I denna studie visar det sig att en viktig funktion med Instagram är att socialt interagera med andra människor. Deltagarna ser Instagram som en digital värld och att man besitter två olika jag, ett i ?verkligheten? och ett på Instagram. Det visar sig att jaget pa? Instagram tar sig större friheter och vågar uttrycka sig mer fritt än i ?verkligheten?.

Problem: Hur tillfredställda är bankkunder med sin banks tillgänglighet? Vilka kundsegment efterfrågar utökad service och hur lönsamma är de?Syfte: Genom vår studie av bankernas olika kundsegment och med dessas innehavande ekonomiska engagemang i banken, avser vi att belysa kundernas attityder och uppfattningar kring bankernas utökade tillgänglighet, och vad de efterfrågar i sitt möte med banken.Teori I vår teoretiska referensram behandlar vi främst fem olika teoriområden; försäljningsarbetets utveckling, positionering, banktjänster, service, relationsmarknadsföring samt gruppsegmentering.Metod: Vi har använt oss av en kvantitativ undersökningsmetod för vår studie. Vår undersökning omfattas av 103 svarande respondenter med en genomförd enkät.Resultat: Banktillgängligheten överlag är en mycket viktig servicefaktor. Studiens respondenter är nöjda med tillgängligheten, samtidigt som efterfrågan mot en utökad tillgänglighet är mycket låg. Vidare visar vår studie att de kunder som har ett stort ekonomiskt engagemang också är de kunder med högst lönsamhet.

Syftet med denna studie var att undersöka erfarenheter hundägare har upplevt av samvaro med hund. Femton individuella intervjuer genomfördes och alla respondenter var hundägare samt medlemmar av en brukshundklubb. Den insamlade datan analyserades med hjälp av tematisk analys. Uppsatsen handlar generellt om de olika erfarenheterna hundägare har upplevt av att äga en hund, samt hur detta kan kopplas till tidigare forskning kring hälsa. Erfarenheter så som bidragande till bättre hälsa, kärlek till hunden, glädje och sällskap tas upp vid flera tillfällen i uppsatsen.

Elever i årskurs nio har i dag ett stort antal gymnasieutbildningar att välja på, vilket gör att de lätt fastnar i en mängd av information som är svårsorterad. Många elever i årskurs nio känner osäkerhet i valet av gymnasieutbildning då de inte har någon direkt kunskap om arbetsmarknaden eller kan sätta sina skolämnen i relation till olika yrken. Avsaknad av samarbete mellan skola och arbetsliv är påtaglig i många delar av landet, även om det finns goda exempel. Konsekvenserna av denna avsaknad kan bli att elever väljer utbildning på orealistiska grunder eller efter påverkan av vänner. För att öka elevernas kunskap om sig själva, utbildning och arbetsmarknad behövs åtgärder vidtas.

Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors respektive undersköterskors syn på god omvårdnad. Studien är av empirisk och kvalitativ karaktär där fyra legitimerade sjuksköterskor och fyra undersköterskor intervjuades och delgav sina uppfattningar. Analysmetoden innehållsanalys valdes och i resultatet presenteras nio stycken huvudkategorier; Ge patienten trygghet, att respektera patientens vilja och individuella behov, basal hygien ? och omvårdnad skall tillgodoses, social samvaro, motivera patienten, kommunikation, empati, hinder, skillnader i uppfattning..

Syftet med studien är att öka förståelsen för utvecklingssamtalets olika delar i förskolan så som syfte, känslor under och efter genomförandet samt eventuella problem som kan uppstå. Genom att intervjua förskollärare har vi författare fått ta del av deras erfarenheter kring utvecklingssamtal. Därför har vi författare ställt oss frågan vad utvecklingssamtal innebär utifrån förskollärares uppfattningar och erfarenheter. Hur tänker förskollärare kring utvecklingssamtal i förskolan? Vi författare har studerat tidigare forskning och låtit det ligga till grund för vår studie.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka förskollärares syn på samlingens funktion som en språklig mötesplats samt hur förskollärare förhåller sig och om deras intentioner realiseras i en samlingssituation. Intervjuer och observationer är de valda metoderna för denna studie. Intervjuer genomfördes med tre stycken olika förskollärare och det genomfördes också observationer av tre stycken samlingar som dessa förskollärare höll i. Resultatet visar på att förskollärarna ser den traditionella samlingen som ett tillfälle där alla barn kan mötas och känna en samhörighet. Förskollärarna i studien menar att samlingen är ett tillfälle då språkutveckling kan ske, men de är samtidigt kritiska till samlingens funktion och menar att det språkliga utbytet hamnar i skymundan.

År 1987 blev alla svenska aktiebolag tvingade att använda sig av revision. Lagen infördes då regeringen ville minska den ekonomiska brottsligheten i landet. År 2006 inleddes en utredning för att se över de rådande reglerna. Detta ledde till införandet av en ny lagstiftning år 2010, vilket innebar att de allra minsta aktiebolagen nu fick möjlighet att avstå revision.Syften med denna studie är att ta reda på om kreditinstitutens kreditbedömning har påverkats efter avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag, cirka tre år efter avskaffandet och hur påverkas ett företags kreditvärdighet och riskbedömning med hänsyn till om små aktiebolag har en revisor eller inte? I denna studie har sex kreditinstitut intervjuats för att ta reda på vilken effekt avskaffandet av revisionsplikten har fått.

Syftet med denna studie är att ur ett genusperspektiv studera pedagogernas förhållningssätt gentemot flickor och pojkar i förskolan. Syftet är även att studera hur pedagogerna har skapat en miljö som är till för alla barnen. Frågorna vi vill ha svar på är hur pedagogerna förhåller sig till barnen beroende på om det är en pojke eller flicka under påklädning, matsituationer och samling och hur gör pedagogen för att miljön ska vara anpassad för alla barnen utifrån ett genusperspektiv. För att uppnå vårt syfte har vi använd oss av en kvalitativ studie. De studier vi utfört på fyra förskolor i Luleå kommun är observationer, intervjuer och loggbok/ beskrivande observation.

Diagnosen Asperger syndrom är ett relativt nytt begrepp inom autismspektrumet. För bara 20 år sedan var syndromet relativt okänt världen över. År 1988 hölls den första internationella kongressen i London och där presenterades de första diagnoskriterierna av makarna Gillberg. Efter kongressen har ytterliggare tre kriterier uppkommit. Vi vill undersöka hur elever med Asperger syndrom uppfattar sin skolgång.

Under utbildningen till Studie- och yrkesvägledare kom vi att upptäcka hur intressetester av olika slag blivit ett allt populärare sätt att skaffa sig förslag på lämpliga studie- och yrkesval. Intressetester används av verksamma vägledare inom både skola och arbetsförmedling. Internet är vårt främsta informationsanskaffningsmedel och används alltmer inom vår bransch. Syftet med denna studie är att undersöka elevers attityd till intressetester. Framförallt undersöka om dessa tester genererar i en ökad kunskapsproduktion och om den kunskapen då är giltig.

SammanfattningI denna studie undersöker jag vilken syn biståndshandläggarna och enhetscheferna har på avlönad anhörigvård och hur denna anhöriganställning påverkar situationen för de anhöriga. Jag väljer i min studie att fokusera på konsekvenser av anhöriganställning för en person som vårdar sin anhörig och som ingår i begreppet invandrare. Jag har använt mig av en kvalitativ studie och har intervjuat fem myndighetspersoner i Uppsala. I studien reflekterar och analyserar jag myndighetspersonernas åsikter med utgångspunkt i det teoretiska perspektivet KASAM ? Känsla Av SAMmanhang och Social utbytesteori.Resultaten visar på en utbredd negativ syn på anhöriganställning hos myndighetspersoner, detta grundar sig på deras mångåriga erfarenhet av anhöriganställning och de problem som anhöriga möter i dagligt arbete som till exempel tunga lyft, bundenhet, yrkets låga status, men mitt resultat visar också på den stora brist av information kring anhöriganställning som råder i Uppsala.

Denna studie syftar till att undersöka Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens samverkan.Myndigheterna fick i uppdrag av regeringen i slutet på 2011 att tillsammans ta fram ettförslag på en fördjupad samverkan eftersom för många personer hade varit inne isjukförsäkringen för länge. I februari 2012 presenterades den nya arbetsmetoden gemensamkartläggning. Syftet med den nya samverkan var att myndigheterna tillsammans med en individska hitta hållbara åtgärder som är nödvändiga för att personen ifråga ska återgå till arbetslivetefter en lång sjukskrivning.Syftet med vår studie är att undersöka vilka förutsättningar som är nödvändiga för att samverkanska bidra till ett bra resultat. Studien är byggd utifrån en kvalitativ metod och bygger påindividuella intervjuer. Vår studie är avgränsad till Försäkringskassan och Arbetsförmedlingeni Falkenberg.

Denna studie behandlar hur den tyska nationella kulturen påverkar organisationskulturen i tyska dotterbolag med verksamhet i Sverige. Antropologen Geert Hofstedes studie om kulturdimensioner samt forskning inom samma område har legat till grunden för teoridelen. Den existerande forskningen har kompletterats med en fallstudie på fyra tyska dotterbolag i Sverige, där fyra intervjupersoner har bidragit med sin erfarenhet. Den insamlade datan har analyserats för att se hur nationell kultur påverkar organisationskultur. Datan har sedan analyserats utifrån tidigare forskning gjord på samma område.

I denna studie får ni ta del av nio pedagogers tankar och erfarenheter kring barns delaktighet och inflytande i tre olika förskolor. Vår studie är baserad på fokusgruppsintervjuer för att kunna ta del av pedagogers beskrivning om hur de arbetar med inflytande och delaktighet och hur det synliggörs för både barn, föräldrar och pedagoger. Via videoobservationer vill vi få en bild av hur verksamheten fungerar praktiskt och möjligheten att titta på och tolka pedagogernas förhållningssätt till barnen. Vår studie är baserad på kvalitativ forskningsmetod. Genom att vi tagit del av olika teorier och tidigare forskning har vi kunnat få fram ett resultat som visar på att barns delaktighet och inflytande synliggörs först och främst genom den pedagogiska dokumentationen. Med hjälp av pedagogernas kompetenser, barnsyn och förhållningssätt arbetar de med barns inflytande och delaktighet som en grund i förskolans dagliga verksamhet. Nyckelord: barnsyn, delaktighet, demokrati, förskola, inflytande, pedagogisk dokumentation..