The main purpose of this Master Thesis is to describe students experiences of learning with Webquest för barnmorskor (Webquest for midwifes) at the University Library of Karolinska Institutet (KI), Stockholm. To investigate the possibilities of acquiring information literacy in higher education with the webquest model a qualitative case study is carried out, based on five interviews with students. The students? perceptions of the webquest course and their ideas on information seeking and information literacy are being analyzed in relation to a framework of learning theory and information literacy expressed by documents and librarians of KI. A descriptive presentation is structured from the main themes that emerged in analysis within the frames of my research questions.

Med den sociala ekonomin menas alla typer av organisationer som inte drivs med vinstintresse och där arbetskraften ställer upp frivilligt. Den här studien har sin fokus på hur det ekonomiska arbetet i mindre fotbollsföreningar påverkas av förändrade förutsättningar i samhället.Undersökningen som genomförts är kvalitativ och gjordes med hjälp av intervjuer per telefon och ansikte mot ansikte. Kriterier som använts vid mitt urval är att respondenterna måste vara med i en styrelse och där som kassör eller ordförande.De intervjuade fotbollsföreningarna har varit Karlsborgs BK, Töreboda IK, Tibro AIK FK och TG&IF i Tidaholm. Undersökningen omfattar sex stycken intervjuer varav två i Töreboda, två i Tidaholm, en intervju i Tibro och en i Karlsborg.Vid studien har framkommit att:* De föreningsmänniskor jag intervjuat har varit mycket positiva till sin verksamhet och försöker se ljust på framtiden. Men de ser en dyster bild framför sig om de inte kan engagera yngre medlemmar att arbeta aktivt i föreningen.* Det finns sämre kunskaper i föreningskunskap idag, vilket kan vara en förklaring till att många inte vill ta på sig ett styrelseuppdrag och då speciellt som kassör eller ordförande.* Om de ideella föreningarna i framtiden skulle tvingas vara självfinansierade skulle det innebära katastrof för verksamheten.

Jag har genom en enkätundersökning tagit reda på vilken möbel det finns behov av i storadelar av världen med ambitionen att sedan designa den. Grundtanken utgår ifrån att manska tillverka möbler på den plats de ska säljas, med lokala material och tillverkare. På såsätt kan man kanske minska miljöpåverkan, göra designade möbler tillgängliga för fler,stärka länders nationella självkänsla och ekonomi och höja statusen på lokala material.Möbeln som alla behöver är en förvaringsmöbel. Jag har designat ett fristående, modulärtförvaringssystem. Det är flexibelt och lättillverkat och erbjuder samtidigt något nytt..

Syftet med denna studie är att bidra till en förståelse för hur samverkan kan stimulera landsbygdens företag och organisationer att utvecklas, förbättra sin ekonomi och öka sin konkurrenskraft. Genom en litteraturstudie av begreppen nätverk, samverkan och småföretagande samt en fallstudie av ett samverkansprojekt från Dalarna ?Dalecarlia River ? an Experience? har nätverkande och företagssamverkan problematiserats. Studien visar på företagens utvecklingspotential i företagssamverkan på kort och lång sikt, det framkommer också hur företagen har arbetat tillsammans för att nå en samverkan för att med tiden gå tillbaka till ett samförstånd..

Det här är en studie om hur nyutexaminerade socionomer upplever och hanterar sin arbetssituation efter sin socionomexamen på Ersta Sköndal Högskola. Studiens fokus har varit att beskriva och förstå hur de nyutexaminerade socionomerna hanterar sin arbetssituation samt att undersöka hur förberedda dessa socionomer är från sin utbildning för att möta sitt första arbete som socionom. Tio nyutexaminerade socionomer har intervjuats.Resultatet i studien visar att samtliga intervjupersoner upplever höga krav på sin arbetsplats. Det som är avgörande för om socionomerna är tillfreds eller till och med upplever kraven som positiva är om de upplever tillräckligt med stöd från sina kollegor och chef. Det privata stödet för socionomerna är också av vikt för hur de upplever sin arbetssituation.

Storstäderna växer och folk vill bo allt mer centralt, men det finns inte mycket yta att bygga på ifall man inte vill offra naturområden. En lösning är att bygga på höjden, det vill säga öka antalet våningar. Det är vad denna uppsats handlar om och hur bostads- och hyresrättsföreningar kan dra nytta av detta genom att öka sin ekonomiska vinning, samtidigt som de gör samhället en tjänst och är med och mättar behovet.Det denna uppsats kommer att behandla är hur ekonomin i olika föreningar ändras i samband med takpåbyggnad med en eller flera våningar och hur detta skiljer sig utifrån olika tekniska lösningar. Syftet är att utifrån detta skapa en uppsats som kan gagna framtida fastigheter som överväger att göra en sådan ombyggnation. De metoder vi kommer använda är granskning av dokumentation och handlingar från olika föreningar som har genomgått en takpåbyggnad av en eller flera våningar.

Studien har en kvalitativ ansats och dess syfte är att studera studenters upplevda sexuella handlingsutrymme vid Växjö universitets Campus, med utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Kvalitativa intervjuer med sju studenter vid Växjö universitet, som är boende på universitets Campusområde ligger till grund för en förståelse av det sexuella handlingsutrymmet. Våra forskningsfrågor kretsar kring huruvida det finns ett sexuellt handlingsutrymme specifikt för Campus och vilka möjligheter respektive hinder som inryms. Med hjälp av socialkonstruktionistiskt orienterade teorier vill vi försöka nå en förståelse. Begrepp som normer, makt, maktstrukturer, heteronormativitet, genusordningen, det romantiska kärlekskomplexet, handlingsteori, den plastiska sexualiteten och demokratiseringen av privatlivet behandlas i uppsatsen.

För att undersöka om medstyrande grupper går att införa i busstrafiken, hur en sådan organisation i så fall skulle kunna se ut och vilka konsekvenser det skulle få på bland annat ekonomi, engagemang, arbetstrivsel och sjukfrånvaro analyserades organisationen och arbetsförhållandena på Luleå lokaltrafik AB (LLT) hösten 2002. Informationen samlades främst in med ostrukturerade intervjuer med personal från alla avdelningar. Resultaten visade att förarna antingen har oregelbundna arbetstider eller långa arbetsdagar och att det finns en kraftig segregation mellan de kollektivanställda och tjänstemännen. Det framkom också att företaget präglas av ett strängt Taylorismiskt synsätt. Utredningen uppdagade också problem med det nya linjenätet som ska införas inom kort.

Studien har en kvalitativ ansats och dess syfte är att studera studenters upplevda sexuella handlingsutrymme vid Växjö universitets Campus, med utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Kvalitativa intervjuer med sju studenter vid Växjö universitet, som är boende på universitets Campusområde ligger till grund för en förståelse av det sexuella handlingsutrymmet. Våra forskningsfrågor kretsar kring huruvida det finns ett sexuellt handlingsutrymme specifikt för Campus och vilka möjligheter respektive hinder som inryms. Med hjälp av socialkonstruktionistiskt orienterade teorier vill vi försöka nå en förståelse. Begrepp som normer, makt, maktstrukturer, heteronormativitet, genusordningen, det romantiska kärlekskomplexet, handlingsteori, den plastiska sexualiteten och demokratiseringen av privatlivet behandlas i uppsatsen.

Syfte: I uppsatsen ska vi undersöka hur dagens studenters konsumtionsbeteende ochkonsumtionsbehov ser ut. Uppsatsen kommer även att klargöra hur studenternas ekonomiska situation påverkar detta beteende och behov, samt vilka faktorer som ligger bakom detta. Metod: Uppsatsen har en deduktiv ansats då vår utgångspunkt har varit teorin. Kvantitativ metod används i form utav enkätundersökning genomförd på 323 studenter i syd/sydöstra Sverige. Även en kvalitativ metod har i form av litteraturstudier av teorier samt artiklar hämtade från Internet har genomförts.

SammanfattningSyftet med denna studie har varit att belysa hur föräldrar i familjer med minst en studerande förälder väljer att fördela föräldraledigheten och vilka skäl som ligger bakom denna fördelning. Genom att belysa fördelningen av föräldraledigheten hos denna grupp finns möjligheten att finna vilken roll olika omständigheter, som studievillkor och ekonomi, spelar i hur föräldrar väljer att fördela föräldraledigheten.Det empiriska materialet har insamlats genom kvalitativa intervjuer med 4 föräldrapar. Urvalskriterierna var: (1) föräldrarna bor tillsammans, (2) har minst ett gemensamt barn iåldern 1-3 år, samt (3) minst en av föräldrarna hade studier som huvudsaklig sysselsättning innan föräldraledigheten.Resultaten visade att reella villkor, ekonomi, arbetsvillkor och studievillkor och ideologi, jämställdhetsideal, habitus, ideal om föräldraledigheten, föräldraskapet och amning,var de huvudsakliga faktorer som påverkar hur föräldrarna valde att fördela föräldraledigheten. Det centrala är förhandlingen som sker både inom individen och mellan individerna i förhållandet. Genom individens habitus skapas de föreställningar om jämställdhet och föräldraskap vilket influerar hur individen ser på amningen och tillsammans påverkar dessa hur idealet för föräldraledigheten formuleras.

Idag äger den större delen av befolkningen i Sverige en smartphone, som är en blandning av telefoner och datorer. Med en smartphone är det enkelt att vara ständigt uppkopplad och på så sätt hålla kontakt med människor. Det leder till att vi lever i ett samhälle där vi sällan missar någonting.I den här undersökningen har vi med hjälp av fokusgrupper och observationer tagit del av hur studenters mobilbeteende ser ut. Det insamlade materialet har därefter analyserats för att kunna kartlägga resultatet och på så sätt få ett svar i frågan om hur dagens mobilbeteende bland studenter ser ut. Tre fokusgrupper och tio timmars observation har genomförts.

Hur kan det komma sig att två länder som i en vald tidpunkt ligger på ungefär samma inkomstnivå per capita och har liknande förutsättningar då det gäller ekonomisk tillväxt, utvecklas på olika sätt? Vilka kan anledningarna vara att det ena landets ekonomi växer med en relativt höga hastighet medan det andra har en dålig tillväxt, periodvis ingen alls? Syftet med denna uppsats är att genom att välja två länder som passar in på ovanstående beskrivning, göra jämförelser och ta fram lyfta fram aspekter som skulle kunna ligga till grund för skillnaderna de två ländernas ekonomiska tillväxt emellan. De två länder som valts för detta syfte är Malaysia och Filippinerna. Dessa två länder var kring 1960-talet jämbördiga i fråga om ekonomiskt välstånd men har utvecklats på olika håll fram tills idag. Malaysias ekonomi har växt med en genomsnittligt hög tillväxttakt över åren, medan Filippinernas inkomstnivå per capita inte är mycket högre idag än den var år 1960.

Studien har en kvalitativ ansats och dess syfte är att studera studenters upplevda sexuella handlingsutrymme vid Växjö universitets Campus, med utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Kvalitativa intervjuer med sju studenter vid Växjö universitet, som är boende på universitets Campusområde ligger till grund för en förståelse av det sexuella handlingsutrymmet. Våra forskningsfrågor kretsar kring huruvida det finns ett sexuellt handlingsutrymme specifikt för Campus och vilka möjligheter respektive hinder som inryms. Med hjälp av socialkonstruktionistiskt orienterade teorier vill vi försöka nå en förståelse. Begrepp som normer, makt, maktstrukturer, heteronormativitet, genusordningen, det romantiska kärlekskomplexet, handlingsteori, den plastiska sexualiteten och demokratiseringen av privatlivet behandlas i uppsatsen.

Studien har en kvalitativ ansats och dess syfte är att studera studenters upplevda sexuella handlingsutrymme vid Växjö universitets Campus, med utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Kvalitativa intervjuer med sju studenter vid Växjö universitet, som är boende på universitets Campusområde ligger till grund för en förståelse av det sexuella handlingsutrymmet. Våra forskningsfrågor kretsar kring huruvida det finns ett sexuellt handlingsutrymme specifikt för Campus och vilka möjligheter respektive hinder som inryms. Med hjälp av socialkonstruktionistiskt orienterade teorier vill vi försöka nå en förståelse. Begrepp som normer, makt, maktstrukturer, heteronormativitet, genusordningen, det romantiska kärlekskomplexet, handlingsteori, den plastiska sexualiteten och demokratiseringen av privatlivet behandlas i uppsatsen.