Syftet med denna studie Àr att ur ett genusperspektiv studera pedagogernas förhÄllningssÀtt gentemot flickor och pojkar i förskolan. Syftet Àr Àven att studera hur pedagogerna har skapat en miljö som Àr till för alla barnen. FrÄgorna vi vill ha svar pÄ Àr hur pedagogerna förhÄller sig till barnen beroende pÄ om det Àr en pojke eller flicka under pÄklÀdning, matsituationer och samling och hur gör pedagogen för att miljön ska vara anpassad för alla barnen utifrÄn ett genusperspektiv. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi anvÀnd oss av en kvalitativ studie. De studier vi utfört pÄ fyra förskolor i LuleÄ kommun Àr observationer, intervjuer och loggbok/ beskrivande observation.

Diagnosen Asperger syndrom Ă€r ett relativt nytt begrepp inom autismspektrumet. För bara 20 Ă„r sedan var syndromet relativt okĂ€nt vĂ€rlden över. År 1988 hölls den första internationella kongressen i London och dĂ€r presenterades de första diagnoskriterierna av makarna Gillberg. Efter kongressen har ytterliggare tre kriterier uppkommit. Vi vill undersöka hur elever med Asperger syndrom uppfattar sin skolgĂ„ng.

Under utbildningen till Studie- och yrkesvÀgledare kom vi att upptÀcka hur intressetester av olika slag blivit ett allt populÀrare sÀtt att skaffa sig förslag pÄ lÀmpliga studie- och yrkesval. Intressetester anvÀnds av verksamma vÀgledare inom bÄde skola och arbetsförmedling. Internet Àr vÄrt frÀmsta informationsanskaffningsmedel och anvÀnds alltmer inom vÄr bransch. Syftet med denna studie Àr att undersöka elevers attityd till intressetester. Framförallt undersöka om dessa tester genererar i en ökad kunskapsproduktion och om den kunskapen dÄ Àr giltig.

SammanfattningI denna studie undersöker jag vilken syn bistÄndshandlÀggarna och enhetscheferna har pÄ avlönad anhörigvÄrd och hur denna anhöriganstÀllning pÄverkar situationen för de anhöriga. Jag vÀljer i min studie att fokusera pÄ konsekvenser av anhöriganstÀllning för en person som vÄrdar sin anhörig och som ingÄr i begreppet invandrare. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ studie och har intervjuat fem myndighetspersoner i Uppsala. I studien reflekterar och analyserar jag myndighetspersonernas Äsikter med utgÄngspunkt i det teoretiska perspektivet KASAM ? KÀnsla Av SAMmanhang och Social utbytesteori.Resultaten visar pÄ en utbredd negativ syn pÄ anhöriganstÀllning hos myndighetspersoner, detta grundar sig pÄ deras mÄngÄriga erfarenhet av anhöriganstÀllning och de problem som anhöriga möter i dagligt arbete som till exempel tunga lyft, bundenhet, yrkets lÄga status, men mitt resultat visar ocksÄ pÄ den stora brist av information kring anhöriganstÀllning som rÄder i Uppsala.

Denna studie syftar till att undersöka FörsÀkringskassans och Arbetsförmedlingens samverkan.Myndigheterna fick i uppdrag av regeringen i slutet pÄ 2011 att tillsammans ta fram ettförslag pÄ en fördjupad samverkan eftersom för mÄnga personer hade varit inne isjukförsÀkringen för lÀnge. I februari 2012 presenterades den nya arbetsmetoden gemensamkartlÀggning. Syftet med den nya samverkan var att myndigheterna tillsammans med en individska hitta hÄllbara ÄtgÀrder som Àr nödvÀndiga för att personen ifrÄga ska ÄtergÄ till arbetslivetefter en lÄng sjukskrivning.Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilka förutsÀttningar som Àr nödvÀndiga för att samverkanska bidra till ett bra resultat. Studien Àr byggd utifrÄn en kvalitativ metod och bygger pÄindividuella intervjuer. VÄr studie Àr avgrÀnsad till FörsÀkringskassan och Arbetsförmedlingeni Falkenberg.

Denna studie behandlar hur den tyska nationella kulturen pÄverkar organisationskulturen i tyska dotterbolag med verksamhet i Sverige. Antropologen Geert Hofstedes studie om kulturdimensioner samt forskning inom samma omrÄde har legat till grunden för teoridelen. Den existerande forskningen har kompletterats med en fallstudie pÄ fyra tyska dotterbolag i Sverige, dÀr fyra intervjupersoner har bidragit med sin erfarenhet. Den insamlade datan har analyserats för att se hur nationell kultur pÄverkar organisationskultur. Datan har sedan analyserats utifrÄn tidigare forskning gjord pÄ samma omrÄde.

I denna studie fÄr ni ta del av nio pedagogers tankar och erfarenheter kring barns delaktighet och inflytande i tre olika förskolor. VÄr studie Àr baserad pÄ fokusgruppsintervjuer för att kunna ta del av pedagogers beskrivning om hur de arbetar med inflytande och delaktighet och hur det synliggörs för bÄde barn, förÀldrar och pedagoger. Via videoobservationer vill vi fÄ en bild av hur verksamheten fungerar praktiskt och möjligheten att titta pÄ och tolka pedagogernas förhÄllningssÀtt till barnen. VÄr studie Àr baserad pÄ kvalitativ forskningsmetod. Genom att vi tagit del av olika teorier och tidigare forskning har vi kunnat fÄ fram ett resultat som visar pÄ att barns delaktighet och inflytande synliggörs först och frÀmst genom den pedagogiska dokumentationen. Med hjÀlp av pedagogernas kompetenser, barnsyn och förhÄllningssÀtt arbetar de med barns inflytande och delaktighet som en grund i förskolans dagliga verksamhet. Nyckelord: barnsyn, delaktighet, demokrati, förskola, inflytande, pedagogisk dokumentation..

Syftet med denna studie Àr att fÄ en bild av vilken syn pedagoger har pÄ begreppet barns inflytande. Vi vill Àven fÄ en inblick i vilka hinder och möjligheter pedagoger upplever nÀr det gÀller att ge femÄringar inflytande i förskolan. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med tio stycken pedagoger pÄ fyra förskolor. Inflytande Àr ett begrepp som utgör en central del i vÄr studie. Resultatet av studien visar att pedagogerna har en likvÀrdig uppfattning om vad begreppet inflytande innebÀr.

Denna rapport Àr resultatet av en studie vars syfte var att undersöka pedagogers uppfattningar om det naturvetenskapliga kunskapsomrÄdet och hur dessa pÄverkar den naturvetenskapliga verksamheten bland barn i Äldrarna 5-7 Är. Vi har sjÀlva under vÄra verksamhetsförlagda utbildningar funderat mycket över de uppfattningar och attityder mot de naturvetenskapliga Àmnena, som vi mött av hos lÀrarna i de tidigare Äldrarna. DÀrför utförde vi en studie dÀr vi intervjuade 10 lÀrare, verksamma bland barn i den aktuella Äldern och anvÀnde oss av frÄgor som rörde hur de upplevde Àmnet. Resultatet visar att alla de intervjuade pedagogerna anser att det naturvetenskapliga kunskapsomrÄdet Àr viktigt att arbeta med, men att endast ett fÄtal anser att naturvetenskap Àr nÄgot mer Àn biologi. Den naturvetenskapliga verksamheten i förskolan, förskoleklassen och skolÄr 1 Àr i stor utstrÀckningen endast inriktad pÄ biologi, ett fÄtal arbetar djupare inom hela det naturvetenskapliga kunskapsomrÄdet..

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

I vÄr studie har vi undersökt hur journalister gestaltar tre amerikanska skolskjutningar i svensk och amerikansk press. Skolskjutningarna Àgde rum pÄ Columbine High School, Virginia Tech och Sandy Hook Elementary School.Vi har analyserat sammanlagt 91 texter publicerade i Aftonbladet, Dagens Nyheter och New York Times. Teorierna vi har valt till vÄr studie Àr gestaltningsteori, media events och moralpanik. Kvantitativt har vi undersökt hur journalisterna valt att gestalta gÀrningsmÀnnen och vilka som fÄtt komma till tals i artiklarna. Kvalitativt har vi nÀrstuderat 12 texter med fokus pÄ skillnaderna mellan de svenska och amerikanska journalisternas gestaltning.Slutsatserna vi kan dra frÄn vÄr studie Àr att rapporteringen skiljer sig Ät mellan svenska Dagens Nyheter och amerikanska New York Times.

I en longitudinell studie har elever i Ärskurs 1 och 2 pÄ tvÄ olika skolor i Vallentuna kommun undersökts under tre pÄ varandra följande projektÄr. Huvudsyftet med denna studie var att undersöka huruvida trÀning i fonologisk medvetenhet enligt den s.k. Bornholmsmodellen under elevernas tid i sexÄrsklass pÄverkar deras lÀs- och skrivinlÀrning. Tre typer av test anvÀndes, under Ärskurs 1 administrerades UMESOL för kartlÀggning av fonologisk medvetenhet och ITPA, för kartlÀggning av psykolingvistiska fÀrdigheter. Under Ärskurs 2 kartlades elevernas lÀs- och skrivutveckling med UMESOL, ?lÀsning och skrivning?.

Vi har i denna uppsats undersökt hur Röda Korsets vision och den sociala gemenskapen pÄverkar engagemanget och motivationen hos en specifik grupp volontÀrer pÄ mötesplatsen Kupan i Halmstad. Vi utgick ifrÄn en kvalitativansats i utformandet av uppsatsen, dÀr vi genomförde kvalitativa intervjuer för insamlandet av vÄrt empiriska material. Detta analyserade vi sedan utifrÄn Philip Selznicks institutionalisering, Mats Alvessons organisationskultur, Randall Collins interaktionsritualer samt Thomas Scheffs sociala band. För att förstÀrka vÄr analys kopplade vi den till tidigare forskning utförda av Svedberg, von Essen och Jegermalm men Àven till Haski-Leventhal och Cnaans studie. Resultatet av vÄr studie visade att Röda Korset som organisation och dess vÀrderingar pÄverkar den sociala gemenskapen, denna sociala gemenskap Àr ett grundlÀggande motiv för att volontÀrerna ska engagera sig inom Röda Korset..

Syftet med denna studie Àr att beskriva hur en icke-statlig organisation i Tanzania arbetar med genusfrÄgor och hur dessa frÄgor pÄ olika sÀtt pÄverkar organisationens medlemmar. Detta Àr en samhÀllsvetenskaplig studie med en kvalitativ ansats. I en fÀltstudie i Rorya distriktet, Tanzania, har sju fokusgrupper med smÄskaliga bönder intervjuats. Det empiriska materialet har kopplats till relevant litteratur om genus och jÀmstÀlldhetsfrÄgor. Uppsatsen har lett till slutsatser som pÄ flera sÀtt visar pÄ en positiv trend i organisationens jÀmstÀlldhetsarbete.

Syftet med denna studie Àr att dels undersöka hur smÄ turismaktörer som Stockholm Ghost Walk, Icebar samt Takvandring Sverige arbetar med sin marknadsföring. Dels undersöks Àven om och hur dessa aktörer samarbetar med Stockholm Visitors Board (SVB) i marknadsföringsfrÄgor.I denna studie har kvalitativ metod tillÀmpats, dÀr intervjuer med en representant frÄn respektive företag och innehÄllsanalyser av deras webbkanaler har genomförts. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr till stor del hÀmtad ur Jörgen Elbes samt Yvonne von Friedrich GrÀngsjös avhandlingar om destinationsmarknadsmarknadsföring genom samarbete. Empirin visar att de tre aktörerna generellt har uppfattningen att de sköter sin marknadsföring sjÀlva och att SVB endast samarbetar med Stockholms största aktörer. Denna uppfattning delas med SVB.