Syftet med denna undersökning var att Studera var fokusen hamnar i ett grupparbete, är det i den sociala processen eller i den kunskapsmässiga lärandeprocessen? För att ta reda på detta gjorde vi en empirisk studie på två skolor i Luleå Kommun. Vi har samlat in data genom enkäter, observationer och intervjuer. Enkätundersökningen genomfördes med elever för att få reda på deras erfarenheter och åsikter om grupparbete som arbetsmetod. Intervjuerna genomfördes med fyra lärare för att få deras syn på arbetsmetoden.

Vardagslivet är något som vi tar för givet, något som bara finns där men som vi sällan lägger märke till. Att Studera vardagslivssociologi innebär att man Studerar det vardagliga livet på micro-sociologisk nivå, någonting som sker runt omkring oss men som vi kanske sällan reflekterar över för att det är så integrerat i vår vardag. Jag valde att Studera företeelsen kaffedrickande. Sverige ligger tvåa i listan för mest kaffekonsumerande land i världen (Kaffeinformation.se). Syftet med uppsatsen var att Studera och beskriva när, var, hur och varför människor dricker kaffe idag samt undersöka vilka upplevelser människor har av att dricka kaffe i sociala sammanhang.

Att Studera de ekonomiska effekterna av migration är tyvärr ett för stort ämne för den är uppsatsen så vi har valt ut vissa delar av detta ämne att Studera och i möjlig mån undersöka hur dessa effekter påverkar Sverige. De effekter som behandlas är effekter på tillväxt för utvandrarländer när högutbildade emigrerar och hur invandrarlandets arbetsmarknad påverkas av immigration. Vi har undersökt både teoretisk och empirisk litteratur och sedan jämfört slutsatser som dragits på internationella data med de förhållanden som råder för Sverige. Våra slutsatser är att en liten utflyttning av högutbildad arbetskraft kan medföra en positiv effekt på humankapitalsnivån i ett utvecklingsland under vissa omständigheter. Effekterna på arbetsmarknaden i invandrarlandet är omtvistade men enligt de senaste empiriska undersökningarna medför en högre invandrartäthet i en yrkesgrupp negativ påverkan för arbetskraften i denna yrkesgrupp.yrkesgrupp..

Många ungdomar immigrerar med eller utan sina föräldrar till Sverige varje år. Deras livssituationer är olika; de kommer från olika kulturer, från olika länder och har alla olika bakgrund. Detta är en kvalitativ studie som gjorts på fyra elever på IVIK med syftet att Studera framtidsföreställningar och motivationen för att få en bild av deras framtida val och beslut för utbildning och yrke. Resultatet visar att de fyra eleverna vill och har som mål att läsa på högskolan men de är osäkra på vad de vill läsa. Social tillhörighet, genus och intresse är faktorer som påverkar studie- och yrkesval.

Studiens syfte var att undersöka och ge en övergripande bild av sfi-lärare upplevelser av att Studera under liknande språkliga villkor som sina elever på sfi. För att kunna ge en helheltsbild valde jag att använda mig av tre frågeställningar som fokuserar på olika delar av deras upplevelser; hur talar lärarna om sina erfarenheter av att vara elev under liknande språkliga villkor som sina elever? Hur talar lärarna om sina erfarenheter av att möta sina elever sedan de börjat Studera på kursen? Vilka insikter uttrycker lärarna att kursen har gett om sfi-lärarrollen?För att undersöka detta fick sfi-lärare på en skola i en medelstor svensk stad gå en nybörjarkurs i arabiska på målspråket, dvs arabiska var det enda språk som användes i undervisningen och kommunikationen med kursens lärare. Efter kursen genomfördes individuella samtalsintervjuer med sfi-lärarna. Därefter gjordes en innehållsanalys där svaren analyserades i ett sociokulturellt perspektiv på lärande.Resultatet visade att sfi-lärarna uppgav att det varit något annorlunda än de förväntat sig att Studera på målspråket.

I brottmål tillgrips ibland under polisutredningen frihetsberövande åtgärder mot dem som är misstänkta för brott. Ett gripande är en sådan åtgärd. Syftet med detta fördjupningsarbete är att försöka klargöra de möjligheter som finns för poliser att gripa en person. Detta har vi gjort genom att Studera de förarbeten och litteratur gällande den lagstiftning som finns knutet till tvångsmedlet. Häktningsgrunderna i RB 24:1-3 tas upp liksom RB 24 kap 6 och 7 §§.

Vårt syfte är att utifrån olika lärandeteorier Studera läroplaner över tid med särskilt fokus på läs- och skrivinlärning. Syftet är att utveckla kunskap om LTG, dels genom att Studera källan, dels genom att intervjua några lärare som arbetar under inspiration från LTG idag. Vårt syfte är också att sätta LTG i ett historiskt perspektiv för att klargöra det revolutionerande i det förhållningssättet. Vi har genomfört två intervjuer, samt gjort en textanalys av läroplanerna, Lgr 69, Lgr 80 samt Lpo 94 utifrån de olika lärandeteorierna, den behavioristiska-, den konstruktivistiska- och den sociokullturella teorin.Vi har kommit fram till att lärare som idag är inspirerade av LTG arbetar efter samma grundtankar som Leimar gjorde när hon startade upp sitt alternativ, där barnet är aktivt och skapande samt står i fokus för undervisningen. Vi kan även mot bakgrund av den behavioristiska teorin, som var rådande under Lgr 69, förstå motståndet till LTG och varför LTG var så revolutionerande för sin tid..

Tidigare vårdforskning inom psykiatrin har främst utgått ifrån personalens erfarenheter. Forskning har visat på ett behov att Studera patienters erfarenheter. När det gäller unga vuxnas erfarenheter av psykiatrisk vård saknas forskning och det har därför varit intressant att Studera det. Som teoretisk utgångspunkt har Barker och Buchanan-Barkers tidvattenmodell använts. Data samlades in via tre intervjuer som sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Syftet var att Studera skillnader mellan elit- och sämre rankade orienterare gällande situationsspecifikt självförtroende gällande de tre komponenterna: fysisk och orienteringsteknisk kapacitet och koncentration, samt att Studera kön- och åldersaspekter. Urvalet bestod av 119 försökspersoner i åldern 18 till 45 år (M = 26.52, SD = 6.20). För att mäta situationsspecifikt självförtroende gällande fysisk och orienteringsteknisk kapacitet samt koncentration konstruerades ett eget mätinstrument efter riktlinjer från Bandura (1986). Resultatet visade att topp 50 rankade orienterare hade högre situationsspecifikt självförtroende för fysisk och orienteringsteknisk kapacitet och koncentration än sämre rankade orienterare. Resultaten diskuteras utifrån Banduras teori om situationsspecifikt självförtroende (1977, 1986) och tidigare forskning..

Många informationssystem befinner sig i dagsläget i systemförvaltningsfasen alltså fasen då verksamheten använder systemen i det dagliga arbetet. När slutfasen nås inom systemförvaltningen är det dags att Studera det befintliga systemet och hitta brister och flaskhalsar. Detta görs ofta med hjälp av en modelleringsteknik.Syftet med detta examensarbete är att jämföra två modelleringstekniker. Teknikerna dataflödesmodellering och UML-Use Case har använts för att Studera en orderprocess som utförs hos IBM i Västerås. Tanken med själva undersökningen var att efter kartläggningen jämföra dessa två tekniker med avseende på hur lätt de tolkades av användarna.

Kostnaden för särskilt boende per plats var 277 238 i Hörby och 773 110 i Östra Göinge år 2004. Östra Göinge var alltså hela tre gånger dyrare än Hörby. Varför denna ofantliga kostnadsskillnad? Syftet med uppsatsen är att Studera vilka faktorer som kan bidra till redovisade kostnadsskillnader mellan kommunerna. Syftet är även att Studera om kommunernas redovisade kostnader ger en jämförbar bild.För att svara på syftet använde vi en fallstudie som metod.

I denna uppsats har jag analyserat Ryssland och Kaliningrads län. Detta har gjorts i förhållande till denEuropeiska Unionen och ett geopolitiskt perspektiv. Geopolitisk teori har tjänat som ett analytisktverktyg då det gäller att Studera Kaliningrads förhållande till den centrala federativa makten i Moskva.Jag har önskat att Studera Kaliningrads möjligheter och begränsningar för att få en s.k. ?särskild status? iRyssland.

Syftet med detta arbete är att få en inblick i vad fritidspedagogens uppdrag i klassrummet är. Genom att Studera yrkesroll och status vill vi få reda på hur några verksamma fritidspedagoger upplever detta uppdrag och sin yrkesroll. Vi vill även Studera utbildningens form och innehåll ur ett historiskt och ett nutida perspektiv för att ta reda på om och hur yrkesrollen har förändrats. Genom litteratur och empiri i form av intervjuer har vi kommit fram till att avsaknaden av riktlinjer för vad fritidspedagogens roll i klassrummet är gör att fritidspedagogen, i samverkan med klassläraren, själv får tolka sin roll och göra den till sin egen. Utifrån intervjuer med informanter har vi också kommit fram till att vissa grundläggande kompetenser som de tycker ska ingå i en fritidspedagogsutbildning idag saknas..

Studiens syfte var att undersöka och ge en övergripande bild av sfi-lärare upplevelser av att Studera under liknande språkliga villkor som sina elever på sfi. För att kunna ge en helheltsbild valde jag att använda mig av tre frågeställningar som fokuserar på olika delar av deras upplevelser; hur talar lärarna om sina erfarenheter av att vara elev under liknande språkliga villkor som sina elever? Hur talar lärarna om sina erfarenheter av att möta sina elever sedan de börjat Studera på kursen? Vilka insikter uttrycker lärarna att kursen har gett om sfi-lärarrollen?För att undersöka detta fick sfi-lärare på en skola i en medelstor svensk stad gå en nybörjarkurs i arabiska på målspråket, dvs arabiska var det enda språk som användes i undervisningen och kommunikationen med kursens lärare. Efter kursen genomfördes individuella samtalsintervjuer med sfi-lärarna. Därefter gjordes en innehållsanalys där svaren analyserades i ett sociokulturellt perspektiv på lärande.Resultatet visade att sfi-lärarna uppgav att det varit något annorlunda än de förväntat sig att Studera på målspråket.

Jag har i detta arbete gjort en studie om vad de elever som går Omvårdnadsprogrammet vill göra efter sin utbildning. Detta har jag relaterat till den förstående gymnasiereformen, Gy 2011 och de förändringar denna kommer att innebära. Jag har gjort en enkätundersökning i årskurs tre på Omvårdnadsprogrammet för att ta reda på vad eleverna egentligen vill göra efter sin utbildning. Det visade sig i min undersökning att 81 % av eleverna troligtvis kommer att Studera vidare direkt efter gymnasiet eller senare. 34 % av eleverna kommer att arbeta som undersköterskor direkt efter sin utbildning.