadiet. MÄlet har varit att belysa teknikÀmnets relevans för tekniska studier pÄ gymnasiet, dess inverkan pÄ teknikintresset samt pÄverkan pÄ valet av tekniskt program pÄ gymnasiet. Andra frÄgor som jag har belyst Àr om eleverna i första hand vÀljer program eller skola, och hur viktig inriktningen pÄ tekniskt program tycks vara för valet. Undersökningen bygger pÄ intervjuer med fem elever som gÄr första Äret pÄ gymnasiets tekniska program. Intervjuerna har sedan analyserats med hjÀlp av den narrativa analysmetoden inom berÀttelseforskningen, och resultatet bestÄr av fem berÀttelser som skapats utifrÄn intervjuerna.

SyfteDet hÀr arbetet fokuserar pÄ ett antal studerande pÄ ett musikestetiskt gymnasieprogram ochsyftar till fristÄende uppföljning av en separat enkÀtstudie vars resultat uppgetts visa pÄ enovÀntad otrygghetskÀnsla bland eleverna pÄ skolan.FrÄgestÀllning- Hur definierar en grupp elever begreppet ?trygghet i skolan??- Anser de sig i nulÀget omfattas av sÄdan trygghet?- Kan nödvÀndiga arbetssÀtt för inriktningen sÄsom prestation inför andra vid konserterm.m., pÄverka elevernas trygghetsupplevelse?Ett antal underliggande frÄgestÀllningar har utifrÄn ovanstÄende utgjort riktlinje ikonstruktionen av enkÀtfrÄgor. Samlade i ett antal kluster under lÀmpliga rubriker,Äterkommer dessa klusterfrÄgor i diskussionsdelen i avslutningen av rapporten.MetodJag har valt att anvÀnda mig av litteratur samt en anonym elevenkÀt med en kombination avkvantitativ och kvalitativ inriktning med efterföljande analys, som metod i min undersökning.De flesta av enkÀtfrÄgorna fick en hög grad av standardisering medan möjlighet till öppnasvar gavs i nÄgra fall.ResultatEleverna verkar idag i allmÀnhet uppfatta sig sÄvÀl fysiskt som psykiskt trygga i skolan.DÀremot menar ganska mÄnga att de upplevt otrygghet vid sporadiska tillfÀllen.Deras beskrivningar av begreppet ?trygghet i skolan?, ger intrycket av att huvudsakligen avsepsykisk trygghet och uttrycker ett antal grundbehov med betydelse för att kunna kÀnna sÄdan.Dessa verkar förekomma i fyra olika kategorier:- Relationer med kompisar/lÀrare m.m.- Acceptans/Respekt frÄn omgivningen- SjÀlvsÀkerhet- Positiv kÀnsla i allmÀnhetUtöver detta tycks studien, avseende nödvÀndiga arbetsmetoder, ha synliggjort skillnader ifrÄga om sjÀlvupplevda prestationskrav i framförallt ett genusperspektiv. HÀr förefallerkvinnor i högre grad Àn mÀn, uppfatta sig som utsatta i den undersökta gruppen..

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur skolledare, lÀrare och elever pÄ en gymnasieskola i södra Sverige resonerar om bedömning och betygsÀttning samt att ta reda pÄ hur betygsfördelningen ser ut vid antagning till och avgÄng frÄn gymnasiet för Ärskullen 2008-2011 pÄ den aktuella skolan. Genom insamling av listor med jÀmförelsetal för de elever som antagits 2008 och över jÀmförelsetal vid avgÄng 2011 har diagram över procentuell fördelning av jÀmförelsetal skapats. Intervjuer med en skolledare, tre gymnasielÀrare samt tre elever i Ärskurs tre har gjorts. Min studie visar att det inte finns nÄgon nedskriven bedömningspolicy pÄ den aktuella gymnasieskolan samt att det i relativt stor utstrÀckning Àr upp till varje enskild lÀrare att hitta sÀtt att förklara bedömning och betygssÀttning för eleverna. De intervjuade lÀrarna hade olika strategier för att nÄ förstÄelse hos elever för bedömning och betygssÀttning.

I denna uppsats undersöks bildlÀrares syn pÄ bedömning och betygsÀttning vid gymnasieprogram med estetisk inriktning. SkÀlet till att vi valt detta Àmne Àr att mÄnga lÀrare verkar uppleva betygsÀttningen som nÄgot negativt, och som blivande lÀrare Àr det viktigt att vara vÀl insatt i dagens betygsystem. Ett betungande ansvar tillfaller den betygsÀttande lÀraren eftersom betygen har konsekvenser för elevers framtida val av högre utbildning och yrke. I och med att det nya betygsystemet har införts har ocksÄ trovÀrdigheten i lÀrarnas professionella bedömningskompetens synliggjorts. Betygen skall numera kommuniceras till eleverna pÄ ett tydligt sÀtt.

Studien bygger pÄ en enkÀtundersökning riktad till elever som mellan 2007 och 2011 av olika skÀl flyttat till Sverige frÄn andra lÀnder och som var tolv Är eller Àldre dÄ de kom hit. Den Àr genomförd i en medelstor svensk stad dÀr relativt fÄ invÄnare Àr födda i ett annat land. Avsikten Àr att beskriva hur vÀgen genom skolsystemet kan se ut för den aktuella elevgruppen. Resultatet ger bilden av en strategi för sent anlÀnda elever som gÄr ut pÄ att först bygga en bas av kunskaper motsvarande den som alla elever i svensk grundskola mÄste ha för att kunna söka in pÄ ett nationellt gymnasieprogram. De bÀrande delarna Àr förberedelseverksamheten, som alla nyanlÀnda barn och ungdomar först kommer till, och sprÄkintroduktionsprogrammet ? Àven det sÀrskilt utformat för andrasprÄkselever ? samt övriga introduktionsprogram pÄ gymnasiet.