Bakgrund och problemdiskussion: A?nda sedan Liggio (1974) myntade uttrycket the audit expectation gap, fo?rva?ntningsgapet, har detta fenomen underso?kts av flertalet forskare som kommit fram till att det a?r ett utbrett problem runt om i va?rlden. Felaktiga fo?rva?ntningar pa? revisorn och dennes arbete kan vara till stor skada da? det fo?rsa?mrar fo?rtroendet fo?r revisorsprofessionen och leder till mer kritik mot branschen. Som lo?sning fo?resla?s ofta utbildning fo?r ba?de revisorer och deras intressenter, men na?got som inte studerats lika utbrett a?r hur utbildningen ser ut fo?r de blivande revisorerna, d.v.s.

Syftet med uppsatsen har varit att få ökad kunskap om nyexaminerade lärares möte med sina nya arbetsplatser och att mer specifikt se på kopplingen mellan lärarutbildningens olika delar och yrkeslivet. Frågor som har behandlats var om lärares socialisation in i läraryrket, pedagogiska teorier i lärarutbildningen och praxisnära teorier i yrkeslivet.Uppsatsen har sin grund i en fallstudie från 2006 där studenter under sin sista termin på lärarutbildningen har intervjuats, och därifrån har vi gått vidare med en ny fallstudie där lärare som har varit ute i yrkeslivet ett till två år har intervjuats. Vid de senare intervjuerna har även en didaktisk analys/observation gjorts före intervjutillfället. För att få en uppfattning om studenters syn på det teoretiska innehållet i lärarutbildningen har även en enkät med en öppen fråga gjorts.Uppsatsen har visat på att kraven som ställs på lärarutbildningen är höga och motsägelsefulla. Staten betonar akademisering av utbildningen.

AbstraktBakgrundStudier har visat att studenter vid en medicinsk utbildning hade mer kunskap om rökningens effekter jämfört med studenter vid en icke-medicinsk utbildning. Lägre kunskap har visat sig öka risken för att vara rökare. Rökande sjuksköterskestudenter motiverade inte sina patienter till minskad cigarettkonsumtion i samma utsträckning som icke-rökande sjuksköterskestudenter.SyfteAtt undersöka skillnader mellan sjuksköterskestudenter och ekonomistudenter gällande cigarettkonsumtion. Arbetets syfte var även att undersöka huruvida en medicinsk utbildning respektive närståendes rökvanor hade betydelse för studenternas cigarettkonsumtion. Vidare undersöktes rökares och icke-rökares åsikter angående vårdens rätt att påverka patienters rökvanor.MetodTvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Enkäter delades ut till totalt 123 studenter, 48 sjuksköterskestudenter och 75 ekonomistudenter. Enkätutdelningen skedde under två föreläsningar, en vid respektive utbildning. ResultatIngen signifikant skillnad kunde ses mellan de två studentgrupperna gällande om och hur ofta studenterna rökte. Däremot kunde en signifikant skillnad ses mellan studentgrupperna då sjuksköterskestudenterna i större utsträckning hade slutat röka (p=.013). Även närståendes rökvanor hade en signifikant påverkan på studenternas rökvanor, då fler rökande vänner minskade risken för att vara rökare (r= -.339, p=.000). Majoriteten av studenterna var positiva till att vården skulle motivera rökande patienter till minskad cigarettkonsumtion men inget signifikant samband mellan utbildning och åsikt kunde påvisas.SlutsatsDet begränsade antalet rökare i studien försvårade möjligheten att se signifikanta samband och skillnader mellan de två grupperna. Det är därmed av betydande vikt att genomföra framtida studier där orsakerna till rökstopp hos sjuksköterskestudenter fastslås. Resultaten av dessa studier kan eventuellt användas i formandet av sjuksköterskeutbildningen för att minimera antalet rökande sjuksköterskorna..

Tekniken har under senare årtionden fått allt större betydelse i samhället. Som en naturlig följd av detta har bankernas verksamhet förändrats, bland annat genom ökat utbud av tekniska tjänster. Då det är av vikt för banker att se till kundernas skilda behov, förmå dem att använda befintliga tjänster på önskat sätt samt möjliggöra framställning av nya önskvärda tekniktjänster, är det av relevans för dem att känna till vilka faktorer som påverkar individers attityder till erbjudna tjänster. Universitetsstudenter utgör en i detta sammanhang intressant grupp, grundat i att de är många till antalet samt att de genom sin utbildning har potential för framtida god inkomst.Denna studie syftar till att utifrån ett antal förklaringsvariabler kartlägga universitetsstuderandes attityder till tekniska banktjänster. Med utgångspunkt i för attitydstudier relevanta teorier har en integrerad modell framställts, vilken legat till grund för de hypoteser som därefter testats med hjälp av regression.

Purpose: The aim of this thesis has been to study and obtain greater understanding of the consequences of active social media use. Specifically, in terms of social identity, social life and the sense of belonging. Secondly, the thesis studies the consequences of disconnecting and for a limited amount of time opt out of the social media context.Method/material:  The study is based on an explorative, cultural ethnographically-inspired method, in which four respondents were studied: two men and two women, all frequent users of social media. This was done in three steps: initial interviews, followed by social media diaries and finally a focus group. By allowing these methods to complement each other, the goal was to create an overall picture of the importance of social media in their everyday lives.The study's focus lies on the week in which the respondents kept social media diaries.

SammanfattningSyfteSyftet med studien var att analysera och jämföra de åtta system/modeller som finns bland Sveriges landsting, som beskriver arbetet med uppföljningen av FaR® mellan förskrivare och patient. Genom empirin, som grundar sig på ett flertal intervjuer med ansvariga för detta arbete, undersöktes vad som enligt de tillfrågade har lett till framgång respektive motgång i uppföljningsarbetet (mellan förskrivare och patient). Studien syftade även till att undersöka om, och i sådant fall i vilken utsträckning uppföljningsarbetet bygger på de teoribaserade beteendeförändringsmodellerna som FaR® har hämtat inspiration från.FrågeställningarVilka svårigheter och möjligheter har påträffas med arbetet kring uppföljningen mellan förskrivare och patient?Hur är uppföljningsarbetet förankrat i ett teoretiskt perspektiv? (Det vill säga om, och i vilken utsträckning uppföljningsarbetet bygger på beteendeförändringsmodeller?)MetodEn kvalitativ metod har använts där sju intervjuer med de landsting/regioner som innehar system/modeller över uppföljningsarbetet, ligger till grund för det presenterade resultatet. En innehållsanalys har sedan genomförts med de transkriberade intervjutexterna.ResultatResultatet visade att svårigheter infann sig på både individ - (attityder) och organisationsnivå (journalsystem, dokumentation, statistik etc.).

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur undervisningen kan utvecklas med hj?lp av elevers reflektion i aktionsforskning, vilka hinder och m?jligheter som uppst?r n?r nya kulturella redskap pr?vas och inf?rs i undervisning, samt att f? en f?rst?else f?r elevernas kommunikativa processer och upplevelse av sitt intresse och sin delaktighet som kan bidra till l?rande och utveckling i NO undervisning. Teori: Studien antar ett sociokulturellt perspektiv och teori som resonerar elevers l?rande, intresse och delaktighet. Perspektivet fokuserar p? kommunikativa processer och reflektioner i l?rande utifr?n S?lj? och Illeris teorier. Det syns?ttet och perspektivet inneb?r att l?rande sker ofta ihop med andra genom deltagande i ?msesidiga aktiviteter, d?r l?rande fokuserar mest p? det sociala samspelet. Metod: Studien baserar och utg?r fr?n en aktionsforskningsansats som en kvalitativ metod f?r att unders?ka och besvara forskningsfr?gorna.

I samhället finns det en allmänt vedertagen uppfattning om att studenter inom socialt arbete har en negativ psykosocial och socioekonomisk bakgrund som är motiv till varför de studerar det de gör. Denna studies syfte är därför dels att undersöka vilken inverkan socioekonomisk och psykosocial bakgrund har på studenter inom socialt arbete vid val av utbildning, och dels att undersöka studenters uppfattningar om denna inverkan. Tidigare forskning visar på samband mellan trauman och valet att studera socialt arbete och att studenterna inom denna profession i större utsträckning kommer ifrån de lägre samhällsskikten. Studien är multidimensionell med empiri hämtad från en kvalitativ fokusgrupp och 249 kvantitativa enkäter. Empirin inhämtades hos studenter i västra Sverige som för närvarande studerar socialt arbete.

Titel: Vad är god kvalité på distans?Undertitel: En samtalsintervjuundersökning om distansstuderandes lärandeprocesserFörfattare: Jonas Lidström & Jonathan Persson.Avslutad av Jonathan Mattebo Persson.Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, (JMG) Göteborgs universitet.Termin: Vårterminen 2009.UppdragUppdragsgivare är Göteborgs Universitet som vill veta hur deras distanskurs imassmediekommunikation på 7,5 högskolepoäng står sig i jämförelse med liknande kurser på andra universitet i Sverige.SyfteVi undersöker studenters upplevelser av distansutbildningar i medie- och kommunikationsvetenskappå svenska universitet. Vi studerar vad deltagarna upplevt och tagit med sig från olika A-kurser i medievetenskap, samt genom vilka lärandeprocesser de tillskansat sig dessa kunskaper. Genom en teoretisk analys av studenternas upplevelser avser vi bredda förståelsen av distanskursen som form och fenomen samt ge förslag till utveckling av Göteborgs universitets distanskurs i masskommunikation.MetodUppsatsen är en kvalitativ studie vars empiriska material utgörs av femton telefonintervjuer speglade genom teorier från erkända forskare inom de pedagogiska och informations och kommunikations-didaktiska fälten.ResultatStudenterna i vårt urval anser att flexibilitet i tid och rum är de viktigaste faktorernaför en positiv distansstudieupplevelse. Grupparbeten har därför överlag dåligt rykte då sådana kräver synkronitet studenterna emellan, på bekostnad av flexibilitet.Merparten av studenterna skapar förståelse för ämnet med stor hjälp av sökmotorersamt fria encyklopedier på internet utan ledning från kursernas ledare.

Problem/Bakgrund: Snedrekryteringen till universitet och högskolor, utifrån klass, har endast förändrats marginellt de senaste decennierna. Trots politiska reformer är arbetarklassen fortfarande underrepresenterad.Syfte: Syftet har varit att beskriva och förklara hur individer med arbetarklassbakgrund upplever sitt val, möte och eventuella reproduktion av högre studier. Vidare har det varit att se om de har gemensamma erfarenheter med andra i samma situation, om de har upplevt svårigheter eller fördelar i mötet med utbildning som kan härledas ur deras klassbakgrund.Uppsatsens utgångspunkter och undersökningens uppläggning: Jag har utgått från att individer med arbetarklassbakgrund, som minoritet på högre utbildning är med om upplevelser som grundas i deras sociala bakgrund. Därför har jag valt att samla in mitt empiriska material genom att göra intervjuer med tre individer ur arbetarklassen som valt att läsa vidare. Det empiriska materialet har tolkats med hjälp av teorier av Pierre Bourdieu, Thomas Ziehe och en del forskning kring klassresenärer, främst Mats Trondman.Slutsatser/resultat: Jag har funnit en del faktorer i den sociala bakgrunden som överensstämmer samt skiljer sig mot vad tidigare forskning kring klassresor diskuterat.

Syftet med examensarbetet var att beskriva hur studie- och yrkesvägledare arbetar på högskola/universitet och hur studie- och yrkesvägledarna förhåller sig till de nya förutsättningarna. De nya förutsättningarna kan vara arbetslöshet, ett högre tryck, studenters behov och att övergången från skola till arbete blir längre. Som en inledning valde vi att förklara hur studie- och yrkesvägledare arbetar på dessa instanser. Därefter ville se om de nya förutsättningarna hade påverkat studie- och yrkesvägledarnas arbetssätt på den lokala och den centrala vägledningen. Avslutningsvis ville vi ta reda på hur studie- och yrkesvägledarna uppfyller studenternas behov av vägledning.

Undersökningen som gjorts i denna uppsats har som främsta syfte att kartlägga attityder till delar av könsneutralt språkbruk och orsakerna till dessa hos en specifik grupp av informanter ? studenter på universitetsnivå. Studenterna har valts utifrån vilket vetenskapsområde de studerar inom. De för undersökningen aktuella vetenskapsområdena är humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet samt medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet. Ur informantgruppen från humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet har två studentgrupper från historisk-filosofiska fakulteten samt juri­diska fakulteten valts ut till en senare del av undersökningen.De delar av det könsneutrala språkbruket som undersöks är pronomenet hen, företeelsen att det generaliserande pronomenet man byts ut mot en, samt könskonträra namn.

Bakgrund:Arbetsrelaterad stress är något som orsakar problem i samhället, både för individer och för företag. I syfte att på organisatorisk nivå reducera orsaker till stress har ett globalt verkstadsindustriföretag beslutat att genomföra ett stressinterventionsprojekt.Syftet: Utifrån en kartläggning av den psykosociala arbetsmiljön identifieras organisatoriska, stressrelaterade faktorer. Företagshälsovårdens roll att tillsammans med personalavdelningen och cheferna i det aktuella företaget initiera förbättringar av den psykosociala arbetsmiljön observeras och analyseras.Avgränsningar: Magisteruppsatsen behandlar endast den inledande fasen av stressinterventionsprojektet, det vill säga kartläggningen av de stressrelaterade faktorerna i organisationen med fokus på cheferna och deras arbetssituation. Fasen som inbegriper att initiera interventioner och genomföra den uppföljande enkätundersökningen är utanför ramen för denna uppsats.Metod: Kartläggningen utgjordes av två delar, en kvantitativ ansats i form av enkäten "Det nya arbetslivet" och en kvalitativ ansats i form av observationer. Enkäten skickades ut till totalt 331 fast anställda, chefer och medarbetare, svarsfrekvensen var 76 procent.

Studiens syfte är att undersöka om det förekommer etnisk diskriminering vid bedömningar av salstentamina. Vi frågar om studenters prestationer bedöms olika på grund av etnisk tillhörighet och om graden av etnisk diskriminering skiljer sig mellan kvinnor och män. Stockholms universitet införde anonyma salstentamina höstterminen 2009 med undantag för juridiska fakulteten som tillämpat anonyma tentamina sedan 1999. Vi använder data bestående av betygslistor från tre stora delkurser inom ämnena juridik, nationalekonomi och statsvetenskap vid Stockholms universitet som sträcker sig från höstterminen 2007 till och med vårterminen 2013 (N=12014). Etnicitet har klassificerats utifrån studenternas efternamn.

Bakgrund och problem:Belöningssystem alltid varit ett styrverktyg där ledning med dess hjälp försökt att bidra till att medarbetare blir motiverade till att öka sin produktivitet och på så sätt bidra till organisationens lönsamhet. Men att försöka förstå de icke-ekonomiska effekterna av olika belöningssystem har bidragit till att försöka skapa en ökad förståelse för organisatorisk rättvisa. Vad gäller monetära ersättningar i ett belöningssystem så är det viktigt att förstå att rättvisefrågor utgör en viktig del av de olika anställningsförhållandena i organisationen. Utan denna förståelse kan det uppstå ogynnsamma situationer. Detta har lett oss till uppsatsens problemformulering: Vad har upplevd rättvisa för påverkan på attityder kring monetära ersättningar i ett belöningssystem?? Vad kan monetära ersättningar få för upplevda beteendemässiga konsekvenser?Syfte:Rapportens huvudsakliga syfte är att beskriva och förklara attityder kring monetära ersättningar i ett belöningssystem.