Denna studie unders?ker dialogisk undervisning i matematik. Det ?r en kvalitativ studie vars syfte ?r att ta reda p? mellan- och h?gstadiel?rares tankar kring dialogisk undervisning och hur l?rare anser att speciall?rare med specialisering mot matematikutveckling kan hj?lpa dem att implementera mer dialog i deras dagliga matematikundervisning. Begreppet dialogisk undervisning ?r f?rankrat i sociokulturell teori enligt vilken l?rande sker i en social praxis och spr?ket ses som det viktigaste, men inte det enda redskapet i kunskapsmediering. Denna studie har en fenomenologisk forskningsansats i och med att den unders?ker matematikl?rares f?rst?else och levda erfarenheter av ett dialogiskt undervisningsfenomen.

Denna studie har syftat till att undersöka serieentreprenörers kognitiva kunskapsstrukturer för att identifiera centrala faktorer vid affÀrsmodellering. Intervjuer har, med hjÀlp av intervjutekniken repertory grid, genomförts med tio serieentreprenörer runt om i Norrbotten. I denna studie har serieentreprenörernas affÀrsmodeller delats upp efter tillvÀxtgrad för att möjliggöra jÀmförelser av företag med olika tillvÀxtgrader. JÀmförelserna visar hur serieentreprenörers kognitiva kunskapsstrukturer tar sig uttryck vid affÀrsmodellering i företag med olika tillvÀxtgrad. Data frÄn intervjuerna har utmynnat i en medelvÀrdesanalys, en klusteranalys och en principalkomponentanalys som presenterats och analyserats med inspiration frÄn studiens teoretiska referensram.

Pedagogers vision Àr att alla elever ska fÄ uppleva trygghet och tillhörighet under sin utveckling i skolan, verkligheten ser dessvÀrre inte ut sÄ för alla. För mÄnga elever handlar skolans vardag om att man Àr en osynlig elev, nÄgon som ingen annan ser och vars enda mÄl Àr att komma in i gemenskapen.    Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur verksamma pedagoger i förskoleklass definierar begreppet utanförskap, vilka orsaker som ligger till grund för utanförskap, samt hur de arbetar inom detta omrÄde.VÄr studie grundar sig pÄ en kvalitativ forskningsintervju. Resultatet visar att pedagogernas definition av utanförskap Àr nÀr nÄgon inte kÀnner grupptillhörighet eller Àr delaktig pÄ samma villkor som de övriga i gruppen. En vanlig orsak till utanförskap menar de Àr bristande social kompetens sÄsom olika kommunikationssvÄrigheter. Det framkommer att pedagogerna frÀmst arbetar med gruppstÀrkande samarbetsövningar för att frÀmja trygghetskÀnslan hos eleverna..

AbstractForskning visar att dagens skola inte Àr jÀmstÀlld. LÀrarna ska motverka traditionella könsmönster och medvetet frÀmja kvinnors och mÀns lika rÀttigheter. Pojkar och flickor ska fÄ samma möjligheter och förutsÀttningar i skolan. I denna studie undersöks dÀrför hur lÀrare och elever upplever jÀmstÀlldhet i klassrummet. Fenomenografi bygger pÄ hur mÀnniskor uppfattar olika situationer eftersom mÀnniskor erfar vÀrlden olika, dÀrav belyses denna studie utifrÄn en fenomenografisk forskningsansats.

Denna studie handlar om begreppet musikalitet och lÀrares uppfattningar av den problematik som Àr förknippad med musikalitet som fenomen. Syftet Àr att fÄ en större förstÄelse och kunskap om begreppet, och ocksÄ att ta reda pÄ hur tidigare forskning, lÀrares uppfattningar och grundskolans styrdokument förhÄller sig till problemomrÄdet. Intervjuer har genomförts med tre musiklÀrare frÄn Kulturskolan som undervisar i enskilda instrument och i klass. Deras svar har sedan jÀmförts och diskuterats med tidigare forskning och annan relevant litteratur. Musikalitet visar sig enligt den refererade forskningen och vÄra intervjupersoner finnas i tvÄ huvudsakliga former: Den ena formen av musikalitet innebÀr att man kan utöva musik genom till exempel instrumentspel och sÄng.

Denna uppsats bestÄr av en kvantitativ studie av högstadieelevers grammatikkunskaper, samt en kvalitativ studie av högstadielÀrares grammatikundervisning. Eleverna som ingÄr i studien gÄr samtliga sista terminen i Ärskurs nio. Studien Àr grundad pÄ ett grammatiktest som sjuttiosju elever frÄn tre olika högstadieskolor har deltagit i, samt en enkÀtundersökning dÀr tio lÀrare som undervisar i svenska pÄ högstadiet har svarat pÄ frÄgor kring sin grammatikundervisning. Grammatiktesten har rÀttats, analyserats och kategoriserats utifrÄn de svar som givits och enkÀtsvaren har analyserats i förhÄllande till elevernas testresultat. Studien visar pÄ likheter mellan respondenternas Äsikter i den uppsats som förhandenvarande uppsats har sin utgÄngspunkt i (Bruneby 2006), och nuvarande uppsats, genom dess skildring av elevernas svaga kunskaper i explicit grammatik.

Att vÀcka lusten till lÀsning Àr en vÀsentlig del av pedagogens och bibliotekariens viktiga arbete. Syftet med vÄr studie Àr att öka vÄr förstÄelse hur man som pedagog och bibliotekarie motiverar barn och elever till lÀsning och vilka faktorer som Àr betydelsefulla för elevers ambition att lÀsa litteratur. Litteraturen Àr en vÀrdefull kunskapskÀlla och för att kunna ta del av denna kunskap krÀvs det att man vill och kan lÀsa. Vi försöker ocksÄ finna svar pÄ frÄgan om all typ av litteratur - utan hÀnsyn till kvalitetskriterier - lÀmpar sig för att öka barnens motivation.

Att vÀcka lusten till lÀsning Àr en vÀsentlig del av pedagogens och bibliotekariens viktiga arbete. Syftet med vÄr studie Àr att öka vÄr förstÄelse hur man som pedagog och bibliotekarie motiverar barn och elever till lÀsning och vilka faktorer som Àr betydelsefulla för elevers ambition att lÀsa litteratur. Litteraturen Àr en vÀrdefull kunskapskÀlla och för att kunna ta del av denna kunskap krÀvs det att man vill och kan lÀsa. Vi försöker ocksÄ finna svar pÄ frÄgan om all typ av litteratur - utan hÀnsyn till kvalitetskriterier - lÀmpar sig för att öka barnens motivation..

Syftet med denna studie var att undersöka hur nÄgra förskollÀrare ser pÄ begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd och vilka barn som omfattas av begreppet enligt dem. De forskningsfrÄgor vi stÀllde var hur förskollÀrare definierar begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd, hur förskollÀrare gör bedömningen av vilka barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd samt hur förskollÀrare tolkar förskolans uppdrag nÀr det gÀller barn i behov av sÀrskilt stöd. För att undersöka dessa frÄgor anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer samt en fiktiv fallbeskrivning. FörskollÀrarna i vÄr studie sÄg begreppet som omfattande och det visade sig att det gÄr att lÀgga mÄnga olika innebörder i begreppet. I vÄr studie fann vi Àven att begreppet kan ha olika innebörder Àven för en och samma förskollÀrare.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka pedagogers uppfattning av lekens roll i pedagogiken samt hur leken anvÀnds i undervisningen i Ärskurs ett. Vi har undersökt om det förekommer problem för pedagogerna nÀr det gÀller att anvÀnda sig av lek i undervisningen. Vi har ocksÄ undersökt vilka problem som i sÄ fall kan uppstÄ. Vi har gjort en kvalitativ studie som Àr byggd pÄ intervjuer och observationer. Studien har genomförts pÄ en skola och vi har intervjuat fyra pedagoger i Ärskurs ett samt rektorn.

Malnutrition Àr ett vÀlkÀnt problem i den patientrelaterade vÄrden bÄde i Europa och i resten av vÀrlden. Trots detta Àr malnutrition nÄgot som fortfarande förekommer. Vad kan det bero pÄ? Det Àr viktigt att man bedömer patientens nutritionsstatus rutinmÀssigt för att kunna förebygga malnutrition. Effekterna av malnutrition kostar samhÀllet mycket pengar och orsakar mÀnskligt lidande.

Malnutrition Àr ett vÀlkÀnt problem i den patientrelaterade vÄrden bÄde i Europa och i resten av vÀrlden. Trots detta Àr malnutrition nÄgot som fortfarande förekommer. Vad kan det bero pÄ? Det Àr viktigt att man bedömer patientens nutritionsstatus rutinmÀssigt för att kunna förebygga malnutrition. Effekterna av malnutrition kostar samhÀllet mycket pengar och orsakar mÀnskligt lidande.

En studie om sex pedagogers tankar och förhÄllningssÀtt pÄ barns försök till ansvar.

Syfte: Syftet med denna undersökning Àr att öka förstÄelsen om vad som kan tÀnkas pÄverka storleken pÄ budpremien. Metod: Denna studie Àr uppbyggd pÄ 158 uppköp frÄn 1990 fram till 2003 pÄ Stockholmsbörsens A och O listor. Det Àr en kvantitativ studie med en induktiv ansats. Vi har valt att undersöka vilken inverkan följande sex faktorer har pÄ budpremien: Àgarstrukturen, börsvÀrdet, börshumöret, betalningssÀttet, differentierade aktieslag och om uppköparen Àr svensk eller utlÀndsk. Detta material presenteras sedan i univariata och bivariata analyser.

I denna studie undersöker jag vilka ritprogram som barn har tillgĂ„ng till i en förskolaoch hur dessa anvĂ€nds. Jag vill Ă€ven fĂ„ svar pĂ„ hur barnens bildprocesser ter sig, vilkamotiv de vĂ€ljer nĂ€r de skapar med surfplattan dels nĂ€r barnen sjĂ€lva fĂ„r vĂ€lja fritt ochdels vilka motiv de vĂ€ljer under en styrande pedagogs medverkan. Studien belyserocksĂ„ pedagogernas instĂ€llning till bildskapandet pĂ„ surfplattorna. De traditionellapappersformat som gĂ€ller för bildframstĂ€llning i skolor Ă€r oftast A4, A3 och A2, menmed surfplattornas intĂ„g i bildskapandet begrĂ€nsas motivens format, dĂ„ en vanligsurfplattas skĂ€rm motsvarar ett A5 papper. Även tillgĂ„ng till specialpennor kanpĂ„verka bildernas resultat, för barnen.