Under 2010 dömdes ungefĂ€r 9700 personer runt om i Sverige till att avtjĂ€na ett fĂ€ngelsestraff, och inom tre Ă„r berĂ€knas cirka 40 procent av dessa ha Ă„terfallit i nĂ„gon form av kriminalitet. Under samma Ă„r genomgick cirka 60 procent av de intagna olika brottsförebyggande program (BRÅ 2011:11). I genomsnitt berĂ€knas en kriminell person kosta samhĂ€llet cirka en miljon kronor om Ă„ret, nĂ„got som medför stora ekonomiska kostnader för samhĂ€llet (Riksrevisionen, 2009).Undersökningen genomfördes genom att intervjua sex stycken före detta kriminella, detta för att ta reda pĂ„ deras upplevelser av kriminalvĂ„rden och vilka faktorer som bidragit till att de inte Ă„terfallit i kriminalitet. Utöver de sex intevjuerna med före detta kriminella gjordes en intervju med en högt uppsatt person inom kriminalvĂ„rden. Intervjuerna analyserades med hjĂ€lp av en kvalitativ innehĂ„llsanalys och resultaten av den visar att respondenterna anser att kriminalvĂ„rdens Ă„terfallsprevention inte fungerar sĂ€rskilt bra.

Kraftelektronik AB i VÀxjö tillverkar en spÀnningslikriktare som kan konfigureras enligt kundens önskemÄl. Antalet parametrar som kan Àndras uppgÄr till över 300 stycken och mÄste i nulÀget konfigureras manuellt av en operatör.För att förenkla önskade de att vi utvecklade ett program sÄ konfigurationen kunde utföras i Windows-miljö..

Syftet var att beskriva en grupp vÀrmlÀndska ungdomars tobaks- och munhÀlsovanor samt undersöka möjliga associationer av dessa till ett tobakspreventivt program i skolan och tilltro till egen förmÄga (self-efficacy). Urvalet var elever (15-16 Är, n=631) som genomgÄtt ett tobakspreventivt program med information och vÀrderingsövningar i klass 5 och 7. Rökning var vanligare bland flickor Àn bland pojkar (13% resp 8%), med omvÀnt förhÄllande avseende snusning (6% resp 15%). Tandborstning <2 gÄnger/dag var vanligare bland pojkarna (21%) Àn bland flickorna (12%). Flickorna hade som grupp lÀgre self-efficacy.

In this thesis, a computer program that in a simple way can calculate the performance of control loops at the refinery Preemraff Lysekil has been created. The computer program has been adapted to the environment at Preemraff Lysekil. Theories for evaluation has been studied in aspect of reliability and of automatic implementation. The evaluation has been carried out from data collected directly from control loops at the refinery and from simulated control loops with implemented errors. Among the studied methods are Harris index and StattinÂŽs oscillation index.

VÄrt syfte Àr att undersöka vad det Àr som gör att elever pÄ gymnasiet idag Ängrar sitt gymnasieval samt ta reda pÄ elevernas uppfattning om de eventuella vÀgledningssamtal de haft inför gymnasiet med sin studie- och yrkesvÀgledare. Med vÄr undersökning hoppas vi att i vÄr kommande profession som studie- och yrkesvÀgledare kunna vÀgleda eleverna till ett sÄ tillfredsstÀllande gymnasieprogram som möjligt detta för att felvalen ska minska. Minskas omvalen minskas de merarbeten som tillkommer för elev samt skolans personal. UtifrÄn vÄra sex intervjuer fick vi fram att en av de frÀmsta orsakerna enligt eleverna till att de pÄ gymnasiet gör omval Àr att de i efterhand kÀnner att de fÄtt för lite information om det program de valde att gÄ vilket gjorde att de blev besvikna nÀr de kom till sitt program och insÄg vad de egentligen skulle lÀsa. En annan orsak till att eleverna Ängrar sitt gymnasieval Àr att samtliga efter det att de gjort sitt gymnasieval kÀnde att de intressen de valt efter inte Àr samma intressen som de egentligen ville skulle styra valet. VÄrt resultat har vi analyserat med hjÀlp av teoretiker som Max Weber, J.L Holland och Leon Festinger, vi tog Àven hjÀlp av fyrstegsmodellen. Vi ansÄg efter de intervjuer vi haft med eleverna att deras vÀgledningssamtal verkade ha en hel del brister dÄ de exempelvis aldrig blivit ifrÄgasatta i sina val.

BIM (Byggnadsinformationsmodellering) anvÀnds idag regelbundet inom byggsektorn. Det genererar bÀttre kostnadseffektivitet, samordningsprocessen blir effektivare och kvalitén ökar.BIM programmen som Àr bland de mest anvÀnda idag Àr Revit och Tekla, de Àr sÄ kallade byggnadsinformationsmodelleringsprogram.Syftet med arbetet Àr att skapa en bÀttre bild av vilket program som Àr bÀst utvecklat för just tillverkningsritningar.Den metoden som har anvÀnts under denna rapport Àr en fallstudie. Detta för att fÄ en bra bild av programmen och att jÀmförelsen av ritningsgenereringen har tillverkats frÄn samma grund.Jag har avgrÀnsat mig till att jÀmförelsen mellan framtagning av tillverkningsritningar. Vid framtagningen kommer jag bara att anvÀnda mig av grundutförandet av bÄda programmen.Den största skillnaden som framkommer Àr att Tekla Àr mycket lÀngre fram i tillverkningsritningsfunktionen Àn vad Revit Àr. Det krÀvs mindre manuella moment i Tekla Àn i Revit för att fÄ fram samma kvalitét pÄ ritningarna.

Newborn Individualized Development Care and Assessment Program (NIDCAP) Àr en modell för omvÄrdnad av prematura barn samt dess familj och ett huvudsyfte med denna modell Àr att stödja utvecklingen av barnet. I Sverige kallas NIDCAP för familjecentrerad utvecklings-stödjande neonatalvÄrd. Enligt internationell praxis anges en okomplicerad graviditet ha en lÀngd av ca 280 dagar, 40 veckor. En fullgÄngen graviditet varar frÄn 37+0 till 41+6 veckor. De flesta av de prematurt födda barnen har en medicinsk komplikation.Syftet var att belysa hur NIDCAP pÄverkar det prematura barnets utveckling.Metoden för studien var en forskningsöversikt.

Syftet med föreliggande examensarbete var att beskriva elever som gÄr pÄ individuella programmets (IV) sjÀlvvÀrderingar och att redogöra för hur sjÀlvbilden ser ut hos de elever som gÄtt vidare frÄn individuella programmet till ett annat gymnasieprogram. Som grund för arbetet har vi samlat in det empiriska materialet genom att anvÀnda oss av en kvantitativ metod i form av strukturerade enkÀter med slutna frÄgor. DÄ vi har anvÀnt oss av tvÄ urvalsgrupper Àr utformningen pÄ respektive frÄgoformulÀr lite olika, detta för att de skulle passa respektive urvalsgrupp. EnkÀt 1 som vÀnder sig till elever pÄ IV innehÄller totalt 20 frÄgor och enkÀt 2 som vÀnder sig till de elever som gÄtt vidare till ett annat gymnasieprogram innehÄller totalt 25 frÄgor. Vad det gÀller enkÀt 1 hade vi hoppats pÄ 50 respondenter men fick 38 av vilka vi fick utelÀmna 2 pÄ grund av att frÄgorna inte hade besvarats korrekt.

Syftet med arbetet Àr att belysa hur skolor arbetar med mobbning och att fÄ ta del av elevernas uppfattningar om mobbning. Min studie utgick frÄn en kvalitativ undersökning som genomfördes med tio elever och sju pedagoger/skolpersonal som intervjuades utifrÄn halvstrukturerade frÄgor. Dessutom anvÀndes en kvantitativ undersökning i form av en enkÀt med tolv frÄgor som besvarades av 124 elever pÄ högstadiet i en skola i vÀstra SkÄne. Det finns flera olika modeller för hur man ska förebygga mobbning: Olweus program, Farstamodellen, Mobbningsombud och genom t.ex. kontakt mellan skolan och hemmet och kontinuerligt vÀrdegrundarbete..

Syftet var att beskriva en grupp vÀrmlÀndska ungdomars tobaks- och munhÀlsovanor samt undersöka möjliga associationer av dessa till ett tobakspreventivt program i skolan och tilltro till egen förmÄga (self-efficacy). Urvalet var elever (15-16 Är, n=631) som genomgÄtt ett tobakspreventivt program med information och vÀrderingsövningar i klass 5 och 7. Rökning var vanligare bland flickor Àn bland pojkar (13% resp 8%), med omvÀnt förhÄllande avseende snusning (6% resp 15%). Tandborstning <2 gÄnger/dag var vanligare bland pojkarna (21%) Àn bland flickorna (12%). Flickorna hade som grupp lÀgre self-efficacy.

Studiens syfte var att undersöka om elever kan anvÀnda fysikkunskaper i vardagliga situationer och vilken instÀllning de har till fysikÀmnet i skolan. Vi har ocksÄ tittat pÄ om instÀllningen till fysik varierar mellan elever i Är 9, elever vid gymnasieskolans samhÀllsvetenskapliga program och elever vid gymnasieskolans naturvetenskapliga program. För att se om eleverna kunde anvÀnda fysik i samtal om vardagliga situationer visade vi bilder för eleverna med för oss vardagligt förekommande fysik, och genomförde intervjuer med samma elever för att fÄ en bild av deras instÀllning till Àmnet. En majoritet av eleverna pÄ det naturvetenskapliga programmet visade sig ha en positiv instÀllning till naturvetenskap och fysik. Majoriteten av eleverna i Är 9 och pÄ det samhÀllsvetenskapliga programmet hade dÀremot en negativ instÀllning.

FolkhÀlsovetenskapligt program.

Alla elever i svenska skolor blir kunskapsbedömda utifrÄn styrdokument. Det har dock inte riktats mycket forskning nÀr det gÀller kunskapsbedömning av elever i grundsÀrskolor och gymnasiesÀrskolor. I svenska lÀroplaner betonas det att formativ bedömning ska anvÀndas som ett aktivt redskap för att forma undervisningen. I föreliggande studie vill vi belysa hur nÄgra pedagoger arbetar med formativ bedömning. Studiens inriktning Àr mot elevgruppen med grav utvecklingsstörning och omfattande funktionshinder, i grundsÀrskolan inriktning trÀningsskolan och gymnasiesÀrskolans individuella program. Syftet Àr att bidra med kunskap om formativ bedömning inom grundsÀrskolan med inriktning trÀningsskolan samt gymnasiesÀrskolans individuella program.

This paper tests the information signalling hypothesis on a sample of firms making open market stock repurchases. Using an earnings-based valuation model, we find that a majority of repurchasing firms are undervalued relative to their economic value. This result is consistent with previous academic studies, which claim that undervaluation is the prevalent factor explaining the observed abnormal return following the announcement of a repurchase program. We do not, however, find any evidence that the repurchase is consciously made by management to provide the market with new information. .

I följande text kommer du att finna svar pÄ vad lyssnarna förvÀntar sig av sin programledare i radio. Du kommer ocksÄ att upptÀcka att det finns frÀmst tvÄ olika typer av lyssnargrupper som stÀller olika slags krav pÄ sina programledare. Dessa grupper valde jag att kalla för liberala och konservativa lyssnare. Varje lyssnare Àr dock liberal och/eller konservativ i olika hög grad. I slutÀndan blev det i alla fall bekrÀftat att programledarens roll i radion Àr av stor vikt för om en lyssnare ska vilja fortsÀtta lyssna pÄ ett program eller inte.