Denna studie Àmnade att undersöka förhÄllandet mellan termen succession planning och idrottsvÀrlden genom att ta reda pÄ vilka mÄlsÀttningar och strategier som svenska elitfotbollsföreningar har. Tre föreningar tillhörande det högsta seriesystemet inom svensk elitfotboll har medverkat i denna studie. Metoden för att utföra denna uppsats var fallstudiemetoden. Varje förening benÀmns som ett enskilt fall, dÀr av berörs och jÀmförs tre olika fall i denna uppsats. Uppsatsens fokus ligger i utvalda föreningarnas ungdomsakademier, mer specifikt elitförberedande verksamhet för pojkar 15-19 Är. Empirin har samlats in genom intervjuer med uppgiftslÀmnare frÄn föreningarna medverkande i studien.

Den hÀr uppsatsen söker svaret pÄ vad som genererar hög kvinnorepresentation iparlamenten. Vi har valt att göra en kvantitativforskning av alla vÀrldens friademokratier som inledning, sedan en fallstudie av Sydafrika, Mongoliet ochGhana. Avslutningsvis följer en jÀmförande studie mellan dessa tre lÀnder, för attytterligare fördjupa vÄr forskning. Vi kommer med hjÀlp av vÄra analyser pÄvisaatt organisering av och nÀtverkande mellan kvinnor Àr den mest betydandevariabeln för att ett land ska kunna höja sin andel kvinnor i parlamentet..

Föreliggande arbete Àr en empirisk studie inom kursen Religionsdidaktik C, Högskolan i GÀvle. Tidigare forskning har visat pÄ ett lÄgt intresse bland svenska grundskoleelever för skolÀmnet religionskunskap men dÄ Kristna friskolerÄdet Är 2004 tog initiativet att genomföra underökningen ?Attityder i skolan? bland de kristna friskolorna, en underökning som Skolverket genomfört pÄ de kommunala skolorna samma Är, visade det sig att eleverna pÄ en av friskolorna ansÄg detta Àmne som ett av de allra roligaste. Varför var det sÄ? Religionskunskap ? vad ger det? Àr en jÀmförande studie av fyra friskolors niondeklassare som söker möjliga orsaker till elevers differentierade uppfattningar kring religionskunskapsÀmnet..

Följande examensarbete pÄ kandidatnivÄ utgÄr frÄn problemformuleringar kring hur personliga egenskaper, relaterade till McCrae och Costas (2002) femfaktormodell, förekommer och anvÀnds i rekryteringsprocesser. TvÄ kvantitativa studier upprÀttades, dÀr den första studien testade tvÄ hypoteser gÀllande personliga egenskapers förekomst i (N = 192) platsannonser utifrÄn en innehÄllsanalys som analyserades med frekvensanalys och Cramérs V. Den andra studien testade tvÄ hypoteser kring rekryteringsansvarigas personlighetsfaktorer och deras bedömning av lÀmplig kandidat genom en enkÀtundersökning med (N = 30) deltagande rekryterande chefer och HR-medarbetare. EnkÀtverktyget bestod av tvÄ delar, dÀr första delen utgjordes av ett befintligt validerat test och del tvÄ konstruerades av författarna. Den andra studien har analyserats med Pearsons Korrelationskoefficient för att ta reda pÄ samband mellan variablerna som mÀttes i enkÀterna.

Historiskt sett har oftast den avkastning som en kapitalförvaltare genererat varit av intresse. Risken som förknippats med den aktuella investeringen har ofta kommit i skymundan. I början pĂ„ 1990-talet intrĂ€ffade ett antal olika finansiella kriser och detta medförde att riskmedvetenheten ökade. Nu var inte enbart den erhĂ„llna avkastningen intressant. Även den risk som förknippades med investeringen var av stor vikt.

Denna studie handlar om elevers uppfattningar om motivation i Àmnet matematik. Syftet med denna studie var att lyfta fram elevers egna utsagor och upplevelser om sin motivation, samt fÄ en bild av eventuella förÀndringar eller mönster kring elevers motivation till matematikÀmnet under deras tidiga Är i grundskolan. Studien har genomförts med hjÀlp av elevenkÀter och elevintervjuer, dÀr kvalitativa och kvantitativa metoder kombinerats för att möjliggöra ett fördjupat analysarbete i undersökningens resultatdel. HÀr presenteras elevers uppfattningar av motivation i Àmnet matematik samt deras tankar om vad som pÄverkar motivationen. Analysen av resultaten visar att eleverna har en god uppfattning om vad som pÄverkar deras motivation. De ger mÄnga exempel, dÀr fysiskt och psykiskt vÀlmÄende samt lÀrarens pedagogiska arbete i klassrummet, har betydelse för motivationsprocessen.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka vĂ„rdpersonals upplevelser av vĂ„ldsamma patienter och situationer samt att se ifall omvĂ„rdnadssituationen pĂ„verkas för en vĂ„ldsam patient. Även att se vilka stödjande Ă„tgĂ€rder arbetsplatsen kan erbjuda personal som upplevt en vĂ„ldsam situation och ifall Antonovskys begrepp, kĂ€nsla av sammanhang, Ă€r nĂ€rvarande bland vĂ„rdpersonalen pĂ„ den slumpmĂ€ssigt utvalda vĂ„rdcentralen. Metoden som ligger till grund för denna studie Ă€r utav en kvalitativ inriktning med ett fenomenologiskt synsĂ€tt i bakgrunden. Data insamlades genom intervjuer med en lĂ€kare, tre sjuksköterskor och en undersköterska. Resultatet visar att vĂ„rdpersonal sĂ€llan upplevde vĂ„ldsamma situationer Ă€ven om det förekommer.

Den hÀr fallstudien behandlar rollbildning i en specifik ensemble utifrÄn givna rollfunktioner. VÄra informanter i ensemblen har utgjorts av en grupp folkhögskolestudenter. Studien bygger pÄ en kvalitativ forskningsmetod i form av observationer. Bearbetningen av de inspelade observationerna har skett genom en transkribering och analys av denna. De viktigaste slutsatserna i vÄrt arbete har varit att det gÄr att identifiera roller utifrÄn vÄra givna rollfunktioner och att det gÄr urskilja ett mönster i rolltagandet.

Abstrakt: Kommunikation mellan medborgare och folkvalda har en central funktion för att demokratin skall hÄllas levande. Denna kommunikation bereds det möjlighet för bland annat via IT-stöd i olika former, varav e-post Àr den vanligaste. Denna studie visar dock att nivÄn pÄ elektronisk kommunikation mellan medborgare och kommunalpolitiker Àr lÄg, trots att politikerna Àr positiva till fenomenet. Denna studie, som Àr baserad pÄ intervjuer med skÄnska kommunpolitiker frÄn fyra olika kommuner, fann att elektronisk kommunikation i första hand kan ökas genom att pÄ olika sÀtt pÄverka medborgarnas vilja till att ta denna kontakt men att folkvalda ocksÄ bör ta till sig tanken att mer aktivt söka kontakt med medborgarna. VÄrt förslag Àr att denna kontakt tas via forum som Àr av mindre politisk karaktÀr men dÀr medborgarna naturligt befinner sig.

Den hÀr studien syftar till att synliggöra elevers egna perspektiv och förhÄllningssÀtt till begreppet kreativitet och hur de sjÀlva anser att den kan utvecklas. Examensarbetets syfte Àr ocksÄ att öka bildlÀrares förstÄelse av elevernas perspektiv pÄ kreativitet sÄ att de kan möjliggöra en kreativ bildundervisning. Hur elevers syn pÄ kreativitet pÄverkas eller skiljer sig Ät beroende pÄ skolans utsagda profil undersöks ocksÄ i denna studie. För att fÄ en bred förstÄelse av begreppet kreativitet har jag tagit upp olika perspektiv sÄ som fantasi, psykologi, ekonomi, filosofi och kreativitets regimer i teoridelen. Underlaget till denna studie bygger pÄ en empirisk undersökning dÀr jag anvÀnt mig av kvalitativa arbetsmetoder, frÀmst i form utav intervjuer men Àven observationer.

Denna studie Àr gjord med syftet att ta reda pÄ unga chefsÀmnens motivation för att ingÄ ett framtida chefskap men Àven finna förstÄelse för hur företag idag kan arbeta med sin ledarförsörjning. Detta mot bakgrunden av att ett generationsskifte Àger rum och 80-talister Àr en utav de unga generationerna som förvÀntas överta chefskapet. Forskning visar att unga personer tenderar att motiveras av andra arbetsfaktorer Àn vad Àldre generationer har gjort, vilket kan komma att pÄverka en ung persons karriÀr. Studien Denna studie genomfördes genom en kvalitativ metod, dÀr 6 personer kom att intervjuas (3 manliga och 3 kvinnliga). Bland dessa 6 personer var det bÄde manliga och kvinnliga deltagare.

I denna studie lyfts det som uppfattas som positivt i ledarskapet hos högt uppsatta chefer inom det svenska nÀringslivet fram. Tidigare har det framförts mycket kritik kring chefer och deras ledarroll i företag. Studiens huvudsyfte var att belysa de framgÄngsfaktorer som dagens chefer besitter. Studien Àr utformad med hjÀlp av en kvalitativ design. Semistrukturerade intervjuer genomfördes pÄ cheferna i studien med hjÀlp av en intervjuguide som baserades pÄ en pilotstudie med en ledarskapskonsult.

Kommunerna och landstingen avsÀtter ca 16,5 miljarder kronor per Är för missbruksvÄrd. Enligt CAN `s rapport om skolelevers drogvanor har 20% av killarna, samt 14% av tjejerna i Ärkurs.2 i gymnasiet nÄgon gÄng anvÀnt narkotika. Detta Àr en kvalitativ studie som baseras pÄ tre intervjuer genomförda med förÀldrar till missbrukande unga vuxna. Denna studie vill visa pÄ förÀldrars kÀnsla av hur de upplever att samarbetet fungerar mellan myndigheter, samt hur sekretessen har pÄverkat deras möjlighet till insyn den dag deras missbrukande ungdom uppnÄr myndighetsÄldern..

Detta Àr en kvalitativ studie om samverkan mellan olika kommunala verksamheter. Studiens syfte Àr att beskriva och analysera samverkan mellan POSOM-grupper (Psykiskt Och Socialt OmhÀndertagande) inom tre kommuner. Resultatet av undersökningen grundar sig pÄ kvalitativ data. Det teoretiska ramverket som har tillÀmpats i denna studie Àr tidigare forskning inom samverkan. FrÄgestÀllningar som kopplas till studien Àr följande: Hur upplevs samverkan mellan POSOM-grupperna utifrÄn respektive yrkesutövares perspektiv? Vilken betydelse har samverkan mellan POSOM-grupperna utifrÄn respektive yrkesutövares perspektiv? Vilka hinder eller dilemman för samverkan identifieras av yrkesutövarna i POSOM-grupperna? Slutsatser som kan dras Àr att samverkan ses som viktigt, Ätminstone pÄ ett retoriskt plan, men i realiteten finns hinder som pÄverkar samverkan negativt, vilket ligger i linje med tidigare forskning om samverkan.

NÀtmobbning Àr ett allt mer uppmÀrksammat och vanligt förekommande fenomen frÀmst bland ungdomar, vilket framgÄr av den tidigare forskning som finns pÄ omrÄdet. Syftet med denna studie var att fÄr en förstÄelse för hur ungdomar upplever och beskriver fenomenet nÀtmobbning som sker pÄ sociala medier samt hur de ser pÄ problemet och vad man kan göra Ät det. Datainsamlingen för studien gjordes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med sex stycken ungdomar. I resultatet framkom att ungdomarna upplever nÀtmobbning som ett allvarligt problem men de menade att det Àr sÄ pass vanligt förekommande att det knappast tas pÄ allvar. Ungdomar har blivit mycket toleranta för det sprÄk som anvÀnds pÄ internet och menade att fenomenet Àr en del i en social hierarki.