Medarbetarsamtal har sina rötter frÄn 1800-talet och anvÀnds idag ute i organisationerna som ett verktyg för att dels pÄverka bÄde medarbetarnas och organisationens utveckling. Jag ville i denna studie undersöka medarbetarsamtal vidare genom medarbetarperspektiv. Studiens syfte var att undersöka och belysa upplevelsen och betydelsen av medarbetarsamtal hos medarbetare. Jag vill i denna studie tolka och förstÄ mina intervjuade informanter och valde dÀrför i denna studie den hermeneutiska forskningsinriktningen. För att uppnÄ syftet har 6 kvalitativa intervjuer med semistrukturerad guide anvÀnts.

Denna studie söker att inventera och identifiera bilder eller framstÀllningar rörande Katolska kyrkan i skolbokslitteratur mellan 1840-2011. Behovet av en sÄdan inventering har funnits lÀnge och genom denna studie tas en första ansats till att fylla en kunskapslucka om hur skolbokslitteraturen har framstÀllt och hur den framstÀller Katolska kyrkan. Den metod som har anvÀnds i denna studie Àr den tankestruktur klargörande kvalitativa textmetodiken som Àr en underkategori av en bredare innehÄllslig idéanalys och resultatet har pÄvisat att den undersökta skolbokslitteraturen genom Ären har framstÀllt Kyrkan som en antagonist gentemot frihet i form av religionsutövning i den Àldre litteraturen och gentemot moralisk konsensus i modernare skolbokslitteratur..

VÄrt syfte med denna studie var att undersöka hur pedagoger arbetar med pedagogisk dokumentation. Vi ville försöka fÄ en förstÄelse av hur den pedagogiska dokumentationen kan anvÀndas i vardagen pÄ förskolan och hur den kan anvÀndas i utvecklande syfte för verksamheten. Vi vill Àven fÄ en bild av vilka möjligheter samt svÄrigheter pedagoger ser med pedagogisk dokumentation. VÄr förhoppning var att pedagogerna som vi intervjuade ville dela med sig av sina reflektioner och kÀnslor kring detta. Resultatet visar att majoriteten av pedagogerna vi intervjuat varit positivt instÀllda till arbetet med pedagogisk dokumentation. Det visar sig Àven i vÄr studie att det inte finns nÄgot specifikt sÀtt att arbeta med dokumentationen utan alla har olika synsÀtt pÄ det praktiska genomförandet..

Syftet med föreliggande studie Àr att synliggöra hur skolor systematiserar sitt arbete med att förebygga och frÀmja och pÄ sÄ sÀtt motverka elektronisk mobbning. Genom denna studie undersöks skolors arbete kring det vÀxande problemet elektronisk mobbing. 21 likabehandlingsplaner frÄn en mellanstor kommun i Sverige ingick i undersökningen kring hur skolornas arbete med likabehandlingsplanerna systematiseras. Metoden för studien har varit dokumentanalys dÄ likabehandlingsplaner granskats. De insamlade dokumenten analyserades mot ett verksamhetsperspektiv.

Syftet med denna studie Àr att se hur det sociala kapitalet ser ut i Sverige utifrÄn lÀnsuppdelningen. Syftet Àr Àven att studera sambandet mellan det sociala kapitalet och ett antal faktorer, pÄ individnivÄ och lÀnsnivÄ. I denna studie har jag anvÀnt mig av material frÄn SOM-institutet och gjort en jÀmförande studie för att dels beskriva hur det ser ut men Àven pröva teorier. Jag har anvÀnt mig av teorin kring det sociala kapitalet som frÀmst Robert D. Putnam och Bo Rothstein har problematiserat och definierat.

VÄrt intresse i examensarbetet har varit att studera studie- och yrkesvÀgledningen i sÀrskolan. Som studie- och yrkesvÀgledare kommer vi att möta olika elever, mÄnga av dessa elever kommer att betraktas som ?vanliga? elever, men vi kommer ocksÄ att möta en stor grupp med elever som har olika svÄrigheter. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att fÄ svar pÄ vilka krav som stÀlls pÄ oss som studie- och yrkesvÀgledare nÀr vi ska vÀgleda elever i sÀrskolan. Vi anvÀnder oss av en kvalitativ metod i examensarbetet och en intervjustudie med utbildade studie- och yrkesvÀgledare ligger till grund för vÄrt resultat. I analysen kommer vi att presentera material frÄn intervjuerna och analysera dessa.

VÄr studie syftar till att med avseende pÄ friluftsliv och elevers lÀrande beskriva friluftsdagars innehÄll ur ett lÀrarperspektiv. Vidare syftar studien till att beskriva hur friluftsdagar i kust-, inlands- och fjÀllkommuner genomförs och hur vÀl detta överensstÀmmer med den svenska officiella definitionen av friluftsliv. Vi har genomfört vÄr studie i grundskolans senare Är med hjÀlp av de kvalitativa intervjuerna. VÄr undersökningsgrupp bestod av nio pedagoger som gav sin uppfattning gÀllande friluftsdagarnas innehÄll och mÄl. VÄr undersökning har resulterat i att friluftsliv inte förknippas med friluftsdagar, trots nÀrheten till naturen hindrar ekonomin och tiden utövandet.

En studie om kompetensutveckling av personal i medelstora företag..

??fotboll Àr vÀrldens största lagsport? (elev pÄ fotbollsgymnasium). Ungdomars val till gymnasiet baseras pÄ mÄnga saker bl.a deras bakgrund och olika pÄverkansfaktorer. Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ elevernas pÄverkansfaktorer inför sitt gymnasieval. Vi vill veta vilket kapital eleverna har nÀr de börjar sin utbildning och om de förvÀrvar nytt kapital under utbildningens gÄng. Vi vill undersöka likheter och skillnader som kan förstÄs ur ett kön, etnicitet och klassperspektiv. VÄr studie har vi utfört pÄ en kommunal gymnasieskola med fotbollsinriktning.

Denna systematiska litteraturstudie undersöker vanliga missuppfattningar inom skriftliga algoritmer inom addition och subtraktion. Vi undersöker Àven vilka för- och nackdelar som uppkommer av strategin inom lÄgstadieundervisningen. Syftet med denna studie Àr att fÄ en överblick av och förstÄelse för den skriftliga algoritmens roll i lÄgstadieskolor. I datainsamlingsprocessen har vi sökt efter vetenskapligt granskade artiklar frÄn en databas. Detta gav oss rekommenderade artiklar, vilket resulterade i snöbollsurval som var vÄr kompletterande sökstrategi.

Syftet med denna studie var att undersöka hur det Ă€r att vara hemtjĂ€nstpersonal med arbetsledaruppgifter samt hur hemtjĂ€nstpersonalen uppfattar denna kombinerade yrkesroll. De referenser som har varit centrala i denna studie Ă€r bland annat GranĂ©r (1994), Drakenberg (1997) samt Berg (2000). Den metod som anvĂ€nts för att fĂ„ svar pĂ„ syftet var personliga intervjuer med hemtjĂ€nstpersonal med arbetsledaruppgifter samt med hemtjĂ€nstpersonal utan arbetsledaruppgifter. Även en telefonintervju har genomförts med den dĂ„varande socialchefen. UtifrĂ„n intervjuerna framkom det att hemtjĂ€nstpersonalen med arbetsledaruppgifter ansĂ„g att detta Ă€r en bra organisationsmodell som ger möjlighet till ett omvĂ€xlande arbete.

Denna kvalitativa studie undersöker lÀrares erfarenheter av och uppfattningar om grupparbete i skolans naturvetenskapliga Àmnen. LÀrare, undervisande i NO och verksamma i skolÄr 1-9, har intervjuats med förutbestÀmda frÄgor i öppen form. Genom en fenomenografisk metod har studien resulterat i fyra kategorier av uppfattningar hos lÀrarna. Grupparbete i NO för att avdramatisera Àmnet Grupparbete i NO för att berika lÀrandeprocessen Grupparbete i NO för att lÀraren ?mÄste? Grupparbete i NO ur ekonomiska aspekter VÄr studie visar att informanterna har olika uppfattningar om begreppet grupparbete och dÀrigenom skiljer sig ocksÄ formen för hur grupparbetet kan te sig.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur offer för sexualbrott upplever bemötande av polisen, frÀmst under förhör men ocksÄ under rÀttsprocessen. Denna studie lyfter sju berÀttelser angÄende anmÀlan av sexualbrott. Vi har i denna studie analyserat de kvalitativa intervjuerna med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys. Denna analys gjordes utifrÄn teorierna stigma-, system- och stÀmplingsteorin. Genom analysen av intervjuerna har vi bland annat kommit fram till att intervjupersonerna har olika uppfattningar om vad som anses vara ett gott och dÄligt bemötande.

En studie om elevers förstÄelse av en brÀnslecellsbil i studierna. Modellen anvÀnds bÄde praktiskt och teoretiskt i fordonsprogrammets utbildning. Syftet var att undersöka om en modell av en brÀnslecellsbil kan anvÀndas i undervisningen i fordonsprogrammet. Undersökningen av brÀnslecellsbilen skede genom en enkÀtundersökning. SÀrskilt har jag undersökt hur eleverna kan ha förstÄtt undervisningstillfÀllet om brÀnslecellsmodellen.

Debatten om den stigande arbetslösheten och det försvÄrande intrÀdet pÄ arbetsmarknaden för utsatta grupper Àr högst aktuell. Med det som bakgrund riktade vi in oss pÄ gruppen, individer med nedsatt funktionsförmÄga och pÄ gymnasiesÀrskolan. VÄrt syfte med studien Àr att analysera hur studie- och yrkesvÀgledare pÄ gymnasiesÀrskolor arbetar med vÀgledningsprocessen. FrÄgestÀllningen lyder; Hur arbetar man som studie- och yrkesvÀgledare för att hjÀlpa elever med funktionshinder att lÀra sig hjÀlp till sjÀlvhjÀlp? AnvÀnds kreativa verktyg i vÀgledningssamtal för att underlÀtta processen och i sÄ fall, vilka? För att besvara vÄra frÄgor valde vi att göra en kvalitativ undersökning med 7 olika studie- och yrkesvÀgledare.