I den hÀr studien har vi tittat pÄ hur utbildning, motivation och feedback pÄverkar arbetsprestationen hos ordningspoliser, men vi har Àven tittat pÄ hur dessa faktorer pÄverkar varandra. En av frÄgestÀllningarna i arbetet har varit om en handdator med lathundar/checklistor skulle kunna vara ett bra arbetsredskap i polisarbetet, samt hur denna handdator skulle kunna pÄverka arbetsprestationen ur ett utbildnings-, motivations- och feedbackperspektiv. Vi har inte pÄ nÄgot sÀtt skrivit en heltÀckande studie över vad som pÄverkar dessa faktorer utan koncentrerat oss pÄ hur en handdator skulle kunna fungera motiverande, utbildande och som en kÀlla för feedback av det egna arbetet. VÄr slutsats har blivit att vi tror att en handdator skulle kunna höja arbetsprestationen hos poliser i yttre tjÀnst som helhet och att vissa poliser skulle kunna fÄ en ökad arbetskapacitet av att jobba med ett sÄdant hjÀlpmedel. Det finns dock mÄnga ytterliggare faktorer som pÄverkar som vi har utelÀmnat eller bara berört lÀtt i denna studie..

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur ett urval lÀrare i Ärskurs tre arbetar med övergÄngar mellan olika aktiviteter under en lektion i Àmnena matematik och svenska. För att undersöka detta har vi genomfört en empirisk studie med hjÀlp av tvÄ kvalitativa metoder, observation och intervju. I varje Àmne har fem lÀrare ingÄtt i studien. Det insamlade materialet har sammanstÀllts och analyserats utifrÄn vÄra teoretiska begrepp som flertalet kommer av Jacob S. Kounin (1977).VÄrt resultat visade att det inte fanns sÄ tydliga skillnader i arbetet kring övergÄngar mellan de tvÄ Àmnena matematik och svenska vilket gjorde att vi istÀllet la vikt pÄ att se hur alla lÀrare i vÄr studie arbetar med övergÄngar i stort.

Denna studie Àr en systematisk litteraturstudie. Metoden för studien bestÄr av att granska utvalda vetenskapligt granskade artiklar samt en doktorsavhandling, för att söka svar pÄ studiens forskningsfrÄgor. Studiens syfte Àr att klargöra vad tidigare forskning inom omrÄdet Àmnesintegrering beskriver för verkningar pÄ skolverksamhet, med en tolkning utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. I denna studie undersöks vilka verkningar som beskrivs vid Àmnesintegrerade arbetssÀtt, för sÄvÀl elevers kunskapskvaliteter som skolverksamheten. För att bringa ytterligare klarhet inom omrÄdet undersöks Àven den efterfrÄgan som beskrivs för ett mer Àmnesintegrerat arbetssÀtt frÄn sÄvÀl samhÀllet som skolverksamheten.

Denna studie hade som syfte att undersöka om olika heuristiker belastar en individs kognitiva resurser olika mycket, och om det dÀrmed krÀver olika mycket av de kognitiva resurserna. För att undersöka detta genomfördes ett experiment med en oberoende mÀtning, dÀr deltagare fick genomföra ett antal produktval samt ett strooptest. Genom ett tillfÀllighetsurval vÀrvades 149 deltagare som medverkade i experimentet med 50, 52 och 47 deltagare i tre olika betingelser. Data frÄn 99 deltagare anvÀndes i denna uppsats dÄ enbart tvÄ av de tre betingelserna anvÀndes i denna uppsats. Detta pÄ grund av att studien Àr en del av en större studie som resulterade i fyra uppsatser, dÀr olika aspekter av experimentet analyserades i var uppsats.

Syftet med denna studie Àr att göra en komparativ studie och undersöka vilken typ av material barn pÄ tvÄ förskolor i tvÄ lÀnder anvÀnder sig av och hur de anvÀnder material i sin lek. Förskolorna ligger i Sverige och Bosnien-Hercegovina. Metoden bestod av observationer i de tvÄ förskolorna och pÄgick i fyra dagar i varje förskola. Den tidigare forskningen och den teoretiska utgÄngspunkten bestod av tidigare studier och teorier om socialisation och könssocialisation och hur detta inverkar i ett barns uppvÀxt och förestÀllningar om vad som Àr kvinnligt och manligt. Resultatet i denna studie visar att barns val av material till viss del Äterspeglar rÄdande könsrollsmönster i bÄda lÀnderna genom att flickor intar en mer omhÀndertagande roll av familj, medan pojkar visar styrka och tuffhet genom olika typer av krigslekar. Det var dock svÄrt att dra en generell slutsats, eftersom det fanns situationer dÀr pojkarna valde material och typer av lekar som traditionellt betraktas som typiskt kvinnliga situationer.

Syftet med denna studie Àr att undersöka de manliga och kvinnliga fritidspedagogernas yrkesroll. Vi har undersökt vilka aktiviteter det planeras och genomförs pÄ olika fritidshem, hur de manliga och kvinnliga fritidspedagogerna samarbetar med varandra och om de bemöter barnen utifrÄn en genusmedvetenhet i sitt arbete. Följer fritidspedagogerna skolans styrdokument i arbete mot traditionella könsmönster? Detta har gjorts genom en kvalitativ studie, dÀr vi har genomfört intervjuer med olika fritidspedagoger för att samla in ett empiriskt material. Det empiriska materialet har analyserats utifrÄn olika teorier och diskuterats utifrÄn de tidigare Àmnesrelaterade forskning.

Avsikten med denna kvantitativa studie Àr att undersöka om det finns nÄgot samband mellan en RIG-elev och dennes förÀldrars bakgrund. SÄvÀl deras idrottsliga- och socioekonomiska bakgrund har det tagits hÀnsyn till. Idrotterna som undersökts Àr handboll och bandy. Studien har gjorts med hjÀlp av en enkÀtundersökning som skickats till Katrinelundsgymnasiet i Göteborg och Bessemergymnasiet i Sandviken, totalt har 64 enkÀter samlats in. Resultatet visar att det finns ett samband mellan den idrott som förÀldrarnas utövat och respondenternas val av idrott.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur förskollÀrare funderar kring och arbetar med genus samt se hur detta Äterspeglas i den litteratur de erbjuder eleverna. Vi intervjuade sju förskollÀrare och som komplement gjordes en inventering av avdelningarnas barnböcker. Vi kom fram till att det, i likhet med vad tidigare forskning sÀger, varierar stort mellan lÀrarnas engagemang i frÄgan och att det inte finns nÄgon tydlig koppling mellan deras tankar kring genus och deras val av böcker. Bara i ett fall syntes en tydlig koppling mellan en medveten genuspedaogik och bokbestÄndet..

Svenska företag har varit pÄ plats i Ungern sedan flera Ärtionden, men i allt högre grad efter maktskiftet 1990 nÀr landet övergick frÄn planekonomi till marknadsekonomi. Jag har genom en djupgÄende och en kompletterande studie undersökt och analyserat svensk företagslednings erfarenheter av verksamhet i Ungern och av ungersk affÀrskultur.Min studie visar att den ungerska affÀrskulturen har frÀmst efter 1990 genomgÄtt förÀndringar som gjort att samarbetet med bl a svenska företagare flyter lÀttare och numera leds de flesta svenska företagen av ungerska chefer, vilket tidigare inte var fallet..

Syftet med denna studie var att undersöka om och i sÄ fall vilka laborativa material som anvÀnds i samband med additionsalgoritmer med tiotalsövergÄng. Studien undersöker vidare de laborativa materialens betydelse för elevernas förstÄelse vid introduktionen av algoritmerna. För att ta reda pÄ detta genomfördes observationer och intervjuer. Resultatet visade pÄ att  laborativa material var vanligt förekommande. Det mest anvÀnda laborativa materialet hos de intervjuade lÀrarna var pengar.

I Skolverkets (2009) förslag till förtydligande av lÀroplanen för förskolan lyfts naturvetenskap och teknik fram som Àmnen som ska tydliggöras. Samtidigt visar forskning och utvÀrderingar att kunskap och intresse inom dessa Àmnen sviktar hos svenska ungdomar. Med anledning dÀrav genomfördes denna studie med syftet att undersöka vilken kompetens som finns pÄ förskolan inom Àmnena naturvetenskap och teknik samt hur den synliggörs pÄ förskolan i dag. Ytterligare forskningsfrÄgor som stÀlldes i denna studie Àr vad pedagoger sjÀlva anser behöver förbÀttras genom kompetensutveckling och om de upplever att det Àr nÄgon skillnad pÄ intresset för Àmnena hos flickor respektive hos pojkar i förskolan och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt?Denna studie genomfördes med dels en enkÀtundersökning i en kommun i mellansverige och dels med hjÀlp av en observationsstudie genomförd pÄ en förskola som profilerar sig mot Àmnena naturvetenskap och teknik.

Detta Àr en studie om hur elevinflytande kan möjliggöras i dansundervisningen pÄ gymnasieskolans estetiska program. Danseleverna trÀnar konstnÀrlig dans för scenen, med rötter i vÀsterlÀndska danstraditioner. Det Àr i mötet mellan skolans styrdokument och dansundervisning som mÀstarlÀra, som studien rör sig. Jag har anvÀnt mig av halvstrukturerade, kvalitativa intervjuer och stÀllt frÄgor till nÄgra danslÀrare med lÄng erfarenhet av att undervisa i dans. UtifrÄn nÄgra valda mÄl i Àmnet Dansteknik har jag formulerat ett antal intervjufrÄgor.

Jag har genomfört en kvalitativ studie om lÀrares upplevelser och tankar kring bedömningsarbetet i Àmnet Idrott och hÀlsa. Syftet med studien var att ta reda pÄ hur lÀrare i Idrott och hÀlsa beskriver och upplever arbetet med bedömning. Vid insamlandet av data har jag anvÀnt mig av semi-strukturerade intervjuer och genomfört dessa med sex lÀrare som undervisar i Idrott och hÀlsa pÄ skolor i Mellansverige. Sammantaget visar min studie att det som ligger till grund för bedömningen i Idrott och hÀlsa skiljer sig Ät mellan lÀrare. Vissa har utarbetat en tydlig mall som visar varje moment som vÀgs in i bedömningen medan andra bildar sig en helhetsuppfattning av eleverna genom elevens insatser under terminen.

Syftet med denna studie Àr att fördjupa kunskapen om hur man arbetar med utomhuspedagogik i förskolan ur sÄvÀl lÀrar- som barnperspektiv.Datainsamlingen har skett via intervjuer med barn och lÀrare pÄ förskolan.I resultatet presenterar vi de svar som vi fick frÄn barn och lÀrare pÄ förskolan. Vi har Àven kategoriserat svaren efter lÀmpliga ÀmnesomrÄden.Barn har vÀldigt livlig fantasi och anvÀnder sig dagligen av den nÀr de leker sina lekar pÄ förskolan. LÀrarna Àr dÀremot vÀldigt koncentrerade pÄ sina planerade aktiviteter och tar inte tillvara pÄ vilka intressen barnen har.

Syftet med denna studie var att beskriva Àldre personers erfarenheter av aktivitet pÄ sÀrskilt boende. Undersökningsgruppen bestod av Ätta Àldre personer som bodde pÄ sÀrskilt boende. Data samlades in med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer som sedan analyserades genom en kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: ?Fysik förmÄga en vÀsentlig faktor för aktivitetsengagemanget?, ?Personlig vÄrd och mÄltider ger struktur Ät dagen?, ?Anordnade aktiviteter passar inte alla? och ?BegrÀnsade sociala kontakter mellan de boende ökar betydelsen av anhöriga och vÀnner i sociala aktiviteter?.