SAMMANFATTNINGBakgrundFetma Àr ett folkhÀlsoproblem som har ökat i hela vÀrlden och utgör ett hot mot folkhÀlsan.Fetma drabbar vuxna sÄvÀl barn och Àr en bidragande faktor till ett flertal, livshotande sjukdomar. Skolsköterskan har en central roll i det preventiva arbetet mot detta problem och det Àr betydelsefullt med tidig diagnostisering och uppföljning, som bör ske i samrÄd med barnens förÀldrar. Genom detta ökar chansen till god behandling samt tillfrisknande. PÄ samhÀllsnivÄ genererar detta en friskare befolkning samt minskar sjukvÄrdskostnaderna för hela samhÀllet.SyfteSyftet var att beskriva skolsköterskans preventiva arbete mot barnfetma.MetodEn litteraturöversikt genomfördes, i syfte att sammanfatta aktuell, vetenskaplig fakta som berör omrÄdet. Efter 16 framtagna artiklar, frÄn databaserna, PubMed och Cinahl, analyserades de och fördes in i en matris.

Min essÀ handlar om de erfarenheter jag har som manlig pedagog i förskolan och hur de har pÄverkat mig som manlig pedagog inom förskolan och mina sjÀlvupplevda hÀndelser som pÄverkat mig i min yrkesroll. Den gemensamma nÀmnaren i mina upplevda hÀndelser jag beskriver Àr att jag möter tankar om den manliga pedagogen som en förmedlare av vÀrden som antingen ses som goda, eller som hot. Mitt dilemma handlar om att jag som manlig pedagog fÄr förhÄlla mig till generaliseringar om mÀn som potentiella pedofiler men ocksÄ generaliseringar om mannen som normskapande och auktoritÀr aktör i en kvinnodominerad miljö. Uppsatsens huvudsakliga syfte har varit att problematisera och synliggöra olika perspektiv pÄ manliga pedagoger inom förskolan. Min essÀ strÀcker sig över en tidsperiod frÄn slutet av 1990-talet fram till idag.Uppsatsen Àr skriven i en vetenskaplig essÀform.

Bakgrund: Vid palliativ v?rd uppkommer etiska dilemman, speciellt vid palliativ v?rd av barn eftersom man m?ste ta h?nsyn till barnets ?lder och mognad i relation till patientens r?tt till delaktighet och autonomi, samt f?r?ldrars ?nskan. Sjuksk?terskan har i sin yrkesroll ett ansvar att v?rna om patientens r?ttigheter och autonomi. Etiska dilemman uppkommer d? flera etiska v?rderingar st?r i konflikt med varandra.

Bakgrund: PÄ uppdrag av regeringen har Barnombudsmannen Är 2010 skrivit en rapport dÀr syftet var att ta reda pÄ hur placerade barn och unga upplever sin situation pÄ HVB-hem och familjehem. De intervjuer som gjorts med flertalet ungdomar runt om i Sverige tyder pÄ en negativ instÀllning till SocialtjÀnsten som bottnar i en oÀrlig kommunikation frÄn myndighetens sida men Àven en missaktning frÄn samhÀllets sida. Syfte: Med en utgÄngspunkt i de resonemang som skildras i uppsatsen gÄr det att anta att en placering till stor del har en stark inverkan pÄ den unge pÄ olika vis, samt att det Àr mÄnga aspekter som ska samspela för att vÄrdformen ska vara den bÀsta för individen. Uppsatsens syfte Àr att lyfta fram och synliggöra vilken pÄverkan och betydelse vÄrden kan ha för den unge under och pÄ vÀgen ut frÄn en placering samt pÄ vilket sÀtt. Jag vill Àven skapa en förstÄelse för hur det pÄverkar dennes motivation till en strÀvan att vilja lÀmna vÄrden.Metod: Studien baseras pÄ kvalitativ metod med en central utgÄngspunkt i hermeneutiken, men utgÄr Àven till viss del frÄn den narrativa metoden med angreppssÀttet livsberÀttelser.

Fytoremediering kallas metoden som utnyttjar vÀxters naturliga förmÄga att ta ta upp, omvandla eller stabilisera Àmnen för att sanera föroreningar. Det Àr en mycket miljövÀnlig metod som endast bygger pÄ naturliga processer. Idag nyexploateras i hög grad hamn- och industriomrÄden, vilka ofta krÀver stora saneringsinsatser. Dessa ligger ofta i stadsnÀra lÀgen dÀr det generellt finns ett behov av grönytor. Till detta hör att parkmark sÀllan anlÀggs pÄ förorenad mark, dÄ det inte bÀr samma möjlighet till lönsamhet som annan exploatering. Fytoremediering Àr en lÄngsam saneringsmetod och förbises dÀrför ofta som ett alternativ dÄ det krÀvs snabba lösningar inför exploatering, men i jÀmförelse med andra saneringsmetoder har fytoremediering en mÀngd fördelar. En aspekt som gör metoden högst intressant för oss i vÄr yrkesroll Àr möjligheten att under saneringens gÄng kunna skapa betydelsefulla gröna ytor av tidigare otillgÀngliga omrÄden. Tidsaspekten vÀnds frÄn nÄgot negativt till positivt genom att skapa estetiskt tilltalande, intressanta och rekreativa uterum.

Hur pÄverkas socialarbetares handlingsutrymme och relation till brukare i arbete medmanualbaserade metoder, enligt de yrkesverksamma? Vilka hinder kan uppstÄ nÀr manualbaserademetoder importeras och anvÀnds i svenska förhÄllanden? Hur kan den lokala organisationen tahÀnsyn till dessa kulturella skillnader? Vad kan arbete med manualbaserade metoder innebÀra försocialarbetarna? Hur pÄverkas professionen och socialarbetarnas syn pÄ sin yrkesroll?Vad kanarbete med manualbaserade metoder, enligt socialarbetarna, innebÀra för brukare?Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur arbete med manualbaserade metoder, i en utvaldstadsdel i Göteborg, kan pÄverka det sociala arbetet som profession, samt hur det kan pÄverkasocialarbetare och brukare. Vi har intervjuat tio socialarbetare, verksamma inom behandlande ochförebyggande arbete med barn och familjer. Dessa semi-strukturerade intervjuer analyserar viutifrÄn begreppen humanism, etiska vÀrden, normer och vÀrderingar samt teorier ombehandlingsarbete och bemötande i socialt arbete.För de yrkesverksamma finner vi att arbetet med manualbaserade metoder kan leda till enlojalitetskonflikt mellan rollerna hjÀlpare och utvÀrderingsassistent. Relationen till brukarnaförÀndras sÄ att teknik, kompetens och ekonomiska vÀrden fÄr ökad betydelse, kanske pÄ bekostnadav humanistiskt hÀnsynstagande.

Introduktion. MÄnga personer med lÄngvarig smÀrta upplever en minskad livskvalité. Som blivande sjuksköterskor kommer vi i vÄr yrkesroll att trÀffa mÄnga patienter med lÄngvarig smÀrta och det Àr dÀrför nödvÀndigt för oss att ha kunskap om patienternas upplevelser av att leva med lÄngvarig smÀrta. Bakgrund. MÄnga personer Àr idag drabbade av lÄngvarig smÀrta.

Ett stort antal studier har gjorts dÀr man konstaterat och ringat in svÄrigheter med att som elev förstÄ undervisning i genetik, och att som lÀrare bedriva densamma. Denna studie har jÀmfört tvÄ grupper av elever som bÄda lÀst kursen genetik & mikrobiologi pÄ Naturbruksprogrammet inriktning djurvÄrd. Med den ena gruppen (1) bedrevs undervisningen pÄ sedvanligt sÀtt enligt skolans traditionella stoffordning och undervisningsmetoder. Med den andra gruppen (2) förÀndrades undervisningen genom att ett antal nya kursinslag skapades. Stoffordningen var dock i stort densamma mellan grupperna.

 Studiens syfte var att med en huvudsakligen kvantitativ ansats 1) undersöka hur receptarier i Kalmar lÀn upplever sin arbetssituation vid expedition av lÀkemedel till djur, genom att undersöka hur den personliga kompetensen, ansvarskÀnslan och de befintliga informationskÀllorna upplevs, samt 2) undersöka synen pÄ ett eventuellt införande av tillsyn av farmaceuter och möjligheten till utdömande av disciplinÀra pÄföljder dÄ farmaceutens yrkesutövning vid expedition av lÀkemedel till djur inte skett pÄ ett föreskrivet sÀtt. Idag bÀr ingen myndighet ansvaret för dessa tvÄ företeelser.En skriftlig enkÀt postades till 94 receptarier i Kalmar lÀn. Av de tillfrÄgade receptarierna valde 55 % att delta. EnkÀtformulÀret bestod totalt av 24 frÄgor av övervÀgande kvantitativ karaktÀr vars svarsalternativ utgjordes av kvalitativa variabler. Av enkÀtformulÀrets 24 frÄgor hade tvÄ stycken öppen karaktÀr.Majoriteten av deltagarna tycktes uppleva sin arbetssituation vid expedition av lÀkemedel till djur som förhÄllandevis god och endast ett fÄtal deltagare förmedlade en negativ ton i svaren.

De största likheterna i svaren frÄn min undersökning var att alla sju förskolelÀrarna ansÄg att inte alla barn var tillrÀckligt mogna för att gÄ i förskolklass. Sex av de sju förskolelÀrarna ansÄg ocksÄ att den fysiska miljön var bÀttre i förskolan. Jag upplevde att de förskollÀrare som arbetar pÄ förskolan Àr mer tveksamma till förskoleklassen Àn de som sjÀlv jobbar i en. En förskollÀrare kunde t.ex. inte se nÄgra fördelar alls, medan de andra tvÄ kunde se fördelen med att barnen fick umgÄs med andra i sin egen Älder.

Studien bygger pÄ en livsberÀttelse berÀttad av en verksam förskollÀrare. DÀr förskollÀraren berÀttar om sin uppvÀxt, utbildning, arbetssituation samt sin syn pÄ sitt valda yrke, arbetslaget samt beskrivningen av vad hon anser Àr en professionell förskollÀrares beteende.FörskollÀrarens styrdokument Àr Skollagen samt lÀroplan för förskolan (Lpfö 98). DÀr faststÀlls det att alla barn skall erbjudas kommunal förskoleverksamhet. FörskollÀraren skall genom pedagogiska metoder ge barnen omvÄrdnad och fostran. Demokratiska vÀrderingar skall vara grundlÀggande i förskoleverksamheten.

Examensarbete i företagsekonomi vid högskolan Kristianstad, Höstterminen 2006.Uppsatsens titel: Vad ligger till grund för revisorns vĂ€sentlighetsbedömning?Seminariedatum: 2007-01-19 Ämne/kurs: FEC 632, kandidatuppsats, 10 poĂ€ngFörfattare: Delveen Ali, Sara Gunnarsson, Aleksandra Sivarsson, Anna-Karin SollinHandledare: Fredrik LjungdahlNyckelord: VĂ€sentlighetsbedömning, revisor, revisionSyfte: Syftet med vĂ„r uppsats Ă€r att beskriva och förklara var grĂ€nsen gĂ„r för om ett fel i bokföringen skall anses vara vĂ€sentligt samt vad som kan komma att pĂ„verka revisorn vid denna bedömning.Metod: För att uppnĂ„ uppsatsens syfte har vi valt att genomföra en kvantitativ undersökning. Undersökningen utfördes med hjĂ€lp av en enkĂ€t samt ett fall som skickades ut genom mail.För att fĂ„ förstĂ„else för det valda Ă€mnet har tidigare forskning studerats.Slutsatser: En svĂ„r del för revisorns yrkesroll Ă€r att bedöma om ett fel i bokföringen skall anses vara vĂ€sentligt eller inte. DĂ„ det inte finns nĂ„gon generellt nedskriven tröskelnivĂ„ för alla revisorer i Sverige, har vi genomfört en undersökning för att kunna besvara vĂ„rt syfte om vad bedömningarna grundar sig pĂ„. De motiveringar vi har erhĂ„llit tyder pĂ„ en stor variation mellan de grunder som anvĂ€nds.

Syftet med detta examensarbete Àr att nÀrmare granska lÀrares uppfattning om begreppet god lÀrandemiljö samt hur de i sin yrkesroll kan bidra och gÄ tillvÀga för att skapa en sÄdan miljö i sitt klassrum. Detta examensarbete utgÄr ifrÄn tre frÄgestÀllningar: 1) Vad definierar en god lÀrandemiljö? 2) Hur kan lÀrare bidra till en god lÀrandemiljö? 3) Vilka likheter och skillnader finns i lÀrarnas tillvÀgagÄngssÀtt för att bidra till en god lÀrandemiljö? Detta examensarbete har ett fenomenografiskt perspektiv. Studien bygger pÄ sex kvalitativa intervjuer med klasslÀrare i Ärskurs ett till fem som alla arbetar pÄ samma skola. De intervjuade lÀrarna valdes ut genom strategiskt urval, dÀr de styrande variablerna var Ärskurs, erfarenhet samt klasstorlek. De intervjuade lÀrarnas svar avslöjar en mycket bred definition av en god lÀrandemiljö i jÀmförelse med studiens hypotes och relevant litteratur.

Sammanfattning: Syftet med studien Àr att undersöka hur arbetsterapeuter upplever teamarbete och vad de upplever pÄverkar teamarbetet. Syftet Àr Àven att undersöka hur arbetsterapeuter upplever sin roll och betydelse av den i teamarbete samt hur de upplever att andra professioner i teamet uppfattar arbetsterapeutens roll. Det finns olika typer av team och det talas allt mer om det interprofessionella teamets vÀrde och vinsterna med detta. Teamarbete Àr komplext och pÄverkas av flera olika faktorer. Tidigare forskning har visat att arbetsterapeuter har svÄrt att definiera sin roll och kan bli missförstÄdda av andra professioner i teamet.    Metod: Studien hade en kvalitativ ansats.

Undersökningens syfte var att undersöka hur kuratorer inom psykiatrin finner ochbevarar mening i arbetet samt betydelsen av att uppleva mening i arbetet. Enkvalitativ forskningsmetod tillÀmpades och semistrukturerade intervjuer med totaltÄtta kuratorer utfördes vid olika psykiatriska mottagningar och avdelningar i ensvensk storstad med tillhörande kranskommuner. Begreppet mening hÀmtades frÄnViktor Frankls logoterapeutiska teori och intervjumaterialet meningskoncentreradesför att sedan analyseras med hjÀlp av Frankls teori. Resultatet visade pÄ attbegreppet mening var ett stort och abstrakt begrepp för informanterna, innehÄllandeolika slags meningar och dimensioner. Mening uppfattades vara stÀndigt nÀrvarandei deras arbete, och som nÄgot individuellt och samtidigt allmÀnmÀnskligt.