Att få en stomi innebär många förändringar i det dagliga livet. Förändringarna kan vara kroppsliga, psykosociala och känslomässiga. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av att leva med en stomi. Vilket resulterade i fyra kategorier: att förlora kontrollen över sig själv, att vardagen begränsas, att sexuella och andra betydelsefulla relationer försämras, att känna brist på information och stöd. Resultatet visade att många upplevde att livssituationen förändrades till det sämre.

Inledning: Sjukvården är beroende av frivilliga bloddonatorer. Det behövs alltid fler bloddonatorer då vi med dagens sjukvård kan utföra alltmer avancerad kirurgi samt rädda och hjälpa allt fler sjuka samt skadade, med hjälp av blod från frivilliga donatorer.Syfte: Syftet var att undersöka vilka skäl som anges till att inte donera blod, samt undersöka om viljan att ge blod skiljer sig beroende på kön, ålder och om man har yrkes- eller studieanknytning till sjukvård. Syftet var också att undersöka vilka faktorer potentiella blodgivare anger som motiverande till att donera blod.Metod: Denna uppsats baseras på en kvantitativ tvärsnittsstudie, bestående av en webbenkät som delats av författarnas på det sociala mediet Facebook. Enkäten vände sig till personer som enligt blodcentralens kriterier får donera blod, totalt inkom 90 svar, med ett bortfall på totalt 11 personer. Enkäter analyserades sedan kvantitativt med hjälp av statistikprogrammet SPSS.Resultat: Studien visar att den vanligaste orsaken till att respondenten inte gått och donerat blod är att de tillfrågade har tänkt på det men att det inte blivit av.

 Den här studien vill synliggöra elever med läs- och skrivsvårigheter och deras situation på yrkes­förberedande gymnasieprogram. Studien är baserad på kvalitativa halvstruktu­rerade intervjuer med kvinnliga elever som studerar vid yrkesförberedande gymnasieprogram. Resultatet belyser det stöd och bemötande som eleverna upplever från skola, familj och kamra­ter. Ett tydligt re­sultat i denna studie är brist på information från lärare till elever om tillgängliga kompenserande hjälpmedel. I slutsatsen presenteras förslag på utvecklingsprojekt mellan be­rörda parter i skolan för att förbättra måluppfyllelsen för elever i behov av särskilt stöd..

Denna uppsats har undersökt lärares individualiseringssträvanden i förhållande till yrkesförberedande respektive studieförberedande program på två olika gymnasieskolor. Undersökningen består av intervjuer med åtta Samhällskunskapslärare. Med hjälp av individualiseringstypologier, definierade av Monika Vinterek, kan vi utröna hur lärare individanpassar sin undervisning. Vidare har vi ställt oss frågorna om lärarna har olika individualiseringssträvanden samt om detta påverkar nivån på undervisningen i Samhällskunskap A. Resultatet visar att lärarna använder sig av olika individualiseringssträvanden samt att det görs en viss skillnad i individanpassningen beroende på vilket program som är föremål för undervisning.

Vårt syfte med studien är att undersöka och jämföra nyutbildade lärares reflektioneroch upplevelser under deras första tid i yrket. Studien är kvalitativ och inspirerad av fenomenografisk forskning där vi har intervjuat åtta lärare iförskolan och skolan.Resultatet visar att flertalet av lärarna upplevde att de fick en bra yrkesstart och ett bra bemötande av personalen på arbetsplatsen, och att de hade ett bra samarbete med mentorn. Det framkom också hur lärarna socialiserades in i yrket beträffande allt från lärarkontakt till föräldrakontakt och att lärarna hade olika förväntningar gällande läraryrket och lärarrollen. Det som framkom tydligast i vår studie var VFU­praktikens starka betydelse och besvikelsen över utbildningens brister..

Nya gymnasiereformen Gy11 har större skillnad mellan högskoleförberedande- och yrkes program än tidigare reformen Lpf 94, vilket gör gymnasievalet ännu viktigare för elevers framtida karriärutveckling. Syftet med denna studie är att kartlägga vilka faktorer eleverna anger påverkar dem när de väljer program till gymnasiet. Den socioekonomiska bakgrunden och studie- och yrkesvägledningens betydelse och andra signifikanta faktorer ur ett elevperspektiv belyses i frågeställningarna. Studien genomförs med hjälp av en kvantitativ metod och resultatet visar att eleverna själva och deras intresse och framtidsdrömmar är de mest betydelsefulla faktorerna. Vårdnadshavare har även en stor påverkan, det visas då eleverna tenderar att reproducera sina vårdnadshavares utbildningsväg.

Syfte med denna undersökning har varit att få klarhet i om det finns studie- och yrkes- vägledare som agerar grindvakter bland annat i mötet med elever inför deras gymnasieval. Vidare ville vi utforska och förstå om det kan vara så att vägledare föredrar ett gymnasieprogram framför ett annat. Med anledning av detta bestämde vi oss för att använda ett specifikt program som vi sedan tidigare förstått har ett dåligt anseende i många människors ögon. Dessutom valde vi att göra två förundersökningar dels med en yrkeslärare, dels med elever från årskurs ett på fordonsprogrammet. Anledningen till förundersökningarna var att vi ville få synpunkter från dem som fanns inom verksamheten, vilket gav oss en värdefull förförståelse om fordonsprogrammet och dess elever.

Denna studies huvudsakliga syfte är att undersöka hur studie- och yrkesvägledarnas yrkesutövning och kompensatoriska arbete påverkas av den kommunala styrningen i tre olika kommuner. Frågor som belyses är hur kommunernas policydokument lyfter fram vägledningens betydelse för kompensatorisk vägledning och hur vägledarna uppfattar styrningens påverkan. Metod som använts är tredelad, datainsamling från kommunernas styrningsdokument, enkäter till vägledare på gymnasier och grundskolor och intervjuer med två vägledare i respektive kommun. Resultatet visar att skillnader förekommer mellan kommuner, att studie- och yrkesvägledningen inte behandlas specifikt i kommunala policydokument och att styrningen ger en stark påverkan av vägledarnas möjligheter att arbeta kompensatoriskt. I två av studiens tre kommuner har steg tagits för organisatoriska ändringar och visade på ökad fokus på vägledningen.

Studiens syfte var att undersöka hur olika trädgårdsrelaterade program inom kriminalvård kan vara utformade och hur dessa program påverkar de intagna. Studien är designad som en litteraturstudie kompletterad med intervjuer och erfarenhetsberättelser från intagna och personal på fängelser. I resultatet framkom att trädgårdsterapi och trädgårdsrelaterade aktiviteter inom kriminalvård kan vara utformade i rehabiliterande syfte, som yrkes- eller utbildningsinriktade program, arbete eller som alternativ till annan sysselsättning. Erfarenheter från personal och intagna samt forskning visar i denna studie att trädgårdsterapi och trädgårdsrelaterade aktiviteter inom kriminalvård kan gynna de intagna. Hälsoeffekter som framkom var bland annat bättre samarbetsförmåga, ökad socialisering och minskad stress.

Syftet med följande arbete har varit att undersöka hur lärarstarten för fyra avgångsstudenter vid Lärarutbildningen 2005 har sett ut och vad som har påverkat den. I djupintervjuer redogör de för sitt första år. Berättelserna ställs mot utsagor från andra nyutbildade och erfarna lärare; allt för att se vad som är unikt och vad som är allmängiltigt. Resultatet pekar på att faktorerna för en lärarstart är så många att ett allmänt stödprogram för nyanställda lärare måste hanteras med stor varsamhet. Det är osäkert om nyblivna lärares upplevelser ens är unika för just dem.

Syftet med denna uppsats är att studera vem modelläsaren är och hur denne konstrueras i Veckorevyns ledartexter. Undersökningen utgår från den kritiska diskursanalysens teori samt begreppet modelläsare och svarar genom deltagaranalytiska verktyg på frågor rörande vem modelläsaren är, vad denne har för egenskaper och hur dessa tillskrivs modelläsaren.Materialet består av 12 ledartexter från Veckorevyn, producerade och publicerade under 2012 och 2013, som genom textanalytiska verktyg studerats för att se vilka identiteter, relationer och egenskaper som tillskrivs och konstrueras för den ideala läsaren, modelläsaren. Resultatet visar att modelläsaren, framförallt genom positionering till följd av nominalfrasbestämda vi och yrkes- och könsfokuserade deltagarpresentationer, är en kvinna som är kunnig och engagerad i samhälleliga problem men samtidigt är intresserad av karriär, skönhet och svenska kändisar m.m.Resultaten överensstämmer i mångt och mycket med liknande studier men uppvisar även vissa skillnader som kommenteras och diskuteras vidare i slutet av uppsatsen..

I min studie undersöker jag vad det är som kan forma innehållet i gymnasieskolans turismutbildningar, -dels med hjälp av tidigare forskning och dels genom en egen intervju med turismlärare. I intervjuerna har jag undersökt lärarnas inställning till vilken möjlighet de har till att undervisa i hållbar turismutveckling och om de i så fall gör det. Jag har dessutom undersökt huruvida deras yrkes- och studiebakgrund kan förklara om de undervisar i hållbar turismutveckling eller inte. Min analys av lärarnas svar bygger på lärarnas praktiska teori alltså lärarnas värderingar om nödvändig kunskap samt lärarnas personliga erfarenhet från ämnet och elevernas kunskap. För att få fram hur turismutbildningen formas har jag dels sett hur Skolverket samt branschorganisationer och den turismpolitiska debatten formar kursplanerna. Dock visar mitt resultat att det är lärarna som formar utbildningen i slutändan för det är lärarna som tolkar och väljer sin undervisning utifrån den praktiska teori som de har..

Regeringens ministrar är tillsatta för att förvalta på de mest skilda ansvarsområden. Den här uppsatsens syfte är att undersöka ministrar utifrån teoretiskt uppställda bakgrundsegenskaper. Vanligast är det att man blir minister först i 50 års ålder. Under sina liv har ministrarna hunnit skaffa sig gedigna yrkes- och livserfarenheter. Det finns de ministrar som väljer den politiska vägen till ministerposten.

Studiens syfte var att undersöka hur olika trädgårdsrelaterade program inom kriminalvård kan vara utformade och hur dessa program påverkar de intagna. Studien är designad som en litteraturstudie kompletterad med intervjuer och erfarenhetsberättelser från intagna och personal på fängelser. I resultatet framkom att trädgårdsterapi och trädgårdsrelaterade aktiviteter inom kriminalvård kan vara utformade i rehabiliterande syfte, som yrkes- eller utbildningsinriktade program, arbete eller som alternativ till annan sysselsättning. Erfarenheter från personal och intagna samt forskning visar i denna studie att trädgårdsterapi och trädgårdsrelaterade aktiviteter inom kriminalvård kan gynna de intagna. Hälsoeffekter som framkom var bland annat bättre samarbetsförmåga, ökad socialisering och minskad stress.

The purpose of this paper is to examine how four teachers treats and teaches aboutxenophobia and right-wing extremism. A further aim of this study is to investigate whetherthere are any differences in how a teacher at a vocational high school treat and teachabout xenophobia and right-wing extremism against the teacher at a preparatory school, theydo. To achieve my purpose I have used qualitative interviews of semi-structuredform.These interviews were done with two social studies teacher at a vocational high schooland two social studies teacher at a preparatory school.My results show that teachers all too often respond to xenophobic views directly into theclassroom by reasoning and discussions with students. In my resault is also evident thatthere is a big difference between the teachers at the schools how much time you devoteto xenophobia and right-wing extremism in teaching.The conclusions show that these differences largely depend on which group of students thatteachers have.The conclusions will also be that there are great similarities between the way teachers reasonabout how to deal with xenophobia and the means to do, they also are relatively similar..