Denna uppsats behandlar rektorns pedagogiska ledarskap utifrÄn ett rektor- och lÀrarperspektiv. Syftet med den genomförda studien Àr att undersöka och försöka förtydliga hur rektor sjÀlv och lÀrarna idag uppfattar rektorns pedagogiska ledarskap representerat av situationen pÄ kommunala skolor. UtifrÄn detta syfte formulerades tre frÄgestÀllningar som behandlar vad begreppet rektorns pedagogiska ledarskap innebÀr formellt, hur rektorn utövar pedagogiskt ledarskap samt vilka ramar som pÄverkar rektorns pedagogiska ledarskap. Metoden som anvÀndes för att samla in datamaterial var halvstrukturerade intervjuer med tvÄ rektorer och Ätta lÀrare pÄ tvÄ kommunala skolor (F-6). Datamaterialet kategoriserades utifrÄn intervjuer och frÄgestÀllningar.

Bakgrund: Arbetsmiljön för sjuksköterskor Àr ett Àmne i tiden, detta eftersom sjuksköterskor idag pÄverkas i stort av ohÀlsosam stress. MÄnga sjuksköterskor övervÀger att lÀmna yrket redan under det första yrkesverksamma Äret pÄ grund av utmattning och bristande sjÀlvkÀnsla. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vilken arbetsrelaterad stress nyutexaminerade sjuksköterskor utsÀtts för under sitt första Är som yrkesverksam samt beskriva de granskade artiklarna betrÀffande urval och undersökningsgrupp. Metod: En litteraturstudie pÄ beskrivande nivÄ som baserats pÄ 11 artiklar med bÄde kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultat: Den första tiden som yrkesverksam bestÄr av kaos och osÀkerhet.

VĂ„r frĂ„gestĂ€llning för att se pĂ„ vĂ€gledarnas yrkesroll baserar sig pĂ„ vĂ€gledningsstrategi och vĂ€gledningsmetodik. Även sökande och elever ingick bland de intervjuade för att se det ur deras perspektiv. Metoden av kvalitativa intervjuer möjliggjorde för oss att kunna fĂ„ svar pĂ„ de frĂ„gor vi valt. Teorierna vi anvĂ€nt möjliggjorde för oss att kunna se resultaten ur intressanta perspektiv. Även den tidigare forskningen vi anvĂ€nt belyste vĂ„ra resultat pĂ„ ett intressant sĂ€tt.

Idén till detta examensarbete fick jag nÀr jag skrev magisteruppsatsenInnovatören ochinkubatorntillsammans med Jesper Strandberg pÄ företagsekonomiska institutionen pÄStockholms universitet. Denna uppsats behandlade i vilken grad inkubatorer erbjuder det stödoch den hjÀlp som innovatörerna behöver i realiseringen av sin idé. En av insikterna underarbetet med magisteruppsatsen var att vÄra kunskaper kring patent var bristfÀlliga. I sambandmed denna insikt började idén till detta examensarbete ta sin form. Jag anser att varjecivilingenjör bör besitta grundlÀggande kunskap kring patent och hur dessa kan anvÀndas i syfteatt skaffa sig fördelar.Detta examensarbete Àr tÀnkt att ge studenter som söker grundlÀggande kunskap om hur det Àrmöjligt att anvÀnda sig av patent i sin framtida yrkesroll eller privat.

We were interested in catalogers as human beings and in their reaction to a changed working situation. In the light of the changes which have been made at the libraries during the nineties, we investigated why the very group catalogers reacted with an intense and engaged open debate at the same time as librarians with special competence didn t seem to react in this way. The open debate about the catalogers changed working conditions was held in Sweden, above all at BIBLIST, which is a forum for library-connected questions. This forum uses an email list made particularly for librarians. The situation of the librarians was, to a small extent, also discussed in publications made for the library line of business.

Introduktion: Att nÄgon gÄng drabbas av psykisk ohÀlsa blir allt vanligare, dÀrför Àr betydelsen av forskning inom omrÄdet stor. Sjuksköterskor med sin specifika omvÄrdnadskompetens utgör den största personalgruppen inom psykiatrisk öppenvÄrd men sjuksköterskans roll inom psykiatrisk öppenvÄrd Àr begrÀnsat beskriven i vetenskaplig litteratur. Detta innefattar aspekter kring sjuksköterskans egen roll samt i relation till andra yrkesgrupper inom psykiatrisk öppenvÄrd. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av sin egen roll inom psykiatrisk öppenvÄrd samt upplevelsen av interaktionen med andra yrkesgrupper i sitt arbete. Metod: Studien var en deskriptiv intervjustudie med kvalitativ ansats.

Huvudsyftet med studien Àr att ta reda pÄ vilka kunskaper och förmÄgor slöjdlÀrare anser att slöjdundervisningen lÀr ut. Studiens syfte Àr ocksÄ att ta reda pÄ vilken kompetensutveckling slöjdlÀrarna fÄtt och hur den nya lÀroplanen, Lgr 11, pÄverkat slöjdÀmnet och slöjdundervisningen. Studien utfördes genom empiriskt insamlat material i möten med fem olika slöjdlÀrare frÄn olika skolor. Under mötena fick slöjdlÀrarna först skissa tre olika tankekartor över de kunskaper de anser att eleven fÄtt genom slöjdundervisningen som de kan ha nytta av i sina roller: som elev nu och för framtida studier, som samhÀllsmedborgare och för den personliga utvecklingen, och i yrkeslivet. DÀrefter intervjuades lÀrarna kring vilka kunskaper de anser att slöjdÀmnet lÀr ut, vilket typ av fortbildning de fÄtt, hur de tar del av Àmnesrelaterad forskning och hur Lgr11 har pÄverkat slöjdÀmnet och deras undervisning. Slutligen fick de i uppgift att rangordna papperslappar, med slöjdord skrivna pÄ dem, utifrÄn hur de sÄg pÄ vikten av dessa. Slöjdorden Àr ord gÀllande kunskaper och förmÄgor knutna till slöjdÀmnet och de Àr hÀmtade frÄn Lgr11 och frÄn mina egna erfarenheter frÄn slöjdundervisningen. Studiens resultat visar att slöjdÀmnets tydligast uttalade kunskaper och förmÄgor av slöjdlÀrarna Àr kreativitet och problemlösning.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka om och hur begreppet beprövad erfarenhet anvÀnds i den specialpedagogiska verksamheten. De uppstÀllda frÄgestÀllningarna till syftet Àr:- Hur definierar nio specialpedagoger begreppet beprövad erfarenhet och hur talar man om beprövad erfarenhet i den specialpedagogiska praktiken? - Hur anser specialpedagogerna att förhÄllandet mellan beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund ser ut?- AnvÀnds beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund för professionalisering av specialpedagoger?Teori: Studien utgÄr frÄn tvÄ teoretiska perspektiv. Dels det specialpedagogiska dilemmaperspektivet men Àven frÄn professionsteorin. Dilemmaperspektivet problematiserar skolans komplexa vÀrld.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet var att ta reda pÄ vilken undervisning och vilka kunskaper lÀkarstudenter fÄr om FaR pÄ svenska lÀkarutbildningar samt vilka hÀlsopedagogiska verktyg studenterna fÄr med sig frÄn utbildningen för att kunna arbeta med metoden i sin framtida yrkesroll. Följande frÄgestÀllningar formulerades; Vilken utbildning om FaR ingÄr i de olika lÀkarutbildningarna i Sverige samt vilka likheter och skillnader kan utlÀsas? Vilka Äsikter har de programansvariga vid lÀkarutbildningarna om utbildningen som studenterna fÄr gÀllande FaR? Hur uppfattar lÀkarstudenterna FaR som arbetsmetod och vad anser de om den utbildning som ges om metoden? Vilka hÀlsopedagogiska verktyg fÄr lÀkarstudenterna med sig frÄn utbildningen för att arbeta med FaR och hur ser de pÄ hÀlsopedagogik kopplat till lÀkaryrket?MetodEn kvalitativ ansats anvÀndes för att besvara dessa frÄgor. En kartlÀggning om vilken utbildning kring FaR som i dagslÀget sker, vid sex av sju lÀkarutbildningar i Sverige, gjordes för att skapa en överblick i Àmnet. Dessutom genomfördes telefonintervjuer med fem programansvariga vid dessa lÀrosÀten samt en fokusgrupp med fyra lÀkarstudenter frÄn Karolinska Institutet.Resultat och slutsatsKartlÀggningen visade att mÀngden utbildning som lÀkarstudenterna fÄr om FaR skiljer sig Ät mellan lÀrosÀtena och det var dÀrmed svÄrt att dra slutsatser kring likheter och skillnader dÄ det inte gavs konkreta svar om exakt hur mycket utbildning som ingÄr.

Med den hÀr studien har jag velat fördjupa mig i unga kvinnors livssituation och vad som upplevs som de största stressfaktorerna. Syftet var att se hur unga kvinnors psykiska hÀlsa och sjÀlvbild pÄverkas av förvÀntningar och krav, samhÀlleliga strukturer och förhÄllanden samt eventuella konsekvenser av detta. Jag ville Àven titta nÀrmare pÄ hur kvinnors livsvillkor ser ut, och vad det Àr i just deras situation som gör att deras psykiska hÀlsa blir drabbad. Det empiriska material jag anvÀnt mig av bestÄr av resultatet av skriftliga undersökningar som gjorts av fem stycken kvinnor i Älder 25-30 Är, dÀr de bland annat ombads reflektera över vad som gör dem stressade, vilka krav de upplever i samband med stress och vilka eventuella skillnader det finns mellan manlig och kvinnlig stress. De slutsatser jag kunnat dra utifrÄn min undersökning Àr att kvinnor blir stressade pÄ grund av alla de olika förvÀntningar och krav som stÀlls pÄ dem, vilket gör att de olika bilderna (som Àr konstruktioner) av hur en kvinna bör vara kolliderar.

En systemarkitekts praktik besta?r till stor del av att tolka, beskriva och strukturera verksamhetsprocesser och -information som underlag fo?r fo?ra?ndrings- och utvecklingsarbete, oftast med sto?d av it-system. Professionen betraktas traditionellt som en teknisk ingenjo?rskonst. Men de problem jag sta?lls info?r som arkitekt handlar inte enbart om att designa tekniska system och kommunikation mellan maskiner, utan minst lika ofta om att hantera utmaningar relaterade till mellanma?nsklig kommunikation i komplexa situationer.Vad ha?nder om vi fokuserar pa? denna andra del av arkitektens praktiska kunskap? Denna magister- uppsats handlar om spra?kets och kommunikationens roll i kontexten av ett systemutvecklingsprojekt.

Sammanfattning Den genomförda studien har granskat hur barn upplever sorg och hur de blir bemötta av skolan för att bearbeta detta. Undersökningen har baserats pÄ litteraturlÀsning i Àmnet samt genomförda intervjuer med dels elever som slumpmÀssigt valts i en niondeklass, dels med barn som upplevt djup sorg dÄ en av deras förÀldrar avlidit och dels slutligen ocksÄ förÀldrar till de sistnÀmnda barnen. Den kvalitativa intervjumetoden anvÀndes dÄ mÄlet var att fÄ fram sÄ spontana och omfattande svar som möjligt. Samtidigt fanns dÄ möjligheten att betrakta de intervjuade och deras reaktioner. KlassförestÄndaren har enligt sÄvÀl forskare som de intervjuade en viktig yrkesroll. TyvÀrr visade studien att det finns stora brister hos lÀrare. FörÀldrar och forskare Àr ocksÄ av uppfattningen att hjÀlp ska komma med automatik och omedelbart vid en djup sorg, vilket inte heller alltid sker enligt studiens resultat.

Bakgrund: Röntgensjuksköterskan arbetar i en högteknologisk miljö dÀr teknisk kompetens skallkombineras med patientomvÄrdnad. Kommunikation spelar en vital roll i interaktionen mellanröntgensjuksköterska och patient, medvetenhet och kunskap om kommunikation Àr viktiga delar avröntgensjuksköterskans yrkesroll. En stor mÀngd information mÄste utbytas med patienten under enradiografisk undersökning för att sörja för god omvÄrdnad och utvecklandet av en mellanmÀnskligrelation i det korta mötet. Röntgensjuksköterskan mÄste balansera sitt mÄl att skapa en röntgenbildav god diagnostisk kvalité med god patientkommunikation och omvÄrdnad för att göra patientendelaktig i sin undersökning. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie Àr att utforska fenomenetkommunikation i relation till den patientomvÄrdnad som sker pÄ en röntgenavdelning under detkorta mötet mellan vÄrdtagare och Röntgensjuksköterska.

I detta examensarbete undersöker jag en metod, eller varför inte kalla det för ett verktyg, frÀmst till för mig sjÀlv. Verktyget Àr tÀnkt att underlÀtta researcharbetet dÄ jag behöver komma till rÀtta med vad kunden bÀr pÄ för Äsikter och vÀrderingar kring sÄvÀl enstaka inredningsobjekt som sin vardagliga miljö. DÀrmed Àr det alltsÄ tÀnkt att skapa en överblick över inredningssmak, funktionella krav samt emotionella vÀrden.Verktyget bestÄr av ett bildspel samt ett formulÀr att föra anteckningar i. Det Àr min uppgift, som anvÀndare, att skaffa mig en sÄ innehÄllsrik informationsbank som möjligt för att kunna anpassa projektet sÄ att kunden kÀnner sig bÄde delaktig och nöjd med slutprodukten. DÀrför stÀlls mitt sociala engagemang pÄ sin spets; en bra intervju ger mÄnga vÀrdefulla svar!En utgÄngspunkt i denna uppsats Àr att jag inte tar stÀllning till vad som Àr god- respektive dÄlig smak, och jag hÄller mig öppen för hur andra mÀnniskor vÀrderar och diskuterar kring möbler och annan inredning; jag förestÀller mig att de utgÄr frÄn sina egna erfarenheter och preferenser.Mina förhoppningar med det hÀr verktyget som hjÀlpmedel Àr att det ska underlÀtta sökandet efter kundens kÀnslomÀssiga förhÄllande till inredning och slutligen att denna/denne ska kÀnna sig som ?ett? med det inredningsförslag som projektet landar i.De frÄgestÀllningar som besvaras i uppsatsen Àr hur ett hjÀlpverktyg skulle kunna se ut för att underlÀtta förstudier om inredningssmak, om metoden fungerar och hur den skulle kunna förbÀttras, om metoden Àr ett lÀmpligt verktyg för mig att anvÀnda i min framtida yrkesroll som formgivare och inredare, samt hur testpersonerna tyckte att metoden kÀndes i frÄga om systematik och utförande.Resultatet av de fem fallstudierna blev över förvÀntan; fyra av fem valde ?sitt? vardagsrum, varav den femte valde sitt alternativ pÄ stark andra plats..

MÄlet med denna uppsats Àr att studera hur regleringen kring anvÀndningen av offentliga rum pÄverkar tillgÀngligheten till offentliga rum för uteliggare i den svenska och den nordamerikanska kontexten. Jag undersöker och diskuterar hur en ökande reglering och övervakning pÄverkar uteliggare i stadens offentliga rum samt vilka skÀl som tas upp för att driva ut dem. Arbetet lyfter ocksÄ upp vilka strategier som finns i Sverige och Nordamerika för att driva bort uteliggare frÄn de offentliga rummen i staden och pÄ vilket sÀtt strategierna skiljer sig Ät. Undersökningen av de offentliga rummen i staden, görs med utgÄngspunkt frÄn uteliggares situation eftersom det stÀller frÄgan om vem de offentliga rummen Àr till för pÄ sin spets. Vem det offentliga rummet Àr tillgÀngligt för Àr en frÄga jag tycker Àr bÄde viktig och intressant. Uppsatsens Àmne och frÄgestÀllningar Àr intressanta för mig som landskapsarkitekt dÄ landskapsarkitekten för det första mÄste förhÄlla sig till den regleringen kring de offentliga rummen som finns och för det andra planerar och utformar stadens offentliga rum. Landskapsarkitekter Àr alltsÄ bÄde pÄverkade av de strategier som finns för att exkludera uteliggare frÄn allmÀnna platser och pÄverkar, genom sin yrkesroll, uteliggarnas situation. Genom litteraturstudier av den svenska och den nordamerikanska kontexten och en lagtextstudie av svenska lagar försökte jag finna svar pÄ mina frÄgestÀllningar och förstÄ de strategier som anvÀnds för att hantera uteliggare i stadens offentliga rum. Resultatet av studien visar pÄ hur uteliggare i bÄde Nordamerika och Sverige drivs bort frÄn de offentliga rummen och osynliggörs för att stÀderna ska uppfattas som stÀdade och locka turister och investerare.