Denna uppsats Àr en komparativ studie av tvÄ pianister med olika kulturell bakgrund, Hans PÄlsson och Valentina Lisitsa. UtgÄngspunkt för arbetet Àr en undran över varför klassiska pianister tenderar att i viss mÄn gestalta ett stycke olika trots framförande av samma noterade stycke. FrÄgestÀllningarna lyder:Hur skiljer sig gestaltningsprocessen Ät mellan pianisterna?Hur skiljer sig tolkningar av tvÄ specifika verk Ät mellan pianisterna?GÄr det att koppla avvikande skillnader i tolkningarna till gestaltnings­processen för att besvara varför pianisterna i vissa avseenden spelar olika?Metoden för att utforska detta möjliggörs först genom en redogörelse av pianisternas gestaltningsprocess dÀr kÀllmaterialet Àr intervjuer, tv-program och skriftlig dokumentation i form av böcker och artiklar. DÀrefter en komparativ analys av audiovisuella inspelningar i form av youtube-klipp och tv-program av pianisternas interpretationer av samma verk.

Idag har vi mÀngder av data pÄ vÄra lagringsmedia vilket gör dem till en vÀrdefull informationskÀlla. Om denna data raderas betyder det inte att den Àr borta för alltid. Data finns fortfarande kvar pÄ lagringsmediet och gÄr att Äterskapa med sÄ kallad file carving. Att kunna Äterskapa data Àr en viktig del inom den polisiÀra verksamheten, men Àven för andra verksamheter som förlorat data. Det finns dock vissa problem som kan stÀlla till med besvÀr nÀr data ska Äterskapas. NÀr filer inte Àr lagrade i sammanhÀngande datablock blir de fragmenterade vilket innebÀr problem.

Alla elever mÄste lÀsa skönlitteratur i skolan. Ofta Àr det sÄ att de sjÀlva inte fÄr sÀrskilt stort inflytande över den litteratur de ska lÀsa. Valet av litteratur stÄr lÀrarna i hög utstrÀckning för och eleverna mÄste lÀsa böcker de inte kan relatera till frÄn deras egen verklighet. Uppsatsen syftar till att undersöka hur elever pÄ gymnasiets yrkesförberedande program upplever denna situation och pÄ vilket sÀtt skolan pÄverkar deras lÀslust, deras inspiration att lÀsa skönlitteratur. Undersökningen genomförs med hjÀlp av lÀrar- och elevintervjuer samt en enkÀt pÄ en gymnasieskola i en mellansvensk stad.

I uppsatsen undersöks vilka gymnasieval tjejerna pĂ„ SkĂ€ggetorpsskolan gör. Meningen Ă€r att fĂ„ fram varför de gör de programval som de gjort och om deras bakgrund pĂ„verkar dem i deras val. Även deras egna funderingar om vad som Ă€r viktigast nĂ€r de vĂ€ljer program. Dock Ă€r det inte enbart deras aktuella gymnasieval som undersöks utan ocksĂ„ vilka tankar tjejerna har om sin framtid..

Introduction: Our lifestyle habits affect our health and unhealthy habits are a contributing factor to disease. Health care is an arena that should work with health promotion. MI (motivational interviewing) is a method used in various forms of care to work with lifestyle. Aim: To map methods with intention to be used in Swedish primary care, to work with the lifestyle habits diet, physical activity, alcohol and tobacco. Method: This is a literature based study.

 Hösten 2011 infördes en ny gymnasiereform i Sverige (GY11) och förutsÀttningarna pÄ gymnasienivÄ förÀndrades. Eleverna ska nu vÀlja mot en yrkesförberedande eller studieförberedande examen redan i Ärskurs nio. De gemensamma kÀrnÀmnena har minskat, möjligheter att lÀsa in högskolebehörighet pÄ yrkesförberedande program har förÀndrats och det har tillkommit tvÄ nya examensformer. Skolan har, i Sverige, under de senaste tvÄ seklerna förÀndrats, bÄde inom organisationen och gentemot samhÀllsförÀndringar. Skolan har under Ären haft mÄnga olika uppdrag, bland annat som kunskapsförmedlare, förvaringsplats och producent av arbetskraft.

FolkhÀlsovetenskapligt program.

Gestaltning av ett nytt kulturhus i Istanbul. De sjÀlvstÀndiga volymer som utgör kulturhusets permanenta program binds samman av en takstruktur, under vilken programmet Àr förÀnderligt och stadens myller och mÄngfald tillÄts ta plats.  .

Thanks to preschool Bamse and the entire literature I have related to in my degree work I have both got an explanation for my question at issue, and a clearer insight for my main question "The treating of bilingual children after acclimatization". I have within the investigation chosen to study on the basis of the educationalists perspective on bilingual way of working. My question at issue on this investigation has been to see how a regular day of language development looks and how the group of children developed the Swedish language.The purpose with my degree work was to be able to get an insight in the educationalists way of working and methods and also to see how the educationalists treats bilingually individuals after the acclimatization. I have when it concerns choice of method and material collections assumed from a qualitative investigation and gathered the material with help from participation notices and interviews.Down here I will sum up the investigation in poles and describe the aspect the informants have pointed out under the interviews.Bilingually children?s develop the Swedish language with the educationalists by:Converse and communicate with the childName word and objectsUsing the body language at conversationsBuilding security in the group of childrenIntegrate the playing to a language development in the regular dayConfirm the child?s meaning at different connectionsCreate a god relation with the individualTake part of the mother tongue in the program to name single wordsGiving the individual the opportunity to express their thoughts freelyPlace the child at the center of attention among the group of childrenTake part of the parents experience with the mother tongueGiving space to create own imagination with the playing for the individualHave the language as an approachEven the theories mediate that the educationalists shall promote the work with bilingual children so that they control the purpose and see the meaning of activity.

In Europe, the central governments are the ones to coordinate the international standards and strategies regarding GPP; Green Public Procurement. However in Spain a GPP program was introduced late and only applied to the Central Government Institutions, (AGEA) (BOE nr. 027, 2008). These means that smaller administrations, such as, Autonomous Regions, Municipalities and Town Councils were not included in the program. The absence of a national program which excludes those governments made them introduce their own criteria for GPP, and the difference in criteria varies from one government to the other.

Genom att skaffa och införa ett geografiskt informationssystem (GIS) kan en organisation utnyttja sin geografiska information pÄ ett bÀttre sÀtt och bÄde effektivisera arbetet och skapa bÀttre beslutsunderlag. En utmaning vid införandet Àr att sprida anvÀndningen av systemet. Storumans kommun har införskaffat ett GIS men inte börjat anvÀnda det fullt ut utan har stannat i införandets första fas vilket har gjort att de inte kunnat tillgodogöra sig de fördelar systemet kan ge. Syftet med detta arbete Àr att öka kommunens anvÀndning av deras GIS-program Solen genom att uppdatera programmet med geografisk information som kan anvÀndas i förvaltningarnas verksamhet.Genom en fokusgrupp, intervjuer och observationer har jag kommit fram till vilken geografisk information som kommunen behöver i systemet och dÀrefter har jag lagt in den. Studiens slutsats konstaterar att anvÀndningen ökar med mer och uppdaterad information i GIS-programmet.

FolkhÀlsovetenskapligt program.

Tecken finns pÄ att det objektorienterade paradigmet börjar tappa sinstatus som den oomstridda lösningen inom systemutveckling. Nya idéerkommer in och stÀller grundlÀggande programmeringsprinciper pÄÀnda. Vad kan ett deklarativt förhÄllningsÀtt tillföra och vad innebÀr detatt programmera funktionellt? Variabler Àr en viktig komponent i denprogrammering som huvudsakligen bedrivs idag. Variabler tillhör detimperativa paradigmet i vilket programmeraren i hög grad beskriverhur berÀkningar skall utföras av datorn.

Årligen slutar 30 procent av eleverna gymnasieskolan utan betygsbehörighet. PĂ„ individuella program (IV) Ă€r siffran 85 procent. För att kartlĂ€gga skolsituationen för en elevgrupp pĂ„ IV-programmet intervjuades 24 elever. Utöver detta gjordes en kognitiv bedömning samt en sjĂ€lvskattning av upplevd psykisk hĂ€lsa. Huvuddelen av eleverna presterade pĂ„ en ojĂ€mn kognitiv nivĂ„, inom normalvariationen.

SammanfattningVÄr studie bygger pÄ sex intervjuer av elever frÄn tvÄ yrkesförberedande program pÄ gymnasiet. Syftet var att undersöka vad som kan pÄverka deras motivation till lÀrande i undervisningssituationen genom att utröna vilka faktorer som pÄverkar motivationen.För att nÄ detta mÄl genomförde vi utöver intervjuerna Àven en litteraturstudie för att fÄ en bild av vad tidigare forskare skrivit om elevers motivation i ett skolsammanhang. I vÄr empiriska undersökning utgick vi frÄn en kvalitativ intervjumetod. Intervjumaterialet analyserades genom meningskoncentrering.Resultatet frÄn litteraturstudien och intervjuerna visade att det Àr frÀmst sex faktorer som pÄverkar elevers motivation, dessa Àr: lÀraren, arbetssÀttet, delaktigheten i undervisningen, dialogen i undervisningssammanhanget, nyttan med kunskapen samt intresset för Àmnet. I vÄra intervjuer framkom Àven att de elever som hade ett mÄl med sin utbildning ocksÄ hade en högre grad av motivation.