Bedömning av estetiska ämnen har varit ifrågasatt gällande dess kvalité, rättvisa, funktion och hur det påverkar ämnet och individen. Studien syftar till att beskriva bedömning av det estetiska ämnet Visual Arts vid en lärarutbildning i Sydafrika presenterat ur ett lärarperspektiv. Forskningsfrågorna utgår från ämnesdidaktikens teori gällande Vad bedöms, Hur kommuniseras bedömningen och Varför görs bedömningen. Metoden som använts är ett två månaders fältarbete vid en bildlärarutbildning där jag följt tre lärare och deras arbete genom deltagande observation, samtal, intervjuer och insamling av vissa dokument.Det empiriska materialet har analyserat från de tre didaktiska frågorna. Resultatet visar att lärarna, som var utbildade konstnärer lade ned mycket tid och engagemang på bedömning.

Denna uppsats är en C-uppsats i socialt arbete. Syftet med uppsatsen är att förstå och beskriva hörselskadades situation avseende högskolestudier. Fyra specifika frågeställningar har formulerats: - Hur ser tillgängligheten ut, hur ser de formella mötena ut, hur ser de informella mötena ut och på vad sätt inverkar hörselskadan?Studien har en kvalitativ ansats med hermeneutiska inslag. Intervjuer har gjorts med sex hörselskadade som berättat om sina upplevelser kring sin egen studiesituation.

Syftet med denna uppsats är att bidra till ökad kunskap om studenters användning av Youtube och Wikipedia och vilka faktorer som påverkar hur de brukar dem. Detta för att dessa tjänster nästan helt ersatt äldre media som TV och uppslagsverk för många studenter.Eftersom det är studenternas användningsområde som är av intresse har följande fem forskare valts ut som teoretisk grund: McQuails teorier om nya media och massmedia samt Djicks forskning om användare och hur de påverkar innehållet inom UGC-tjänster. Jarice Hansons socioekonomiska undersökning om mobiltelefoner och hur internet inverkar på det dagliga livet och John Palfreys forskning kring Digital Natives. Därtill, för att förstå skillnader mellan tidigare generationer och nuvarande som växer upp med UGC-tjänster, är även David Buckinghams forskning kring identitet på internet en del av denna uppsats. Genom att använda fokusgruppsintervjuer som en kvalitativ metod har elva studenter uppdelade på två grupper intervjuats.

Sammanfattning: De flesta företag sätter idag större värde på lärande och hög utbildning. Dagens konkurrenskraftiga marknad kräver ett livslångt lärande där individen själv bär ansvar för sin anställning genom att hela tiden utvecklas och lära sig mera för att vara anställningsbar. Kraven som ställs på individen inom EU är att denna ska vara anpassningsbar, flexibel, leva upp till arbetsgivarnas ökande krav samt uppdatera sin kompetens och sina färdigheter. Tidigare forskning visar att individer idag vill vara attraktiva och anställningsbara för nuvarande och framtida arbetsgivare. Ansvaret för karriärutveckling har gått från organisationen till att numera ligga på individen själv.

Idag råder en stor generell bostadsbrist i Sverige, till följd av bl.a.befolkningstillväxt och ekonomiska faktorer. Samtidigt når antaletstudenter rekordnivåer varje år, och det byggs alldeles för fåstudentbostäder för att tillgodose deras behov. Anledningen till dettatros vara att byggföretagen begränsas av byggreglerna gällande främstbostadsutformning och omgivningsbuller. Mot bakgrund av den storastudentbostadsbristen gav Sveriges regering Boverket i uppdrag att seöver de ofta ifrågasatta byggreglerna. Efter ett omfattanderevideringsarbete trädde de nya reglerna i kraft i juli 2014 i och med BFS2014:3 (BBR 21).

Titel: Dörren till en framtida karriär? Nivå: Examensarbete för Kandidatexamen i Företagsekonomi Författare: Maria Karlsson & Emelie Jonsson Handledare: Lars Ekstrand Datum: 2011-05 Syfte: Vår studie syftar till att undersöka samt utvärdera kvaliteten på fastighetsmäklarprogrammets obligatoriska praktik. Detta kommer att göras utifrån Fastighetsmäklarnämndens allmänna råd, huvudkontorens rekommendationer, studenternas erfarenhet av praktiken samt två programansvariga för fastighetsmäklar- respektive fastighetsekonomprogrammet.Metod: Vi har i våra studier använt oss av en kvalitativ metod genom personliga intervjuer, intervjuer över telefon och via mail med både fastighetsmäklarstudenter och huvudkontor. Vi sammanställde och analyserade det insamlade intervjumaterialet och den teori som vi funnit genom litteratur och artiklar.Resultat och slutsats: Det vår studie har visat är att fastighetsmäklarstudenternas praktik i dagens läge saknar hög kvalité i form av en strukturerad uppbyggnad. Huvudkontoren har utformat en mall med rekommendationer för hur praktiken ska genomföras men syftet de har med mallen når uppenbarligen inte ut till kontoren då de flesta väljer att inte ta del av den.

Sammanfattning: Som arbetsterapeut är det viktigt att kunna skilja på betydelsen och innehållet av aktivitet inom ramen för arbetsterapi från en mer allmän betydelse. Om dimensionerna av aktivitet skulle kunna beskrivas utifrån empiriska data skulle det kunna bidra till en djupare förståelse av begreppet och dess relation till hälsa skulle ytterligare kunna tydliggöras. Syftet med studien var att undersöka hur studenter vid Örebro universitet uppfattade begreppet aktivitet, samt om det fanns skillnader i uppfattning beroende på kön eller akademitillhörighet. För att säkerställa att studenter från alla berörda akademier på universitetet blev representerade i urvalet valdes ett stratifierat slumpmässigt urval. Datainsamling skedde genom gruppenkäter.

Syftet med detta arbete är att få en bild av vilka faktorer som är mest betydelsefulla för att lära sig motoriska färdigheter i bollspel och koppla detta till lärandeteori. Finns det skillnader i uppfattning om man är nybörjare eller har erfarenhet från bollspel? Spelar kön och ålder någon roll? Vilken lärandeteori värderas högst? För att ge en bakgrund till problemställningen görs en genomgång av tidigare forskning och en beskrivning av två dominerande lärandeteorier, Generella motoriska programteorin och Dynamiska systemteorin med tillhörande didaktiska och motoriska begrepp inom lärande och bollspel. Frågor har ställts i enkätform till två olika undersökningsgrupper, dels 112 studenter från enheten Idrottsvetenskap vid Lärande och samhälle, Malmö högskola och dels 129 elever från grundskolan och gymnasieskolan i två mellanskånska orter. Undersökningsgrupperna har fått värdera faktorer som anses betydelsefulla för att lära sig motoriska färdigheter i bollspel.

Nattklubbslivet i Karlstad ser idag helt olika ut vid en jämförelse mellan torsdagar och helgdagar. På torsdagar har Arena mest gäster medan Nöjesfabriken och Blue Moon Bar har de flesta gästerna på helger. Studenterna spelar här en viktig roll då främsta anledningen till Arenas popularitet på torsdagar beror på att de anordnar studenttorsdagar. Arena ser sedan ett mönster att studenterna väljer de andra nattklubbarna på helgerna och det här vill de ändra på. Syftet med uppsatsen är att klarlägga vilka faktorer som ligger till grund för studenters val av nattklubb, att försöka hitta förklaringar på studenters attityder gentemot nattklubben för att försöka ändra dessa samt att klargöra genom vilka kanaler som studenterna med fördel kan nås.Den teoretiska referensramen är indelad i tre olika avsnitt; begrepp, konsumentbeteende och marknadskommunikation.I en kvantitativ enkätundersökning som gjorts vid Karlstads universitet har 184 studenter svarat på frågor vi funnit relevanta för syftet.

AbstraktTitel: Dörren till en framtida karriär?Nivå: Examensarbete för Kandidatexamen i FöretagsekonomiFörfattare: Maria Karlsson & Emelie JonssonHandledare: Lars EkstrandDatum: 2011-05Syfte: Vår studie syftar till att undersöka samt utvärdera kvaliteten på fastighetsmäklarprogrammets obligatoriska praktik. Detta kommer att göras utifrån Fastighetsmäklarnämndens allmänna råd, huvudkontorens rekommendationer, studenternas erfarenhet av praktiken samt två programansvariga för fastighetsmäklar- respektive fastighetsekonomprogrammet.Metod: Vi har i våra studier använt oss av en kvalitativ metod genom personliga intervjuer, intervjuer över telefon och via mail med både fastighetsmäklarstudenter och huvudkontor. Vi sammanställde och analyserade det insamlade intervjumaterialet och den teori som vi funnit genom litteratur och artiklar.Resultat och slutsats: Det vår studie har visat är att fastighetsmäklarstudenternas praktik i dagens läge saknar hög kvalité i form av en strukturerad uppbyggnad. Huvudkontoren har utformat en mall med rekommendationer för hur praktiken ska genomföras men syftet de har med mallen når uppenbarligen inte ut till kontoren då de flesta väljer att inte ta del av den.

Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att undersöka GIH-studenters kondition och jämföra den trend som finns på GIH gentemot trender för konditionen hos mönstrande samt löpare i Stockholm Marathon. De frågeställningar som användes var:1. Hur har GIH-studenters maximala syreupptagningsförmåga förändrats från 1977 till 2008?2. Hur har mäns arbetskapacitet under mönstringen förändrats mellan åren 1969-83 samt 1986-93?3.

Nattklubbslivet i Karlstad ser idag helt olika ut vid en jämförelse mellan torsdagar och helgdagar. På torsdagar har Arena mest gäster medan Nöjesfabriken och Blue Moon Bar har de flesta gästerna på helger. Studenterna spelar här en viktig roll då främsta anledningen till Arenas popularitet på torsdagar beror på att de anordnar studenttorsdagar. Arena ser sedan ett mönster att studenterna väljer de andra nattklubbarna på helgerna och det här vill de ändra på. Syftet med uppsatsen är att klarlägga vilka faktorer som ligger till grund för studenters val av nattklubb, att försöka hitta förklaringar på studenters attityder gentemot nattklubben för att försöka ändra dessa samt att klargöra genom vilka kanaler som studenterna med fördel kan nås.Den teoretiska referensramen är indelad i tre olika avsnitt; begrepp, konsumentbeteende och marknadskommunikation.I en kvantitativ enkätundersökning som gjorts vid Karlstads universitet har 184 studenter svarat på frågor vi funnit relevanta för syftet.

Nattklubbslivet i Karlstad ser idag helt olika ut vid en jämförelse mellan torsdagar och helgdagar. På torsdagar har Arena mest gäster medan Nöjesfabriken och Blue Moon Bar har de flesta gästerna på helger. Studenterna spelar här en viktig roll då främsta anledningen till Arenas popularitet på torsdagar beror på att de anordnar studenttorsdagar. Arena ser sedan ett mönster att studenterna väljer de andra nattklubbarna på helgerna och det här vill de ändra på. Syftet med uppsatsen är att klarlägga vilka faktorer som ligger till grund för studenters val av nattklubb, att försöka hitta förklaringar på studenters attityder gentemot nattklubben för att försöka ändra dessa samt att klargöra genom vilka kanaler som studenterna med fördel kan nås.Den teoretiska referensramen är indelad i tre olika avsnitt; begrepp, konsumentbeteende och marknadskommunikation.I en kvantitativ enkätundersökning som gjorts vid Karlstads universitet har 184 studenter svarat på frågor vi funnit relevanta för syftet.

Många av dagens ungdomar har svårt att komma in på arbetsmarknaden som en följd av att de saknar tidigare arbetslivserfarenhet eller eftergymnasial utbildning. Detta kan vara en förklaring till att allt fler väljer att studera vidare på universitet eller högskola. På programmet med inriktning mot personal- och arbetslivsfrågor vid Uppsala universitet har man låtit avsätta 30 procent av platserna för sökande med minst fyra års tidigare arbetslivserfarenhet. Detta innebär att en del av studenterna på programmet har arbetat i minst fyra år före studierna, medan andra påbörjat studierna direkt efter, eller i nära anslutning till gymnasiestudierna.Det huvudsakliga syftet med denna föreliggande studie var att undersöka vilken betydelse arbetslivserfarenhet har för universitetsstudenters lärande. Vidare avsåg den studera eventuella samband mellan studenternas arbetslivserfarenhet och deras syn på sitt eget lärande, samt mellan deras arbetslivserfarenhet och val av inlärningsstrategi, det vill säga ett yt- eller djupinriktat lärande.

Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att undersöka GIH-studenters kondition och jämföra den trend som finns på GIH gentemot trender för konditionen hos mönstrande samt löpare i Stockholm Marathon. De frågeställningar som användes var:1. Hur har GIH-studenters maximala syreupptagningsförmåga förändrats från 1977 till 2008?2. Hur har mäns arbetskapacitet under mönstringen förändrats mellan åren 1969-83 samt 1986-93?3.