Studenter känner sig stressade flera gånger i veckan. Detta påverkar inte bara deras hälsotillstånd utan även deras motivation. Den här studien fokuserar på Studenter vid Linnéuniversitetet och deras resonemang kring stress och motivation. Studien genomfördes genom en kvalitativ forskningsmetod där datainsamlingen skedde med hjälp av en kvalitativ intervju. Tio Studenter deltog i studien och intervjuerna baserades på en intervjuguide med olika teman.

med denna uppsats var att ta reda på den upplevelse Studenter och lärare har av Kursportalen isitt dagliga arbete. Forskningsfrågan i uppsatsen var för det första: ?Vilka styrkor ochsvagheter finns det in användargränssnittet för Kursportalen vid Göteborgs universitet ochhur kan svagheterna förbättras?? För att komma fram till det behövdes en ytterligareforskningsfråga: ?Vilka delar av Kursportalens design upplevs av användarna som brarespektive mindre bra?? De olika funktionerna i Kursportalen utvärderades först genomenkäter till lärare och Studenter vid de tre institutionerna Informatik (flyttade sedan till ITuniversitetet),Företagsekonomi och Svenska. Det viktigaste resultatet av utvärderingen var attden grafiska designen: layout, teckensnitt och i viss mån även färgerna, var bra ochkonsekventa medan navigeringen, främst för Studenter, var svår..

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur platser försöker attrahera Studenter med hjälp av olika platsmarknadsföringsstrategier. Metod: Vi har arbetat med kvalitativa intervjuer med representanter för tre städer samt delat ut kvantitativa enkäter till Studenter i tre städer. Detta har gjorts med vetenskaplig triangulering och fallstudier som bakomliggande tanke Teoretiska perspektiv: Teorier om kreativitet och den kreativa klassen samt olika platsmarknadsföringsstrategier. De delar av platsmarknadsföringen som berörs i uppsatsen är varumärke, segmentering, positionering och image. Slutsatser: Vi har kommit fram till att samtliga städer i undersökningen är måna om att attrahera Studenter.

Tidigare forskning visar att personer som genomgår träning för att öka sin self-efficacy har mycket större chans att finna jobb (Caplan, Vinokur, Price & van Ryn, 1989; Eden &Aviram, 1993). Denna studie baseras på en enkätundersökning gjord på 99 Studenter och har som syfte att undersöka samband mellan Studenters arbete under studietiden och deras nivå av generell self-efficacy (GSE). Korrelationsanalysfann inga samband för att stödja studiens hypotesom att Studenter som arbetar och studerar parallellt skulle redovisa högre värden av GSE. Ett positivt samband påträffades mellan vilja att arbeta och förmåga att klara av tentamina. Resultatet påvisar även en tro hos Studenter att få arbeten som passar deras högskoleutbildning, denna tro kan förutspås till sju procent av GSE och antal terminer studerade..

Studiens syfte var att undersöka svenska Studenters upplevelse av att studera i Los Angeles med fokus på vad de ansåg prioriterades inom högskoleundervisningen. Studien undersökte också de fördelar och nackdelar Studenterna ansåg att utlandsstudier innebar samt av vilka skäl de valde att studera i USA. I studien ingick 10 kvinnliga Studenter från Sverige som studerade eller hade studerat i Los Angeles. Alla intervjufrågor besvarades ur den intervjuguide som konstruerades för studien och de data som samlades in analyserades utifrån en bourdieuinspirerad ansats med fokus på habitus. Resultatet visade att Studenter som väljer att studera utomlands har liknande kulturell bakgrund.

Resandet i världen ökar och detta leder till både positiva och negativa konsekvenser. Hur miljö och människor påverkas av turismindustrin är högst aktuellt och genom detta har studiens syfte utformats. Syftet är att undersöka Studenters värderingar samt medvetenhet kring arbetsvillkor och miljö inom turismnäringen. Ett kvantitativt tillvägagångsätt har används för att få ett representativt urval. Enkätformulär har skickats ut till Studenter på Högskolan i Halmstad och 414 Studenter har deltagit.

Tidigare forskning visar att personer som genomgår träning för att öka sin self-efficacy har mycket större chans att finna jobb (Caplan, Vinokur, Price & van Ryn, 1989; Eden &Aviram, 1993). Denna studie baseras på en enkätundersökning gjord på 99 Studenter och har som syfte att undersöka samband mellan Studenters arbete under studietiden och deras nivå av generell self-efficacy (GSE). Korrelationsanalysfann inga samband för att stödja studiens hypotesom att Studenter som arbetar och studerar parallellt skulle redovisa högre värden av GSE. Ett positivt samband påträffades mellan vilja att arbeta och förmåga att klara av tentamina. Resultatet påvisar även en tro hos Studenter att få arbeten som passar deras högskoleutbildning, denna tro kan förutspås till sju procent av GSE och antal terminer studerade..

Denna uppsats syftar till att undersöka pengarnas möjliga negativa påverkan på Studenter och hur Studenter resonerar om pengarnas värde i vardagen. Empiriskt behandlar uppsatsen varför Studenter skulle kunna försöka lura den statliga myndigheten Centrala studiestödsnämnden (CSN) på låne- och studiebidrag. Två fokusgruppsintervjuer har gjorts för att samla in material. Intervjuerna har kodats enligt grounded theory-metoden. Resultaten visar att pengar har en stor inverkan på informanterna ? både på ett negativt och positivt sätt.

Höga krav i kombination med låg kontroll har inom arbetslivsforskningen visat sig kunna leda till psykologisk anspänning. I kombination med hög kontroll kan höga krav istället leda till att individens inlärning ökar (Karasek, 1979). Studien syftade till att, med Karaseks krav- och kontrollmodell (1979) som grund, undersöka om graden av krav och kontroll har något samband med anspänning och förutsättningar för inlärning bland Studenter. En enkätundersökning genomfördes där deltagarna självskattade upplevelsen av krav och kontroll i studiesituationen, anspänning, self-efficacy samt motivationsmönster. Resultatet visade att höga krav i kombination med låg kontroll är relaterade till psykologisk anspänning.

I dagens samhälle är lösenord en central del av var människas vardag. Medvetenheten om vikten av ett säkert lösenord och vilka hot mot informationssäkerheten som existerar är en viktig del av en organisations säkerhetsarbete. Arbetet undersökte hur Studenter på Linnéuniversitetet hanterar sina lösenord samt hur medvetna de är om existerande hot och attacker som kan äventyra lösenordets integritet. För att samla in data genomfördes en enkätundersökning. Ett program skapades med syfte att betygsätta användarnas lösenord och på ett pedagogiskt vis utbilda dem i hur ett säkert lösenord skapas.

Denna studie är en del av projektet ?Globalized eduscapes: students, learning and mobility in knowledge society? med målsättningen att studera studentmobilitet mellan Sverige och Östra Europa. Fokus i studien riktas mot inresande Studenter som består av två grupper, dels av utbytesStudenter som deltar i utbytesprogram vid universiteten i Luleå och Umeå, dels av Studenter som anordnar sina studier i Sverige på egen hand, så kallade ?freemovers?, som master-Studenter och doktorander. Uppsatsen avgränsar sig till inresande Studenter från Ryssland, Ukraina och Polen.

Vårt syfte med studien var att undersöka om det fanns något samband mellan karismatiska lärare och motiverade Studenter. Enligt våra hypoteser skulle vi finna ett positivt samband mellan karisma och motivation. Vi gjorde en enkätundersökning på ett universitet i en mellanstor stad i Sverige. Deltagarna bestod av 172 universitetsStudenter. Enkäten mätte lärarens karisma och Studenternas motivation och engagemang.

Nu förtiden har det blivit allt vanligare att människor använder sig av smartphones. I denna uppsats har jag kartlagt smartphone-användares användningsvanor och mönster hos unga vuxna som antingen studerar eller arbetar. Fo?r att få fram den information jag behöver har jag valt att använda mig av dagböcker där sex stycken respondenter deltog under en fyra dagars period och även intervjuer da?r tre av de sex respondenterna var deltagande efter genomförandet av dagböckerna. Mina resultat visar fascinerande nog att smartphones används till största del på platser där anva?ndarna a?r relativt stillasittande som till exempel i hemmet.

Handledning av sjuksköterskestuderande är ett område som berör alla kliniskt arbetande sjuksköterskor. Det är ett område som tidigare mest varit en självklar del av sjuksköterskans arbetsuppgifter, men som inte varit direkt synligt. Syftet med denna studie var att undersöka vilka förutsättningar sjuksköterskor upplever att de behöver för att handleda Studenter vid verksamhetsförlagd utbildning (VFU).Metoden bygger på en systematisk litteraturstudie med 11 vetenskapliga artiklar som kritiskt granskats och analyserats.Studien identifierade tre huvudkategorier som var förutsättningar för sjuksköterskor vid handledning av Studenter. Dessa handlar om:samverkankunskap och kompetensorganisatoriska förutsättningar och resursbehovTill dessa kategorier framkommer ett antal subkategorier som handlar om att det krävs samverkan mellan universitet, VFU-plats, handledare och student. Utbildning och förberedelse av handledare är nödvändigt för att öka kunskapen om metoder vid handledning.

Stress är idag ett område som är allt mer omdiskuterat och anses ha inverkan på den psykiska hälsan. Många studerande på universitetsnivå upplever någon gång under utbildningen stress, och detta kan bland annat förklaras utifrån tidspress, ny stad samt ekonomi. Syftet med denna studie var att ta reda på huruvida stress hos Studenter kan förklaras utifrån self-efficacy och fysisk aktivitet, samt om det finns någon skillnad i upplevd stress mellan manliga och kvinnliga Studenter. Det var 76 av 92 tillfrågade Studenter som svarade på hela enkäten (39 män och 37 kvinnor) som innehöll två standardiserade tester, General Self-Efficacy Scale respektive perceived stress scale. Resultatet visade ett signifikant samband mellan variablerna stress samt self-efficacy.